Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Pyren - Pyrenéerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pyramidal(isk)—Pyrenéerna
293
och spärrade passagen. Ryktbarast och störst
äro de av Oheops, Chefren och Mykerinos
av 4:e dynastien uppförda Gizepyramiderna.
Äldst och högst är Cheopspyramiden (omkr.
2900 f. Kr.), som anses vara världens största
byggnadsverk (urspr. 146,59 m hög, nu 137,18
m). Till dess uppförande ha enl. sir Fl. Petrie
åtgått omkr. 2,300,000 stenar av 1,10 kbm
storlek. På grund av att byggnadsplanen
under uppförandet två gånger ändrades, är denna
pyramids gångsystem ovanligt invecklat, en
omständighet, som givit upphov till en del
även i Sverige bedrivna, fantastiska
spekulationer rörande byggnadsverkets förmenta
ockult religiösa betydelse (L. Borchardt,
»Gegen die Zahlenmystik an der grossen
Pyra-mide bei Gise», 1922). Andra betydande
pyramidgrupper från Gamla riket äro de vid
Abusir (5:e dynastien) och Sakkara (6:e
dynastien). Längre söderut, vid bl. a. Dahschur,
Illahun och Hawara finnas ståtliga, urspr.
kalkstensklädda tegelpyramider från 12 :e
dynastien (omkr. 2000 f. Kr.). Samtliga p.
plundrades redan i forntiden. De omgivande
nekro-polerna ha dock lämnat mycket värdefulla
fynd. — Litt.: L. Borchardt, »Entstehunsj der
Pyramide» (1928). G-dL-n.
4. Ett slags biljardspel, se Biljard.
Pyramidäl(isk), som har form av en
pyramid; häpnadsväckande stor.
Pyramidbenet, veter., se H a s.
Pyramidboj, flytande sjömärke, bestående
av en boj (se d. o. 1) med pyramidformad
över-byggnad. Jfr Utprickningssystem.
Pyramidon [-å’n], dimetylamidoantipyrin,
CuHhON2 . N(CH3)2, ett vitt, kristalliniskt
pulver, lösligt i ung. 15 dir vatten, upptaget i
Sv.farmakopén med namnet amidopyrinum.
P. är ett milt febernedsättande och
smärtlindrande medel med ihållande verkan,
särskilt använt vid långvariga febertillstånd
(tuberkulos) i dos av 30—50 cg flera ggr om
dagen. C. G. S.
Pyramidpoppel, bot., se P o p p 1 a r.
Pyramidsuga, A’juga pyramidälis, bot., se
Blåsugsläktet.
Pyramidtak, se T a k.
Pyramidtexter, en 1881 upptäckt samling
hieroglyfinskrifter av magiskt-religiöst
innehåll på gravkammar- och korridorväggarna i
fem pyramider vid Sakkara från Gamla rikets
slut (omkr. 2600 f. Kr.), senast utg. av K.
Sethe, »Die altägyptischen Pyramidentexte»
(4 bd, 1908—22). De starkt fragmentariska
texterna härstamma till stor del från
förhistorisk tid; de lämna viktiga
upplysningar om egypternas språkliga, religiösa och
politiska utveckling långt före Menes. G-dL-n.
Pyramidträd, frukt- el. prydnadsträd,
uppdragna i mer el. mindre regelbunden
pyramidform.
Pyramus och Thi’sbe, ett älskande par i
Babylon, som skildes genom fädernas
fiendskap och beslöt en gemensam flykt. Pyramus
fann vid mötesplatsen Thisbes blodiga slöja,
trodde henne dräpt av ett lejon och tog sitt
liv. Thisbe dödade sig själv med hans svärd,
när hon fann sin älskade döende. Sagan är
behandlad av Ovidius i »Metamorphoses», i
karikerad form av Shakespeare i »En
mid-sommarnattsdröm» samt i Sverige av M. O.
