Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Qvigstad, Just Knud - Qvirsfeld, Johann - R - R (fysik, kemi) - Ra (kemi) - Ra, Raer - Ra el. Re (solgud) - Raa, Fritiof - Raab (stad) - Raab (flod) - Raab, släkt - Raab, Adam Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Qvirsfeld—Raab, A. Chr.
366
(1922), »Lappiske eventyr og sagn» (4 bd,
1927—29), revision av den norsk-lapska
bibelövers. (1885—95 och senare). Till Q:s
75-års-dag 1928 utkom som »Tromsö museums
skrifter», II, en ståtlig festskrift (med biogr. och
bibliogr.). K. B. W.
Qvi’rsfeld [-fält], J o h a n n, tysk
psalmdiktare (1642—86), archidiaconus i Pirna. Utgav
bl. a. en bönbok i dialogform, »Himmlische
Gartengesellschaft» (1682), med tolv sänger
i herdestil. Fyra sånger av Q. ingingo i bearb.
form i 1695 års psalmbok (84, 92, 179 och 456
i 1819 års psalmbok). Mest bekant är
lång-fredagspsalmen »Skåder, skåder nu här alle»
(sv. ps. 92). Li.
Rär latinska alfabetets adertonde
bokstav, motsvarande grekiskt P, p (rh,o).
Det ursprungliga r-ljudet (t. ex. i
latinet el. i vårdat uppsvenskt uttal) är en
tonande, med tungspetsen bildad tremulant. Detta
nätt svårartikulerade ljud har nästan helt
i danskan och delvis i svenskan, tyskan och
franskan ersatts med en variant, tungrots-r
el. »skorrande» r. Både tungspets- och
tungrots-r förekomma stundom (genom reduktion
av vibrationernas vidd och antal) mer el.
mindre frikativt (så normalt i sydengelskan,
ofta i svenskan) samt även tonlöst (t. ex.
genom assimilation i fr. quatre).
Stavelsebildande r finnes i sanskrit, tjeckiskan,
serbo-kroatiskan och höres stundom i svenskan (t.
ex. Verner).
I lat. är R. (r.) förk. för bl. a.
Koma-nus (romare, romersk), recte (rätt),
reg-num (regering), rex (konung), regina
(drottning), regius, -a, -um (kunglig). I
matematiken är R = rät vinkel (t. ex. 2Z?^=180°),
r = cirkelradiens längd (t. ex. 2 nr) och V
(eg. r, för radix, rot) tecken för
rotutdrag-ning (t. ex. ^2). Vid temperaturuppgifter är
R = Réaumur (t. ex. 10° R). I svenska
ordens-uppgifter är R = riddare (t. ex. RVO —
riddare av Vasaorden). A. Lbd.
R, fys. kem., beteckning för den s. k.
gaskonstanten (se Gas, sp. 415). Siffervärdet av
R för en grammolekyl är, beroende på de
enheter, vari tryck och volym mätas, = 0,08204
liter-atmosfärer = 0,8313 X io8 erg = 8,31 joule
= 1,9886 gramkalorier, allt per grad Celsius.
Ra, kem. tecken för en atom radium.
Ra, R ae r, de stora sten-, grus- och
sandbankar, som sträcka sig genom östfold tvärs
över Oslof jorden vid Moss och Ilorten och
därifrån mot s. v. genom Vestfold fylke. R.
torde delvis vara uppbyggt av
moränmaterial som ändmoräner och delvis av
glaci-fluvialt material som randplatåer. R.
fortsätter från Oslofjorden åt s. ö. och ansluter sig
omedelbart till de stora mellansvenska,
fini-glaciala ändmoränerna och Salpausselkä i
Fin-landfse karta vid art. Istiden, sp.812). K. A.G.
Ra el. R e, fornegyptisk solgud,
världsskapare och gudakonung. Se Egypten, sp. 375.
Raa [rå], Fritiof, skådespelare (1840—
72). R. var tidigare elev vid Konstakad.,
1861—63 anställd vid Mindre teatern, 1863—
66 vid V. Ahman-Pousettes sällskap och
spelade med detta under somrarna på Humle-
gårdsteatern i Stockholm samt från 1866 vid
Svenska teatern i Helsingfors. Bland hans
roller märkas Don Cesar de Bazano,
Grin-goire, Gustav Adolf i »Regina v. Emmeritz»,
Daniel Hjort och Asmodeus i »Den ondes
besegrare». R. var en typisk
inspirationsskå-despelare med flödande fantasi och
medryckande temperament, ofta genial men
oberäknelig och tidigt bruten. Han var sedan 1866
g. m. skådespelerskan Hedvig R., f. Forsman
(se Winterhjelm, H.). G. K-g.
Raab [räb], stad i Ungern, se G y ö r.
Raab [räb], ung. Räba, högerbiflod till
Donau, i v. Ungern, upprinner på
Fischbacher-alperna, utmynnar i Donau vid Gyor; 398 km.
Raab [räb], svensk släkt, som härstammar
från generalmajoren Reinhold R. (d. 1632).
Landshövdingen i Kronobergs län Adam
Johan R. (1703—76), som 1746
naturalise-rades som svensk adelsman, blev 1771 frih.
Om hans sonson A. Chr. R., dennes son Hugo
R. och den sistnämndes kusins son G. A. R.
se nedan. — Från A. J. R:s farbror
kommendören Carl Axelsson R. (se nedan)
härstammar den adliga ätten, naturaliserad 1719
(utdöd på manssidan 1871). Dennes sonsons
sonson kaptenen Axel Arvid R. (1793—
1836) var känd som en framstående
Bellmans-sångare. Om A. A. R:s brorson C. A. R. (d.
1871) se nedan. B. H-d.
Raab [räb], Adam Christian, frih.,
politiker, lanthushållare (1801—72); jfr
släktövers. Var först officer och fick 1845 avsked
som kapten; 1837 blev han kammarherre.
Som godsägare på
Ryssbylund i Kalmar
län 1825—56 var R.
en föregångsman inom
jordbruket i
Kalmartrakten; 1856—66
ägde han och bebodde
Vårby på Södertörn.
R. var riksdagsman
från 1834, först på
riddarhuset och från
1867 som led. av
Första kammaren. Han
var en av den liberala
riktningens mest
fram
skjutna män, arbetade samtidigt för
försvarets utveckling, var ivrig skandinav och 1863
ordf, i polska kommittén. R. var 1853—54
ordf, i det särskilda utskott, som föreslog
hus-behovsbränningens avskaffande. — Litt.: E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
