Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Pärm - Pärma el. Tjärpärma - Pärmbrev - Pärnu - Päron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Pärlsot—Päron
332
Kvist av blommande päronträd.
Williamspäron.
begagnar numera genomlysning med
röntgenstrålar för att skilja de pärlbaltiga musslorna
från de övriga, vilka kastas tillbaka i havet.
Användbara p. bildas även i flodpärlmusslan,
men mindre och vanligen värdelösa p.
förekomma i många andra arter, bl. a. ostron
och blåmusslor. De värdefullaste p. utmärkas
av mild glans (jfr Pärlemor), regelbunden
form, hårdhet (stundom överträffande
kalk-spatens) och relativt hög spec. v.
Oregelbundna p. äro de s. k. barockpärlorna.
Lönande pärlfiske bedrives framför allt på n. v.
kusten av Ceylon, i Persiska viken och vid
västkusten av Australien. Sötvattenspärlor
erhållas i Sverige huvudsaki. i Lagan och de
norrländska älvarna.
Japanska pärlor äro p. av den
japanska havspärlmusslan Avicula martensi,
åstadkomna kring en pärlemorkärna, som
medelst ett operativt ingrepp införes i musslan.
I framställningen av dylika »odlade» p., som
betinga ett vida lägre pris, ha japanerna nu
nått så stor skicklighet, att produkten till
det yttre ej skiljer sig från den naturliga. —
Imiterade p. framställas bl. a. av glaskulor,
som invändigt överdragits med pärlessens
(framställd av det silverglänsande skiktet av
guaninkristaller i huden av löja) och sedan
fyllts med vax. — Litt.: G. F. Kunz och C.
Ste-venson, »The book of the pearl» (1908). T. P.
Pärlsot, en form av tuberkulos hos
nötkreatur (se Tuberkulos).
Pärlstav, byggnk., list, som ser ut att vara
sammansatt av pärlor eller kulor.
Pärlstickare, medeltida hantverkare, som
utförde pärlbroderier på textilier.
Pärlsvulst, med., se Kolesteatom.
Pärluggla, zool., se Ugglor.
Pärlvitt, kem., se Blyföreningar 1
och Vismutföreni n g a r.
Pärlälven, Lilla Lule älvs största biälv;
flodområde 2,250 kvkm, längd omkr. 130 km.
Se karta vid Lappland, mell. bladet.
Pärlöarna, Las Perlasarkipelagen,
ögrupp i Stilla havet vid inloppet till
Pana-maviken, hör till republ. Panama och
omfattar ett 100-tal större och mindre klippöar.
Pärlfiske.
Pärm, se B o k b i n d e r i, sp. 691—692.
Pärma el. T j ä r p ä r m a, tunn, brun
vätska, som avskiljer sig vid lagring av
dalbränd trätjära. Innehåller ättiksyra och
fenoler samt nyttjas bl. a. i garverier. G. H-r.
Pärmbrev, se Pergamentbrev.
Pärnu, se P e r n a u.
Päron, päronträdets frukter. De flesta
odlade päronsorterna härstamma från
vildpäronträdet, Pyrus communis. Antalet odlade
sorter är minst 2,000, och nya sorter
uppdragas alltjämt. Päronfrukter ha använts
redan av inbyggarna i de schweiziska
pålbygg-naderna. I Italien, där päronodlingen drevs
upp under Roms storhetstid, odlades under
l:a årh. e. Kr. ett avsevärt antal sorter, och
Plinius beskriver 43 olika. Under romartiden
ha dessa säkerligen vunnit stor spridning över
Europa, men antagligen ha p. först under
medeltiden börjat odlas i Norden. Mest
kända för slin päronodling äro nu Frankrike,
Belgien, Sydtyskland och delar av Österrike. På
senare årtionden har päronodlingen i
Nordamerika i hög grad uppdrivits; torkade och
konserverade p. utföras i myckenhet därifrån.
I Australien och Sydafrika odlas nu rätt
mycket p. Antalet i Sverige odlade päronträd
är enl. 1907 års jordbruk sräkning omkr.
1,290,000, därav omkr. 370,000 i Skåne.
Päronträdet kräver en högre temp. än
äppelträdet, och frukterna nå i Sverige sällan
en fullständig utveckling annat än i de
syd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