Asteropherus (se d. o.)’.
294
Pyrargyrlt el. Mörk rotgülden, ett
me-tallartat diamantglänsande, (grå)svart, i
tunna splittror med röd färg genomlysande,
hexa-gonalt (se Kristallsystem)
kristalliserande mineral av silverantimonitet 3 Ag2S . Sb2S3
med hårdheten 2,5 och spec. v. 5,85. P. är ett
viktigt silvermalmsmineral med 60 % silver. —
Jfr P r o u s t i t. N. Zn.
Pyrazol [-säT] är pyrrol (se d. o.), vari en
OH-grupp är ersatt med en kväveatom,
CH = N A
CH —Ch/NH"
Ett viktigt pyrazolderivat är läkemedlet
antipyrin (se d. o.). I. B.
Pyren, CielLo, ett antagl. av fyra
bensol-ringar sammansatt kolväte. P.
finnes i den över 360° C
destillerande fraktionen av sten-
kolstjära. I. B.
Pyrenéerna, fr. les Pyrénées, sp. los
Piri-neos, bergskedja mellan Frankrike och
Spanien, sträcker sig från Biscayabukten i v. till
Lionbukten i ö. med en längd av omkr. 435»
km och utbreder sig mellan Garonnebäckenet
i n. och Ebrodalen i s. med en bredd av i v.
100 och i ö. 140 km. Av P. ligger inom
Frankrike den brantare och smalare delen el. omkr.
1/3 av den pyreneiska regionen (se kartorna vid
Frankrike och Pyreneiska halvön).
P. ingå i det alpina veckningssystemet som
det äldsta av de tertiära mediterrana
veck-ningsbergen och äro resultatet av
upprepade-veckningar, som börjat under eocen tid.
Systemet omfattar en serie parallella
vecknings-zoner med ö. s. ö. huvudriktning. Ur geoL
synpunkt särskiljas tre zoner: en n.
sedimentzon, en central kristallinisk zon och en s.
sedimentzon. Centralzonen, bestående av
graniter samt kristalliniska skiffrar och med
P:s-högsta toppar (se M a 1 a d e 11 a), bildar
kedjans huvudkam. Dock räcker den s.
sedimentzonen fram till den vattendelande
huvud-kammen med toppen Mont Perdu.
Höjdförhållanden m. m. motivera en indelning av P. i:
1) Västpyrenéerna, som täml. sakta stiga från
Biscayabukten till Pic d’Anie (2,504 m ö. h.)
och Somportpasset. 2) Centralpyrenéerna,
omfattande de egentliga högfjällen med många
toppar om mer än 3,000 m ö. h. och smärre
glaciärområden ovan ung. 2,500 m ö. h. Här
har istiden verkat i hög grad formbildande (t.
ex. Cirque de Gavarnie). Snögränsen ligger
omkr. 2,800—2,900 m ö. h. 3) östpyrenéerna.
från Medelhavet till Col de la Perchepasset.
(1.565 m ö. h.), där blott enstaka massiv nå.
större höjd, ss. Puigmal (2,909 m ö. h.) och»
Canigou (2,785 m ö. h.). P:s vattendrag äro»
typiska bergsströmmar (jfr G a v e) med
oregelbunden, kraftig vattenföring och stark
slamhalt, särskilt på den
nederbördsrikare-franska sidan, som står under klimatiskt
inflytande av Atlanten. Det från bergen
undertidernas lopp nedförda materialet har t. ex.,
uppbyggt den stora Lannemezanplatån.
östpyrenéerna ha Medelhavets sommartorra
klimat, och jordbruket kräver här
konstbevattning. Även idkas fåravel och skogsbruk
(korkek). Mineraltillgångarna äro ringa;,
viktigast är östpyrenéernas järnmalm i
Syd-frankrike. På senare tid ha P. fått en ny
betydelse genom de talrika termalkällorna,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
