Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Qaim-biamrillah - Q. C. - Q. E. - Q. e. d. - q. l. - Quadi - Quadragesima - Quadrans - Quadratum - Quadratum geometricum - Quadratura - Quadriga - Quadrivium - Quaestio - Quaestorer - Quaglia, Ferdinando - Quaglio, familj - Quai d’Orsay - Quand même - Qunadoque bonus dormitat Homerus - Quantilla prudentia - Quantité négligeable - Quantum - Quantz, Johann Joachim - Quarles, Francis - Quarnero el. Quarnaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Q—Quarnero
338
Q är latinska alfabetets sjuttonde
bokstav. Tecknets fornsemitiska
prototyp angav det semitiska bakre
fc-lju-det. Grekerna, och från dem romarna,
lånade av semiterna både denna bokstav och
tecknet för vanligt fc-ljud (K), trots att deras
språk saknade det bakre ljudet. Grek, koppa
(qoppa) utträngdes dock omsider av kappa
(K), utom som taltecken (=90); och lat. q
kom att brukas blott framför u + vokal,
medan fc-ljudet eljest skrevs med c, sällan k. I
vissa moderna språk förekommer ännu den
lat. bokstavsgruppen qu [uttalad k, ko>, kv] ;
i svenskan stavades kvinna, kvarn o. dyl.
länge med qv.
I lat. texter är Q. förkortning för bl. a.
förnamnet Quintus, qui (vilken, vem), quirites
(romare), -que (och). I eng. är q (lat. quadrans)
= farthing (se d. o.). A. Lbd.
Qäim-biamrilläh, kalif 1031—75, se
Kalifat, sp. 150—151.
Q. C., förkortning för Q u e e n’s c o u n s e 1,
se C o u n s e 1.
Q. E., förk. för lat. quinta essentia (se E
lera e n t 1 och Kvintessens) och quod est,
det vill säga.
Q. e. d., förk. för lat. quod erat
demonstran-dum, vilket skulle bevisas.
q. 1., förk. för lat. quantum libet, så mycket
man vill.
Quädi, lat., ett folkslag, se K v a d e r.
Quadragésima, lat. (den 40 :e, näml. di’es,
dag), den fyrtionde dagen före långfredag,
första söndagen i den s. k.
quadragesimal-tiden (fyrtiodagarsfastan) och sjätte söndagen
före påsk. Talet 40 med hänsyn till Matt.
4:2. O.Hpl.
Qua’drans, romerskt mynt, se A s.
Quadrätum, lat., kvadrat.
Quadrätum geome’tricum, astron., ett
medeltida instrument, använt för uppmätning
av zenitdistanser, bestående av en vertikalt
uppställd, längs två kanter graderad skiva
av kvadratisk form. K. Lmk.
Quadratüra, mat., se Kvadratur.
Quadrlga, lat., antik (tvåhjulig, baktill
öppen och vanl. med endast en tistelstång
försedd) vagn, förspänd med fyra hästar i bredd.
Sådana vagnar begagnades företrädesvis vid
kappkörningar och festtåg.
QuadrPviura, lat., se Fria konster.
Quäè’stio, lat., fråga; undersökning, särskilt
rättslig; domstol, speciellt brukat om de
stående brottmålsdomstolarna i det gamla
Rom (quaestiones perpetuae), av vilka den
första inrättades 149 f. Kr.
Quaestörer, se Kvestorer.
Quaglia [kcoa’lja], Ferdinand o,
italiensk miniatyrmålare (1780—1825), bosatt i
Paris från 1805. Bland Q:s högt skattade
eleganta porträtt märkas en bild av drottning
Desideria (1821) samt två »okända damer»
i Nationalmuseum i Stockholm. G-g N.
Quaglio [kcoa’ljå], tysk konstnärsfamilj, som
härstammade från Norditalien. Domenico
Q. (1786—1837) var dekorations- och
arkitekturmålare. Han utförde bl. a. stadsbilder;
representerad i Nya pinakoteket i München.
Q. restaurerade och utsmyckade slottet
Ho-henschwangau (se d. o.). Hans bröder L
o-renz Q. (1793—1869) och Simon Q. (1795
—1878) målade, den förre lantliga scener, den
senare teater- och rumsdekorationer. G-g N.
Quai d’Orsay [kez dårsä’], gata i Paris,
längs vänstra Seinestranden, från Pont Royal
i ö. till Pont de Passy i v. Vid Q. ligga
bl. a. franska utrikesministeriet, varför gatans
namn ofta brukas för att beteckna detta, och
deputeradekammarens hus.
Quand mème [kä mä’m], fr., trots allt.
Quandöque bo’nus dormltat Homerus, lat.,
citat från Horatius, »stundom slumrar den
gode Homerus» (d. v. s. även Homeros är
stundom oinspirerad; även den bäste kan
slappna av, fela). Fullständig lyder
hexametern Indignor, quandöque etc., »det förtryter
mig för var gång den gode Homerus slumrar».
QuantHla prude’ntia, lat., »med huru
litet förstånd», förk. av ett Axel Oxenstierna
tillskrivet uttalande, se An nescis, mi
fili, quantilla prudentia mundus
r e g a t u r?
Quantité négligeable [kätite’ negli^a’bl], fr.,
betydelselös storhet; något som man ej
behöver ta hänsyn till.
Qua’ntum, lat., kvantum, myckenhet. —
Q u a’n tum s a’t i s, tillräckligt, nog.
Quantz [kvants], Johann Joachim,
tysk flöjtspelare och kompositör (1697—1773).
Utbildade sig i Italien och var sedan anställd
i hovkapellet i Dresden och Warschau. Q.
kallades 1728 till Berlin, där han fick undervisa
kronprinsen (sedermera konung Fredrik II)
i flöjt och efter 1740 blev en av de ledande
musikerna vid hovet. Han skrev mycket
betydande flöjtkonserter och utgav en flöjtskola
(1752; nytr. 1906). — Biogr. av A. Quantz
(1877). _ T. N.
Quarles [kcoalz], Francis, engelsk
författare (1592—1644). Innehade som yngling
en hovtjänst hos kurfurstinnan Elisabet av
Pfalz och deltog på den kungliga sidan i
inbördeskriget. Han skrev religiösa dikter med
ämnen från G. T. samt lyriska poem. Mest
bekanta blevo hans »Emblems» (1635; utg.
senare bl. a. 1874 med inl. av A. B. Grosart);
varje »emblem» parafraserar ett bibelord, ger
sedan ett citat från kyrkofäderna och slutar
med ett fyrradigt epigram. V. S-g.
Quarnero [kct>arne’rå] el. Quarnaro, bukt
av Adriatiska havet, mellan halvön Istrien
och Kroatien. Av de i Q. liggande karstöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
