Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radziwiłł, ätt - Rae, John - Raeburn, sir Henry - Ræder, Anton Henrik - Ræder, Jacob Tode - Ræder, Johan Georg - Ræder, Ole Munch - Ræstad, Arnold Christopher - Raetia, Rätien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Rae—Raetia
428
och slöt sig 1655 till svenskarna. — Mikolaj
Rudys kusin Mikolaj (Gzarny) R. (1515
—65), diplomat, kansler av Litauen,
förvärvade 1547 för sin ätt tysk riksfurstlig
värdighet och vann Livland åt Polen-Litauen.
Han blev 1553 calvinist och lät översätta
bibeln. Hans sonson Bogusla w R. (1620—
69) övergick 1655 till svenskarna och blev
1657 ståthållare i Ostpreussen. — R a r o 1
Stanislaw R. (1734—90), vanl. kallad
»Panie Kochanku» (Käre herr broder), var
berömd för sin oerhörda rikedom, underhöll en
här på 10,000 man och utövade på stamgodset
Nieåwiez en vräkig gästfrihet. — Antoni
Hen ryk R. (1775—1833), ståthållare i
Posen, var g. m. prinsessan Luise av Preussen;
han komponerade musik till Goethes »Faust».
Hans dotter Elise (1803—34) var prins
Vilhelms (sedermera Vilhelm I:s)
ungdomskärlek. A. H. R :s bror M i c h a 1 R. (1778—1850)
var under 1830—31 års resning jan.—febr.
1831 överbefälhavare. A. H. R:s sonson A
n-t o n R. (1833—1904) var 1866—88 Vilhelm
I:s adjutant; han var g. m. Marie de
Castel-lane (1840—1915), vars »Souvenirs» utgåvos
1931. Hans bror prins Wilhelm R. (1845
—1911) var 1873—1906 g. m. Katarzyna
(Catherine) R z e wu sk a (f. 1858, sedan
omgift i Ryssland), som utgivit minnen och
skildringar från europeiska hov m. m.; i sv.
övers, bl. a. »Minnen ur mitt lif» (1905) och
»Kejsar Wilhelms moder» (1917). A. A-t.
Rae [réi], John, skotsk-amerikansk
nationalekonom (1796—1873). R. har förskaffat sig
en vetenskaplig rangplats genom »New
prin-ciples of political economy» (1834; utg. 1905
av C. W. Mixter med levnadsteckning m. m.
under titeln »Sociological theory of capitai»).
R. sysselsätter sig så gott som uteslutande
med nationalförmögenhetens tillväxt och ej
med dess fördelning. Men genom att tillskriva
kapitalvinsten rollen av en belöning för en
nutida nyttighets uppoffring mot en framtida
sådan blev han en av Böhm von Bawerks (se
d. o.) förelöpare. R., som var originell,
gjorde gällande, att konsumtionen av
lyxartiklar skulle avtaga med sänkningen av deras
pris och att beskattning av lyxföremål skulle
medföra offentlig inkomst utan att betunga
konsumenterna. — Litt.: G. Silverstolpe,
»Kapitalbildning» (1919); G. Åkerman,
»Realkapi-tal und Kapitalzins» (1923—24). E. H. T.*
Raeburn [réPbon], sir Henry, skotsk
målare (1756—1823). Började som
miniatyrmålare, studerade i Italien
och bosatte sig i
Edinburgh. R. målade
porträtt i fast, kraftig,
självständig och
ka-raktärsfull hållning.
Utmärkt
representerad i gallerierna i
Edinburgh och
Glasgow, gott även i
museer i London,
Dresden, Berlin och
Köpenhamn (ett saftigt
hållet mansporträtt i
Kunstmuseum). Tre
porträtt i Louvre, som bära hans namn,
från-kännas honom emellertid av nyare engelska
forskare. — Litt.: Monogr. av W. Raeburn
Andrew (2:a uppl. 1894), W. Armstrong (1901),
E. Pinnington (1904). G-g N.
Ræder, Anton Henrik, norsk pedagog,
historiker (f. 1855), brorson till J. G. R. och O.
