Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quarnero el. Quarnaro - Quart - Quarter - Quarterly Review - Quarter sessions - Quartier Latin - Quarto - Quarz - Quasi - Quassia - Quatemberfastan - Quaternio terminorum - Quatrain - Quatrebras - Quatrefages de Bréau, Jean Louis de - Quatre mains - Quatremère de Quincy, Antoine Chrysostome - Quattrocento - Quattuor species - Quebec
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Quart—Quebec
340
höra Cherso, Lussino (se d. o.) och grannöar
till Italien. Quarnerolo (Quarnarolo)
kallas sundet mellan de italienska öarna och
de jugoslaviska.
Quart [kcoät], eng. rymdmått för våta varor
— 1lt gallon.
Quarter [kcoå’to], eng. rymdmått för torra
varor = 6,4 gallons (290,8 1), i Förenta
staterna 281,9 1; eng. vikt = 1/4 hundredweight;
eng. längdmått = 1/4 yard; mynt i Förenta
staterna = Vi dollar (25 cents).
Quarterly Review [kcoå’teli rivjö’],
konservativ engelsk kvartalsskrift, uppsatt 1809.
Den uppsattes av förläggaren John Murray
och företrädde toryuppfattning i opposition
mot den liberala Edinburgh Review. Bland
dess redaktörer och medarbetare må nämnas
J. W. Croker och J. G. Lockhart (se dessa
ord), Rowland E. Prothero samt dennes bror
sir G. W. Prothero.
Quarter sessions [kcoå’te se^anz], eng., jur.,
se Fredsdomare.
Quartier Latin [kartie’ latå’], se Paris,
sp. 666.
Qua’rto, lat., för det fjärde; boktr., kvart
(se Format 1).
Quarz, miner., se Kvarts.
Qua’si, lat., se K v a s i-.
Qua’ssia, bot., se K v a s s i a.
Quate’mberfastan, se Fasta.
Quate’rnio terminörum, log., se Felslut.
Quatrain [katrå’], fr., strof med fyra
versrader.
Quatrebras [katrobra’], by i belg. prov.
Bra-bant, 30 km s. om Bryssel, bekant genom den
strid, där engelska och tyska trupper uppehöllo
marskalk Ney 16 juni 1815, medan Napoleon
besegrade preussarna vid Ligny. M. B-dt.
Quatrefages de Bréau [katrøfä’^ do breå’],
Jean Louis de, fransk zoolog och
antropolog (1810—92), prof, i Strassburg 1838, i
Paris 1855. Q. gjorde värdefulla
undersökningar över havsmaskar (»Histoire naturelle
des annelés marins», 1866) men ägnade sig
senare helt åt antropologien; av hans
sam
vetsgranna och mångsidiga produktion på
detta område må nämnas »L’unité de 1’espèce
humaine» (1861), »Crania ethnica» (1872—82),
»Histoire générale des races humaines» (2 bd,
1886—89). Q. hävdade strängt
människosläktets enhet och oavhängighet av övriga
livsformer och bekämpade Darwin. E-k N-d.
Quatre mains [ka’tro må’], fr., mus., se Å
q u a t r e.
Quatremère de Quincy [katrøma’r do kåsi’],
Antoine C h r y s o s t o m e, fransk
konstforskare (1755—1849). Studerade länge i
Italien, blev efter växlande öden under
revolutionstiden akademiker i Paris, sekr. i
konst-akad. och prof, i fornkunskap. Q. skrev lärda
verk om antik skulptur och arkitektur,
monografier m. m. G-g N.
Quattrocento [kvatråtjä’ntå], it.,
fyrahundra, vanlig benämning på 1400-talet i
italiensk konst- och kulturhistoria.
Qua’ttuor spe’cies, lat., dets. som de fyra
enkla räknesätten i aritmetiken.
Quebec [kcoibe’k], fr. Quebec [kebä’k], 1. Den
största av Kanadas provinser, sträcker sig
från gränsen mot Förenta staterna utefter
parallellen 45° n. br. till 62° 40’ n. br. och
från 57° 7’ ö. Igd till 79° 33’ ö. Igd.
Meridianen utefter sistnämnda längd skiljer Q. från
Ontario. Q. omfattar 1,539,521 kvkm, därav
1,512,226 kvkm land. Vid gränsläggningen
1927 mot New Foundland—Labrador i n. ö.
tillerkändes ett område på omkr. 290,000 kvkm
New Foundland. Befolkningen utgjorde 1921
2,361,199 (1851 890,261 och 1901 1,648,898)
samt uppskattades 1930 till 2,735,000.
Q:s mest odlade bygd utgöres av S:t
Law-rencelåglandet; den vidsträcktaste delen (4/5
av provinsen) v. om denna tillhör
Lauren-tiska urbergsområdet, en mindre del i ö.
Appalacherna (se Kanada, sp. 230). S:t
Lawrencelåglandet har en berggrund av
paleo-zoiska sedimentära bergarter, täckta av
bördiga ler- och sandavlagringar. Den vanligaste
jordmånen är eljest morän. — Klimatet är
kontinentalt, nederbörden minst i n. v. men
PROV. QUEBEC
SODRA delen
Skala 1:7 500 000
A. B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET
PROV. QUEBEC
Skala 1:75 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
