Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raffles, sir Stamford - Rafflesia - Rafflesiaceae - Rafiabast, Rafiapalm - Rafider - Rafin - Rafn, Carl Christian - Rafn, Karl Gottlob - Raftsund - Ragata - Ragaz - Raggmunkar, Potatisplättar - Raghuvamśa - Raglan - Raglan, Fitzroy James Henry Somerset - Ragnar Lodbrok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Rafflesia—Ragnar Lodbrok
434
reformanordningar. R. skrev under en tids
vistelse i hemlandet 1817 en värdefull
»His-tory of Java» och adlades s. å. Han var mars
1818—dec. 1823 lieutenant-governor i
Ben-koelen på Sumatra och sysselsatte sig där,
liksom förut på Java, mycket med
naturvetenskapliga, språkliga och arkeologiska
studier. Hans varaktigaste livsverk var
grundläggandet (1819) av staden Singapore (se d. o.)
på en ö i Malackasundet. Därigenom
skapades en ovärderlig stödjepunkt för den
brittiska handelns expansion österut. R. måste,
bruten till hälsan, 1824 återvända till
hemlandet. — Jfr Rafflesia c eae. — Biogr.
av D. C. Boulger (1897) och H. Egerton
(1900). V. S-g.
Rafflesia, bot., se Rafflesiaceae.
Rafflesiäceae, egendomlig, parasitisk,
mestadels tropisk familj bland koripetalerna. R:s
vegetativa delar påminna om svamphyfer och
befinna sig inuti rötter el. unga grenar av
växter med vedstam. Klorofyll saknas.
Blommorna äro enkönade, strålformigt byggda,
med enkelt hylle. De anläggas inne i
värdväxten och tränga fram ur barken. Vanl.
sitta de ensamma. Frukten är ett bär.
Släktet Rafflesia, som växer på Cistus-arter (mest
på rötterna) på Java och Sumatra, har
jordens största blommor; hos R. Arnoldi äro de
fläckiga, ljusare och mörkare röda, med
aslukt och kunna nå 1 m i diam, (jfr färgpl.
vid art. Blomma). Sitt namn har den av
upptäckarna, 1818, Stamford Raffles (se d. o.)
och den unge botanisten Joseph Arnold (död
s. å.). I Europa växer Cytinus hypocistis på
Cistus-urteT i Medelhavsländerna med
orangegula, sällan röda blommor i klase. G. M-e.
Ra’fiabast, Ra’fiapalm, bot., se Raphia.
Raflder, nålformiga, vassa
kalciumoxalat-kristaller, som ligga i vissa celler. De
tjänstgöra som skyddsmedel mot växtätande djur,
särskilt snäckor, antingen genom att tillfoga
sår el. genom att överföra giftiga ämnen, som
omgiva dem. R. förekomma företrädesvis hos
monokotyledoner, t. ex. liljeväxter och
orkidéer. G. M-e.
Rafin [rafil’], se Duchesnois, C. J.
Rafn, Carl Christian, dansk
forn-forskare (1795—1864). Tog juridisk examen
1816 och var 1820—26 lärare vid
landkadett-akad. men innehade sedan intet ämbete. R.
stiftade 1825 Det kongelige nordiske
old-skriftsselskab, vars sekr. han var till sin död.
Genom outtröttligt arbete skaffade han
sällskapet en fond på 170,000 kr. och tog ledande
del i dess omfattande litterära verksamhet.
Själv utgav han bl. a. »Antiquitates
ameri-canæ» (1837), »Grönlands historiske
mindes-mærker» (3 bd, 1838—45) och »Antiquités
russes» (1850—52). P. E-t.
Rafn, Karl G o 111 o b, dansk botanist
(1769—1808). Blev 1797 assessor och 1804
kommitterad i ekonomi- och
kommerskollegiet. Han utgav bl. a. »Physikalsk-ökonomisk
og medikokirurgisk bibliothek» (12 bd, 1794
-—-97; fortsatt under andra namn i 16 bd till
1807). Hans »Udkast til en plantephysiologie,
grundet paa de nyere begreber i physik og
chemie» (1796; sv. övers. 1799) bildar förra
delen av »Danmarks og Holsteins flora»,
varav 2:a delen utgavs 1800 men som förblev
ofullbordad. E. Ebg.*
Raftsund, sundet mellan Austvågöy och
Hinnöy i Lofoten, Norge (se karta vid d. o.).
