Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quedlinburg - Queen - Queen Anne style - Queenborough - Queens - Queen’s bench - Queensberry, ätt - Queen’s counsel - Queen’s county - Queensferry, South och North - Queensland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Queen—Queensland
345
1100-talet; restaur. 1862—67). De sista
abbedissorna voro prinsessan Anna Amalia,
Fredrik den stores syster, 1755—87 samt hennes
systerdotter den svenska prinsessan Sofia
Albertina 1787—1803; även den senare
reside-rade vid olika tillfällen i Q. Jfr H. Lorenz
och S. Kleemann, »Quedlinburgische
Ge-schichte» (2 bd, 1922).
Queen [k<oin], eng., drottning.
Queen Anne style [kcoFn ä’n staiT], eng.,
drottning Annas stil, den variant av
barockstilen, som behärskade byggnads- och
möbelkonst i England under drottning Annas tid
(1702—14).
Queenborough [knWnbero], stad i grevsk.
Kent, s. ö. England, på ön Sheppey, i Thames’
estuarium; 2,941 inv. (1931). överfartsort till
Vlissingen (2 turer dagl.).
Queens [k<yinz], den östligaste stadsdelen
i New York (se karta vid d. o.), på Long
island, utgör en borough, som särskilt under
det senaste årtiondet hastigt utvecklats; 284,6
kvkm, 1,079,129 inv. (1930). Hade 1920 endast
469,042 inv. Är nu jämte Brooklyn ett av
U. S. A:s förnämsta industricentra. Från den
forna staden Long island city bro- och
sub-wayförbindelser med Manhattan. Till Q. hör
även New Yorks näst största havsbad,
Rocka-way beach, på sanddyner vid Atlanten.
Queen’s bench [kaunz bent/], eng., se
Storbritannien, rättsväsen.
Queensberry [kcoFnzberi], en gren av
skotska ätten Douglas. Mest bekant av dess
medl. är James Douglas, (skotsk) 2:e
hertig av Q. (1667—1711). Han slöt sig 1688
till Vilhelm av Oranien och var flera gånger
dennes representant (commissioner) vid
förhandlingar med Skottlands parlament.
Särskilt verksam var han vid
unionsförhand-lingarna 1706 och undertecknade å drottning
Annas vägnar det engelsk-skotska
unionsför-draget 22 juli s. å. Han blev 1708 brittisk
pär (hertig av Dover) och 1709 statssekr.
samt var till sin död drottningens förnämste
skotske rådgivare. En brorsons son till
honom, William Douglas (1724—1810),
earl av March och sedan 1782 4:e hertig
av Q., var under öknamnet »Old Q.» beryktad
som typen för en elak och sedeslös hovman
under regentens (sedermera Georg IV :s) tid.
John Sholto Douglas, 8:e markis av
Q. (1844—1900), far till lord Alfred B.
Douglas (se d. o., sp. 1197—98), framkallade
genom angrepp på författaren Oscar Wildes
moral 1895 indirekt dennes domfällande för
sedlighetsbrott. V. S-g.
Queen’s counsel [kcoFnz kau’nsol], eng., se
C o u n s e 1.
Queen’s county [kcui’nz kau’nti], se L e i x.
Queensferry [kcoFnzferi], South och North,
två orter på ömse sidor om Firth of Forth,
Skottland, ändpunkter för Forthbron (jfr
F o r t h v i k e n).
Queensland [kcoFnzlend]. delstat i
Australiska statsförbundet, omfattar n. ö. delen av
kontinenten med Yorkhalvön samt ö. delen
av Carpentariaviken och sträcker sig från
10° 41’ till 28° s. br. (el. en längd av nära
2.000 km), varigenom mer än hälften av Q.
ligger inom tropiska zonen; 1,736.524 kvkm,
942.270 inv. (1930). Huvudstad: Brisbane.
Utanför Stillahavskusten löper från Kap
346
Sandy i s. till Kap York i n. med en längd
av omkr. 2,400 km det för sjöfarten
besvärliga Stora Barriärrevet, på ett avstånd från
stranden av 150 km i s. mot endast ett par
km i n. Australiska bergskedjan är i Q.
uppdelad i en mängd kedjor med n. v.
huvudriktning, den största Great dividing range.
Mellanliggande floddalar och högslätter,
särskilt Darling downs v. om Brisbane, samt
kustslätterna utgöra Q:s rikaste och tätast
befolkade trakter. Stora områden i det inre
och mot n. erbjuda goda betesmarker men
äro ej tagna i anspråk för kolonisation. —
Om geologi, klimat, växtvärld m. m. se
Australien. Av befolkningen
census-året 1921, 755,972 pers., voro 592,295 (utom
australnegrer) födda i Australien, 128,082 på
Brittiska öarna, omkr. 3,600 kineser o. s. v.
Australnegrernas antal uppgavs 1929 till
18,046 (inkl. 3,869 av blandras).
Immigrationen har minskats (4,005 pers. 1929). De
viktigaste trossamfunden äro de anglikanska
(309,786), rom.-kat. (172,662), presbyterianska
samt metodistsamfundet. Univ. finnes i
Brisbane. — Boskapsskötseln står högt, och Q.
intar i fråga om antalet nötkreatur (5,208,588
st. 1929) första rummet, i fråga om antalet
får (20,324,303 st.) och hästar (500,104 st.)
andra rummet i statsförbundet.
Mejeriindustrien är lokaliserad till de s. delarna av Q.
och till kusttrakten, fåraveln till de inre
slätterna i s. och nötkreatursaveln till det
nederbördsrikare, vegetationskraftigare norra
Q. Jordbruket har vid kusterna tropisk el.
halvtropisk, i det inre höglandet europeisk
karaktär. Huvudsädesslagen äro majs och
vete, medan sockerröret är det mest
karakteristiska växtslaget för hela Q. (3,6 mill. ton
sockerrör 1929). I n. dominerar den tropiska
fruktodlingen, främst bananer och ananas.
Dessutom vinodling, hönsavel, biodling m. m
Av Q:s areal äro ännu omkr. 94 % statsjord,
därav stora områden med värdefulla skogar
av ceder, Eucalyptus m. m. Plywoodindustrien
är betydande. 1858 upptäcktes Q:s guldfält.
Världsbekant för sin guldrikedom var på sin
tid Mount Morgan (se d. o.), men
guldutvinningens värde i Q. hade 1929 sjunkit till
endast 40,250 pd st.; dessutom brytas koppar,
tenn, silver m. m., varjämte kolgruvorna 1929
lämnade 1,4 mill. ton kol. Industrien
representeras i synnerhet av sockerfabriker, fryserier
och konservfabriker. Den enda storstaden är
Brisbane (308,580 inv. 1929, med förstäder),
men även andra centra ha uppstått,
Rock-hampton (30,000 inv.) för mell. Q. och för
norra Q. Townsville (30,700 inv.), statens
andra stad och hamn. Ehuru Q. har det längsta
järnvägsnätet (10,373 km 1929) av de
australiska staterna, är detta ännu otillräckligt,
särskilt i det inre och i n. M.
Författning och historia. Q. har eget
parlament, som sedan 1922 består av endast en
kammare, Legislative assembly. Den har 72
medl., valda för 3 år; valrätt ha sedan 1914
alla vuxna män och kvinnor, som oavbrutet
bott i Q. 12 mån. Verkställande makten
utövas av en guvernör, som representerar
konungen, och en parlamentarisk ministär på 10
medl. Budgetåret 1929—30 utgjorde
statsinkomsterna omkr. 16 mill. pd st. och utgifterna
16,7 mill. pd st. Statsskulden var 30 juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
