Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Päron - Pärongallkvalster - Pärongallmygga - Päronolja - Päronrullvivel - Päronskorv - Päronspinnarstekel - Päronträd - Pärsdomstol, Pärskammare - Pärt - Pärta - Pärthållare - Pätin, Pätina - Päts, Konstantin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Pärongallkvalster—Päts
334
ligaste kustlandskapen. P. odlas med fördel
i spaljéform vid sydvägg för att få mesta
möjliga värme. Trädet är vanl. starkväxande
med djupt liggande rotsystem, når ej sällan
en höjd av 15—20 m och en ålder av mer än
100 år. Veden är fast, värdefull för
snickerier. Trädet trives bäst på svagt alkalisk,
näringsrik, något fuktig jord, men mot
nordgränsen för sin utbredning blir det på sådan
mark ej lika vinterhärdigt som på torrare,
mager jord. Det lider ej sällan av
frostskador, och endast de allra härdigaste sorterna
kunna odlas n. om Dalälven. Päronträdens
blommor äro nästan rent vita, icke
välluktande och besökas mest av flugor, sällan av
bin. Skörden av p. slår oftare fel än den av
äpplen. Frukten är tyngre och karakteriseras
av köttets kornighet. Vissa päronsorter (ss.
skånskt sockerpäron) mogna före
någon äppelsort (i s. Sverige omkr. 1 aug.),
flertalet däremot under okt.—nov.; endast få
verkliga vinterpäron låta odla sig i Sverige.
I synnerhet de tidigare sorterna böra plockas
någon tid före mognaden för att bli saftiga
och välsmakande. I omoget tillstånd kunna
p. i låg temp. (kylförvaring) hålla sig i nästan
oförändrat skick under en el. flera mån. Ett
par dagar före användningen böra p. förvaras
i hög värmegrad (omkr. 20° C) för att bli
smakliga. P. böra packas i luftiga kärl, helst
smärre korgar, och invecklade i silkespapper.
Utom till förtäring i färskt tillstånd
användas p. till inkokning i en el. annan form
(t. ex. syltade med lingon el. ingefära),
vartill sorter med fint, vitt kött — ss. W i
1-1 i a m s och Esperens herrepäron —
särskilt lämpa sig, samt till torkning. I
Nor-mandie, n. Schweiz o. s. v. beredes cider av
sura, kärvt smakande p.; finare päronsorter
äro härtill olämpliga. I blandning med
äpplen användas p. med fördel till mos och
marmelad.
För de odlade päronsorterna ha flera mer
el. mindre invecklade indelningssystem
uppgjorts. Bergamotter äro små, runda el.
plattrunda, ofta rostbeklädda. B o n c h r
é-t i e n äro stora, klumpiga, långsträckta,
kanelpäron små, tidigt mognande, av
ringa värde. De i Sverige oftast odlade och
värdefullaste päronsorterna äro till större
delen av franskt el. belgiskt ursprung. F u
1-1 e r ö päron, Aspa hushållspäron
m. fl., som trol. uppstått inom landet, äro i
ett el. annat avseende underhaltiga. Bland
sorter, som täml. allmänt odlas i goda
lägen i Svealand, märkas augustipäron,
gråpäron, Esperens herrepäron,
M o 11 ke, höstbergamott. I s. delarna
av landet odlas ett stort antal sorter utom
de nämnda, t. ex. Göteborgs
diamantpäron, Williams, Cla r a F r i j s, H e
r-zogin Elsa, Charneu, Eyewood och
NouveauPoiteau. C. G. D.
Pärongallkvalster, zool., se
Fruktträdens skadeinsekter.
Pärongallmygga, zool., se
Fruktträdens skadeinsekter.
Päronolja, en till parfymer och
konditorivaror använd blandning av alkohol och
amyl-acetat. I. B.
Päronrullvivel, zool., se E ull vi vl a r.
Päronskorv, bot., se Fruktskorv.
Päronspinnarstekel, zool., se S p i n n
ar-s t e k 1 a r.
Päronträd, bot., se P y r u s och Päron.
Pärsdomstol, Pärskammare, se P ä r.
Del av märsrå (mr) med parter (p) ; np nockpärt.
Pärt, ett under en rå el. klyvarbom i bukt
hängande tåg, som tjänar till fotstöd och på
vissa ställen uppbäres av till rån el. bommar
fästa r i d a r e (se bild).
Pärta (fi. päre), för belysning avsedd
trästicka, lyssticka, »spingsticka». P. är det
enklaste och ursprungligaste särskilt för
belysning ägnade medel, som människan
framställt, och har haft en mycket vidsträckt
utbredning. Om Odysseus’ boning på Ithaka
förmäles, att den upplystes med
»färdigtor-kade, med kopparn spingade stickor». I
Sverige ha pärtor brukats långt in på
1800-talet. Man nyttjade helst lagom fett
furuvirke, t ö r e, på några
orter även björk. Se
vidare Pärthållare och
jfr Fackla. N. E. H.
Pärthållare, inrättning
för att anbringa
lysstic-kor (jfr Pärta). Enklast
var att sticka in pärtan i
en väggspringa. Ett
framsteg gjordes, när man för
detta ändamål i väggen
anbragte en klämma
(klyka, klynna) av järn.
Nästa steg togs, då man
fäste denna klämma i
ett löst fotstycke och det
så blev en flyttbar
belys-ningsinrättning, stick-s t a k e. Genom en
hak-inrättning gjordes
pärt-fästet sedan höj- och
sänk-bart, den s. k.
lysekä-ringen (se bild), ett slags
omkr. 1 m hög träljusstake,
som ställdes på stugans
golv. Jfr Blosshållare
och Ljusstake. N. E. H.
Pätin, P ä t i n a, försvenskning av ry.
pja-tina, femting, benämning på vart och ett av
republiken Novgorods fem distrikt. Efter
erövringarna i ö. kallade sig Johan III i sin
konungatitel bl. a. »storfurste till Finland,
Karelen, Votski (Solonski) pätin och
Inger-manland i Ryssland». Votski p. (Vodskaja
pjatina) motsvarade ung. Ingermanland;
Solonski p. (Solonskaja pjatina) omfattade
trakten mellan Ilmen och Pskovsjön.
Päts, Konstantin, estnisk politiker,
tidningsman (f. 1874). Blev efter studier i
Dorpat 1900 advokat och 1907 red. för den
radikala tidningen Teataja i Reval. Efter
revolutionen 1905 dömdes P. till döden men
flydde till utlandet. 1909 kom han tillbaka
och satt 1910—11 i fängelse i Petersburg för
publicering av arbetarrådets manifest. 1911
Lysekäring från
Dalsland, med två
klämmor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