Omges av storslagna fjäll och har livlig
turisttrafik.
Ragäta (jfr eng. dialektordet raggot, trasig
landstrykare), elak, trätgirig kvinna.
Ragaz [rä’gats], schweizisk badort i övre
Rhendalen, kantonen S:t Gallen. Dess
badanstalter använda genom en 3 km lång
ledning vatten från de heta källorna vid Pfäfers.
Raggmunkar, Potatisplättar, rätt av
råriven potatis, ägg, mjöl, mjölk och salt,
som gräddas på plätt- eller pannkakslagg.
Serveras heta tills, m. lingon eller fläsk. D-e.
Raghuvaniöa, skt, »Raghuättens krönika»,
berömt konstepos av Kälidäsa (se d. o.). R.
skildrar konungarna av Raghudynastien, till
vilken även Räma (se d. o.) hörde, och deras
utomordentliga storverk. Tysk prosaövers, av
O. Walter (1917). J. Ch-r.
Ra’glan [eng. uttal rä’glon], vid och rymlig
överrock, som uppkom i England på
1890-talet. Utmärkande för r. äro ärmarna, som
genom sin kilformiga tillskärning gå direkt
upp till kraggränsen. L-l.
Raglan [rä’glon], Fitzroy James
Henry Somerset, baron R., engelsk
militär (1788—1855). R. var Wellingtons
närmaste medhjälpare under pyreneiska kriget
och sårades 1815 vid Waterloo så svårt, att
högra armen måste amputeras. Han var
Wellingtons sekreterare från 1819 vid
general-fälttygmästarämbetet och 1827—52, då
Wellington var arméns högste befälhavare. Han
blev 1852 generalfälttygmästare, fick 1854
befälet över de engelska trupper, som sändes
till Krim, och vann s. å. segrarna vid Alma
och Inkerman (jfr K r i m k r i g e t, sp. 68),
varpå han blev fältmarskalk. V. S-g.*
Ragnar Lodbrok, nordisk sagohjälte från
vikingatiden. Diktningen om R. och hans
söner föreligger dels i ett par isländska
»forn-tidssagor», dels efter norska traditioner hos
Saxo Grammaticus. Till grund ligga vissa
historiska händelser, omtalade i samtida
källor. En Ragnar, av dansk kungaätt, härjade
enl. frankiska annaler 845 i n. Frankrike.
Möjl. är han identisk med den
vikingahövding Ragnall, som omkr. 865 omkom i England.
De följ, åren hemsöktes detta land, enl.
samtida krönikor, av en stor vikingahär:
North-umberlands konung Ella (se d. o.) stupade,
östangelns konung Eadmund dräptes (se E
d-mund 1), och halva landet erövrades. I
senare engelsk tradition kallas anförarna L
o-d e b r o c h s söner. — Kring en sådan
historisk kärna har folkfantasien sedan
samlat sina minnen om vikingatidens våldsdåd
och stora erövringar. Enl. sagan dör R. i
konung Elias ormgård, och sönernas erövring
blir ett hämndetåg. För att förklara hans
tillnamn uppdiktas en saga om att R. i luden
dräkt dräpt en lindorm och därigenom
vunnit kungadottern Tora Borgarhjort till maka.
Dessa båda episoder ha tydligen sitt mönster
i volsungadiktningen: Sigurd Favnesbanes
ungdomsbragd och Gunnars död i Atles
ormgrop. Islänningarnas lust för genealogiska
kombinationer gör sig också gällande. R.
blir son till Sigurd Ring (se d. o.) och alltså
en ättling av skjoldungar och ynglingar. Han
gifter sig med Aslaug (Kraka), Sigurd Fav-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