M. R. Blev expeditionschef i Kirkedep. 1900,
var 1907—27 rektor vid Oslo katedralskola
och ordf, i undervisningsrådet 1909—28. R:s
författarskap som historiker är omfångsrikt.
1893 blev han fil. dr på avh. »Athens
politiske udvikling i tiden fra Kleisthenes til
Aristides’s reform». Hans viktigaste skrifter
äro det grundläggande arbetet »L’arbitrage
International chez les Hellènes» (Publications
de 1’Institut Nobel Norvégien, I, 1912), »Fra
keisertidens Rom» (1915) och »Keiser
Konstantin» (1931). Dessutom har han författat
flera läroböcker i historia. K. V. H. (W-t K.)
Ræder, Jacob Tode, dansk officer och
historiker (1798—1853). Avancerade till
överste 1850. R. utgav bl. a. »Danmarks
krigs-og politiske historie 1807—09» (3 bd, 1845—
52). Hans »Krigserindringer fra 1848—50»
utkommo 1911, hans barndoms- och
ungdomsminnen 1912. — R:s sonson Hans
Henning R. (f. 1869) utgav 1931 tills, m. Jörgen
Olrik Saxos Danmarkskrönika. Från 1915 är
han lektor i grekiska vid universitetet. P. E-t.
Ræder, Johan Georg, norsk militär
(1814—98), bror till O. M. R. Tog 1893
avsked som generallöjtnant. R. ingick 1845 till
stortinget med förslag om anläggning av en
järnväg mellan Oslo och Mjösen. Han var
1869—93 dir. för krigshögskolan. (W-t K.)
Ræder, O 1 e Munch, norsk jurist,
ämbetsman (1815—95), bror till J. G. R. R:s bok
»Den norske statsforfatnings historie og
væsen» (1841) avsåg, som han själv sagt, att
»påverka den offentliga meningen i
Danmark i syfte att få absolutismen avskaffad»
och väckte mycken uppmärksamhet hos
samtiden. 1842—44 och 1846—49 studerade han
med statsunderstöd juryväsendet i Europa och
Amerika samt författade sedan sitt
huvudverk, »Juryinstitutionen i Storbritannien,
Canada og de Forenede stater af Amerika»
(3 bd, 1850—52). Han utgav »Unionen og
egen udenrigsminister» (1893). K. V. H. (W-tK.)
Ræstad, Arnold Christopher, norsk
rättslärd och politiker (f. 1878 15/2). Var sekr.
i utrikesdep. 1906—10 (därunder anställd
1908—09 hos norske regeringsadvokaten i
tvisten om Grisbådarne), blev 1913 jur. dr på
avh. »Kongens strömme» (1912) samt var
1913—18 univ.-stipendiat i folkrätt och
handelspolitik i Oslo. R. var juni 1921—maj 1922
utrikesminister; R. har senare varit
intressent i industri- och handelsföretag i Oslo.
Han har utgivit arbeten om Spetsbergen
(1912), »Krigs- og fredsproblemer» (1916),
Finnmarken (1920) m. fl.
Raè’tia, lat., R ä t i e n, romersk provins
sedan 15 f. Kr., omfattade större (n. ö.) delen
av Schweiz, Tyrolen med Vorarlberg och s.
Bayern mellan Donau och Inn. Från
Clau-dius’ tid räknades även Vindelicien till R.
Diocletianus uppdelade R. i R. prima i
s. och R. secunda i n. Viktigare städer:
Tridentum (Triente), Curia (Chur), Augusta
Vindelicorum (Augsburg), Regina castra
(Regensburg). Härvägar anlades mellan Verona
och Augusta Vindelicorum samt mellan
Co-mum (Como) och Brigantium (Bregenz).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
