Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Querétaro - Querido, Israël - Querol, Vicente Wenceslao - Quervain, Alfred de - Quesnay, François
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Querido—Quesnay, F.
352
»Madonna.» Relief av J. della Quercia på Fonte Gaia.
centralstaten Q. (234,386 inv. 1930), vid
järnvägen México—Guadalajara, 1,800 m ö. h.;
30,073 inv. (1921), en stor del indianer.
Febr. 1867 inneslöts kejsar Maximilian i Q.,
förråddes av general Löpez och sköts 19 juni
s. å. norr om staden.
Querido [kvé’ridå], Israel, holländsk
författare av judisk börd (f. 1874). Var först
diamantarbetare, har i en rad romaner,
»Levens-gang» (1901), »Menschenwee» (1903),
»Zege-praal» (1904), »De Jordaan» (3 bd, 1912—22),
»De onde wereld» (3 bd, 1918—21) m. fl., i
ett häftigt, bildrikt språk skildrat samhällets
styvbarn, oftast socialistiskt tendentiöst.
Querol [kärå’l], Vicente Wenceslao,
spansk skald (1837—89), inspirerad lyriker,
påverkad av latinsk klassicitet och Quintana;
berömd särskilt för sina oden. K. A. H.
Quervain [kärvå’], Alfred de, schweizisk
meteorolog och polarforskare (1879—1927),
biträdande dir. i meteorologiska
centralanstalten i Zürich. Företog 1909 och 1912 resor till
Grönland, varunder han 1912 färdades över
inlandsisen i s. Grönland. Se kartan vid
Grönland.
Quesnay [känä’], F r a n s o i s, fransk
nationalekonom (1694 4/e—1774 18/i2). Var urspr.
läkare, gjorde sig känd som skicklig kirurg,
blev 1731 lärare vid Académie de chirurgie
i Paris och med. dr 1744. Han blev madame
de Pompadours husläkare och senare förste
livmedikus hos Ludvig XV, som adlade
ho
nom. — Hans världshistoriska betydelse faller
inom nationalekonomien och sociologien. Just
i en tid, då genom den Gournayska skolan (se
G o u r n a y) många inhemska och översatta
ekonomiska arbeten spredos i Frankrike,
grep han sig an med den gärning, vilken
givit honom den obestridda ställningen som
grundläggare av
fy-siokratismen (se F
y-siokrater). Sitt
system utvecklade Q.
först i den stora
en-cyklopedien, gav
sedermera en speciell
och även mer
fulländad framställning av
det i »Tableau
écono-mique» (1758; utg. i
faksimile 1894), fogad
till maximer under
titeln »Extraits des
éco-nomiques royales de
M. de Sully» och fullständigad med
»Maximes générales du gouvernement d’un
roy-aume agricole» (1760). — Sina tankar i
politik och rättsfilosofi utvecklade Q. närmare
i »Le droit naturel» (1765) och
»Despo-tisme de la Chine» (1767); i Kina såg han
»världens skönaste, mest befolkade och
blomstrande statsväsen». Människans naturliga rätt
är rätten till behovstillfredsställelsemedlen;
egenintresset är ledstjärnan för det
ekonomiska handlandet, för vilket Q.
uppställer den hedonistiskt klingande principen:
att ernå den största möjliga ökning av
behovstillfredsställelse mot den största möjliga
minskning av utgift. Men vid fullföljandet
av detta syfte får ej medmänniskors rätt
kränkas. Individens naturliga rätt motsvaras
å andra sidan av samhällets såsom en
organism. Samhällets ledning skall vara en
»des-potisme légitime», en absolut regeringsmakt,
reglerad av lagarna med harmoni mellan
statsöverhuvudets och medborgarnas intressen.
Ett fullkomligt statsväsen kan enl. Q.
komma till stånd endast på grundval av
jordbruket. Han vänder sig mot
merkantilister-nas uppskattning av den gynnsamma
handelsbalansen som all rikedomens källa och deras
förväxling av penningar och rikedom; för
honom är jorden den enda källan till all
rikedom. I »Tableau économique» ges en bild av
det årliga produktionsresultatets fördelning
mellan dessa tre samhällsklasser: 1) den
jord-brukande, som är den enda produktiva, 2) den
jordägande, också innefattande
ämbetsmännen, 3) den sterila, d. v. s. manufakturisterna
och köpmännen. Av jordbrukets avkastning
förbrukas en del direkt av jordbrukarna, en
annan del utbytes mot nyttigheter från den
sterila klassen. Vad som återstår är den
produit net, vilken — på samma gång
lämplig till det enda skatteobjektet — går till
jordägarklassen dels som betalning för
jordens ursprungliga fruktbarhet, dels som
ränta på de av jordägarna givna förskotten
för uppodling, kanalisering o. s. v. samt skatt.
Jordägarnas penninginkomster användas till
inköp från den jordbrukande och den sterila
klassen, den senares inkomster användas till
inköp av livsmedel och råmaterialier från den
jordbrukande klassen, till vilken hela social-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
