Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quebec
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341 Quebec 342
Parlamentsbyggnaden i Quebec.
Hotel Frontenac i Quebec.
stiger åt s. och ö. Medeltemp. och årlig
nederbörd för perioden 1885—1924 voro i den
s. delen: i staden Quebec jan. —12,3° C, juli
18,7°, året 3,9°, årlig nederbörd 1,048 mm; i
Montreal jan. —10,4°, juli 20,9°, året 5,8°,
årlig nederbörd 1,045 mm.
I prov. Q. bor huvudmassan av kanadensare
av urspr. fransk härkomst
(fransk-kanadensarna); 1921 var franska modersmålet för
79,3 % av befolkningen över 10 år, medan
engelska var modersmålet för blott 17,1 %.
85,7 % av befolkningen voro katoliker, medan
minoriteten var uppdelad på många
protestantiska o. a. frikyrkor. Q:s
befolkningsökning är synnerligen stark på grund av den
franska stammens barnrikedom. Invandringen
är däremot obetydlig.
Jordbruket är ännu den viktigaste
näringen. Den odlade ytan var 28,600 kvkm
1929. Vall och havre inta de största
arealerna, därnäst potatis, vårvete och korn samt
majs, sistnämnda till större delen foderväxt.
Mejerihushållningen är utvecklad. En livlig
kolonisation med betydande nyodling av mark
äger rum i de stora skogsvidderna, särskilt
på issjöleror inom »lerbältet» på gränsen mot
Ontario. Hela avkastningen av jordbruket
och mejeriskötseln uppskattades 1929 till 320
mill. doll. Fisket är relativt obetydligt.
Viktigaste industri är skogsindustrien.
Ensamt den till industriellt bruk möjliga skogen
omfattar 244,000 kvkm, mest barrskog
(särskilt svartgran, dessutom vitgran,
balsamgran, lärkträd, Pinus banksiana m. fl.). Q:s
pappersmasseproduktion var 2,17 mill. ton
1929, dess värde 69 mill. doll. och
papperspro-duktionen s. å. 107,5 mill. doll. Q:s
vattenkraft är ofantlig, och vid början av 1930
voro 2,6 mill. turbinhästkrafter utbyggda.
Det är jordens viktigaste producent av asbest
(85 % av världsproduktionen). Q. har
Kanadas största industristad, Montreal (se d. o.),
och därigenom steg antalet
fabriksanläggningar inom Q. 1928 till 7,231 med 204,959
anställda och ett tillv.-värde av 1,073 mill.
doll. — Järnvägarnas längd 1929 var 8,668
km och automobilernas antal 170,000.
Huvudstad är Quebec, merkantil och
industriell huvudort Montreal. Q. styres av en
guvernör. Lagstiftande rådet på 24 medl.
utses för livstiden av guvernören; lagstiftande
församlingen (85 led.) väljes på 5 år.
Q. började koloniseras på allvar av
fransmännen 1608, sedan från 1535 franska
fångstfärder pågått till området. 1763 erövrades
det av England. 1867 ingick det som provins
i Kanada. — Litt.: Annuaire Statistique de
Québec 1930; J. C. Sutherland, »The province
of Q.» (1922); H. Nelson, »Canada,
nybyggarlandet» (s. å.). H. N-n.
2. Huvudstad i prov. Quebec, Kanada, på
n. v. stranden av S:t Lawrencefloden och
vid dess biflod S:t Charlesflodens till en
utmärkt hamn utgrävda mynning; omkr.
165,000 inv. (1929). Staden är uppbyggd
på den smala strandslätten invid S:t
Law-rencefloden och på högre liggande
terrasser av den platå, som här begränsar
floden, samt är en mycket vacker stad. Högst,
på 100 m höjd över floden, ligger fästningen,
byggd 1823—32. Q:s många kyrkor och
kloster, det mäktiga Hotel Frontenac o. a.
byggnader i den övre staden ge Q. en
imponerande, på tornspiror rik silhuett, då det
ses från förstaden Lévis. Q., som till 9/i0 är en
katolsk stad, har starkare prägel av en
gammalfransk än en amerikansk stad. Nedre
staden med merendels smala, krokiga gator är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
