Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Pygopodes—Pylos
290
förde krig med tranorna, vilket ofta
framstäl-les i konsten. Jfr Dvärgfolk. A.M.A.*
Pygopodes, zool., se Gumpfotade fåglar.
Pyhy (P i h i), Konrad von, Gustav
Vasas kansler 1538—43, hette urspr.
Peu-t i n g e r och tillhörde trol. en gren av den
augsburgska patriciersläkt med detta namn,
som nått berömmelse genom statsmannen
och humanisten Konrad Peutinger (se
d. o.). P. växte upp i Frankfurt a. M., där
fadern var borgare; denna stad nämndes också
som hans hemort, då han 1518 iuskrevs vid
Wittenbergs univ. (kallas senare
»Augusta-nus», från Augsburg). Kunskapen om P:s liv
till fram mot aug. 1538, då han anlände till
Sverige, är i hög grad bristfällig. Trol. redan
under loppet av 1520-talet vann han
anställning hos kejsar Karl V, som enl. uppgift
brukade honom både i civila och i militära värv
på skilda håll i Europa, och han skall därvid
ha så utmärkt sig, att han blev slagen till
riddare och förordnad till kejserligt hov- och
krigsråd. En tid (åien närmast före 1538?)
var han veterligen även anställd hos kejsarens
bror konung Ferdinand, som han, trol. mest i
kansliärenden, tjänade bl. a. i Ungern. Under
detta skede av sitt liv antog han namnet
von Pyhy.
P:s ämbetstid som Gustav Vasas kansler
sammanfaller med den tyska perioden i
dennes historia. Efter mönster, som i främsta
rummet synas ha hämtats från konung
Fer-dinands länder, införde P. i Sveriges styrelse
och förvaltning en mängd organisatoriska
nyheter, av vilka de flesta försvunno med hans
avgång från tjänsten. Sålunda upprättade
han ett »regementsråd», avsett att utgöra ett
högsta regeringskollegium med både
förvaltande och dömande myndighet, och påbörjade
en omdaning av provinsförvaltningen genom
att för Västergötland anordna en kollegial
landskapsstyrelse. I det löpande statsarbetet
var han konungens högstbetrodde rådgivare
på nära nog alla områden. Inte minst på
utrikespolitiken utövade han mäktigt
inflytande. Efter att, som det förefaller, under
någon tid ha arbetat för Sveriges anslutning
till det habsburgska lägret ledde han de
alliansförhandlingar med Danmark, som
utmynnade i Brömsebroförbundet 1541. Han
stod även i spetsen för den beskickning till
Frankrike 1542, genom vilken Sverige
förband sig med Frans I. Några
lånetransaktioner o. a. företag, vari P. under denna
ut-rikesresa inlät sig, ådrogo honom emellertid
Gustav Vasas onåd, och efter hemkomsten
1543 blev han avsatt och fängslad. Som
stats-fånge på Västerås’ slott framlevde han sina
återstående år. 1553 var han i livet;
dödsfallet uppges ha inträffat 1557. G. C-n.
Py’häjoki [-jåki]. 1. Älv i Österbotten,
Finland, utmynnar i Bottniska viken mellan 64°
och 65° n. br. — 2. Socken vid mynningen
av nämnda älv; 511 kvkm, 5,489 inv. (1930),
finsktalande. O. Brn.
Py’häjärvi, namn på flera sjöar och tre
socknar i Finland. Av sjöarna må nämnas:
1. P. s. om Tammerfors, centralsjö i Kumo
älvs vattensystem, största längd 15 km, största
bredd 3 km. 2. P. i Österbotten, Pyhäjoki
älvs källsjö, omkr. 135 kvkm. 3. P. i Abo
och Björneborgs län, s. om Kumo älv, utfaller
genom Eura å i Bottniska viken; största
längd 26 km, bredd 9 km, känd för sin fina
sandbotten. 4. P. i Karelen, på gränsen
mellan Viborgs och Kauopio län, avflyter norrut
till Orivesi, 230 kvkm..— Av socknarna ligger
en i Nylands, en i Viborgs och en i
Uleå-borgs län. O. Brn.
Py’häkoski [-kåski], den största forsen i Ule
älv, Finland, 20 km i längd, fallhöjd 57 m,
197,000 hkr vid medelvattenstånd. Utför den
natursköna forsen, som äges av staten,
anordnas sommartid forsfärder för turister. O. Brn.
Pyjamas, från Persien och Indien
härrörande dräkt, till Europa införd från Japan
som sovdräkt (jacka och vida långbyxor) för
män, stundom brukade även av kvinnor; nu
även om flera slags negligéartade dräkter
(strandpyjamas o. s. v.) för kvinnor.
Pyk, Louise, sångerska (1849—1929), elev
av Fr. Arlberg, Pauline Viardot och
Stock-hausen. Debuterade i Stockholm 1874 som
Agatha i »Friskytten» och Elvira i »Don
Juan», sjöng sedan dels på Kungl. teatern i
Stockholm, dels på Covent-garden-teatern i
London med glänsande framgång. Hon
uppträdde även i oratorier, där hon skördade
mycket erkännande. Var 1884—91 gift i San
Francisco; bodde sist i Ängelholm. Hon hade
en ypperlig, smidig hög sopranröst, som
särskilt lämpade sig för koloraturarian. Till
hennes främsta roller hörde Nattens drottning i
»Tiollflöjten», Elvira i »Don Juan», Norma,
Aida, Valentine i »Hugenotterna». T. N.
Pyknld, bot., se Askomyceter.
Pyknomèter (av grek. pykno’s, tät, och
metron, mått), en liten glasflaska med väl
inslipad, vanl. genomborrad propp, nyttjas till
att bestämma vätskors och pulverformiga
kroppars spec. v. P:s inre volym med isatt
propp kan noga bestämmas genom vägning
med rent vatten ifyllt. Om p. ånyo väges
med en annan vätska ifylld, erhålles denna
vätskas spec. v. genom en enkel räkning.
Pyknostyl, se Kolonnordningar, sp. 994.
Py’lades (grek. Pyla’des, lat. Py’lades), grek,
myt., son till konung Strof ios i Fokis, O restes’
(se d. o.) trogne vän och vapenbroder, förmäld
med dennes syster Elektra.
Pylon [-ä’n], grek., »stor port», var och en av
de båda tornlika byggnader, vilka flankera
porten till de fornegyptiska templens förgård.
P., som smalnar uppåt, har en långsträckt
rektangulär planform. Väggytorna täckas
vanl. av reliefer och målningar. Se bild vid
E d f u.
Pylörus, anat., se Magsäcken.
Py’los, forngrekiska städer på
Peloponne-sos. 1. På Messeniens västkust, på udden
Ko-ryfasion, mitt emot ön Sfakteria, framför
bukten vid Navarino. Atenarna besatte P.
425 f. Kr. — 2. Hos Homeros Nestors
konungastad. P. tycks ha varit medelpunkten i ett
rike, omfattande Peloponnesos’ västkust
under senmykensk tid. Nestors P. identifieras
ibland med föreg., i vars närhet mykenska
gravar påträffats. Strabo (se d. o.) placerar
det emellertid längre norrut i landskapet
Tri-fylien mellan Messenien och Elis. Då
Dörp-feld där vid byn Kakovatos påträffat mera
betydande mykenska gravar och rester av ett
XVI. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
