Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ragnar Lodbrok - Ragnarök - Ragnhild (svenskt helgon) - Ragnhild (norska drottningar) - Ragnhild Alexandra (prinsessa av Norge) - Ragnhildsholmen - Ragnvald Kale - Ragnvald Knapphövde - Ragnvald Ulfsson - Ragu - Ragunda (tingslag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Ragnarök—Ragunda
436
nesbanes dotter. Av hans söner blir Björn
stamfader för den svenska, Sigurd för den
danska kungaätten. Också den norska
kungaätten härledde man från R. Sonen Ivar
grundläde det nordiska riket i England.
Även svenskarnas härtåg i österled anknytas
till R.: hans son Hvitsärk gör erövringar i
Ryssland, och då han där omkommer, hämnas
hans död av fadern. Ett kväde, som R. skall
ha diktat i ormgropen, »Krakumal», härrör
från tiden omkr. 1200 (övers, av E. Hellqvist
1926). — Litt.: J. Steenstrup, »Normannerne»
(4 bd, 1876—82); G. Storm, »Kritiske bidrag
til vikingetidens historie» (1878). E. W-én.
Ragnarök kallas i nordisk mytologi de
händelser, varigenom gudarna gå under och hela
den synliga världen förstöres. Eddakvädenas
ragna rok betyder »makternas öden» (särskilt
deras »slutöden»). Efterleden i namnet har
förväxlats med ordet røkkr, »mörker», och
formen ragna røkkr, »makternas skymning»,
brukas av Snorre. Vi känna föreställningarna om
r. framför allt genom två eddadikter,
»Vaf-trudnismal» och »Vqluspa», som äro
grundvalen för Snorres skildring. Dessutom
anspelas på r. i flera andra edda- och skaldedikter.
Den oavlåtliga striden mellan gudar och
jättar skall utmynna i en väldig kamp, då alla
de gamla asarna falla. Därjämte möta i
källorna andra, delvis mot varandra stridande
motiv: världen skall härjas av Surts eld, solen
skall slukas av en ulv, en ohygglig vinter
(fimbulvintern) skall utbreda sig över
jorden o. s. v. I A. Olriks arbeten »Om
Ragnarök» (1902), »Ragnaroksforestillingernes
ud-spring» (1913) och »Ragnarök» (ty. uppl. 1922)
undersökas dessa och utredes deras samband
med nordisk folktro oeh med kristna och
hedniska föreställningar utanför Norden.
JfrEs-k a t o 1 o g i, sp. 1022. E. W-én.
Ragnhild, svenskt helgon. Drottning R.
uppgives ha varit gemål till en konung Inge
och ha vallfärdat till Rom och Jerusalem
samt blivit begraven i Tälje (Södertälje), vars
kyrka hon byggt och vars skyddshelgon hon
blev. Den heliga R:s minne bevaras även i
Söderköping (hälsobrunnen heter S:t
Ragn-hilds källa). Säkerligen är hon en
historisk person, tillhörande tiden omkr. 1075—
1125. K. B.W-n.
Ragnhild, norska drottningar. Bland dem
märkes R., Harald Hårfagers danskfödda
gemål, mor till Erik Blodyx.
Ragnhild Alexandra, prinsessa av Norge
(f. 1930 9/ø), kronprins Olavs och
kronprinsessan Märtas förstfödda barn.
Ragnhildsholmen, holme i Ytterby socken
och i Göta älvs n. gren, mitt emot nuv.
Kastellgården el. det gamla Konungahälla.
På denna holme anlade konung Håkon
Hå-konsson till Konungahällas försvar ett fäste,
Mäklaborg, vilket 1273 omtalas såsom ett av
Norges statsfängelser. Flyktingar från Sverige
och Danmark — t. ex. konung Valdemar
Bir-gersson och Erik Klippings mördare — togo
sin tillflykt dit. Vid 1300-talets början hade
hertig Erik Magnusson i två repriser R. som
förläning av norske konungen Håkon
Magnusson. Då det vänskapliga förhållandet
mellan hertigen och denne brutits (1308), sökte
Håkon med våld återtaga borgen men
misslyckades, varför han lät anlägga Bohus på
Bagaholmen längre upp i älven, varigenom R.
hastigt förlorade sin betydelse. Den ödelädes
snart av eldsvåda, och stenmaterialet
användes sannolikt för Bohus. 1881—82 utgrävdes
ruinerna av V. Berg; de konserverades 1931.
Litt.: V. Berg i »Bidrag till kännedom om
Göteborgs och Bohusläns fornminnen» 1883
och 1893 samt i »Bohusläns historia», I
(1912). L. M. B. (S. K-ft.)
Ragnvald Kale, jarl av Orkneyöarna,
forn-norsk skald (f. något efter 1100, mördad 1158),
kanoniserad 1192, hette eg. K a 1 e K o 1 s s o n
men fick 1129 av Sigurd Jorsalafare
»Ragnvald Brusesson jarls namn» tillika med
jarls-värdigheten över hälften av Orkneyöarna.
Till gagnet blev han på grund av uppror icke
jarl förrän 1136. R. företog 1151—53 en
pilgrimsfärd till Jerusalem. Han skildras som
en god och vänsäll hövding. -— I förening med
islänningen Hall Torarinsson diktade R. på
1140-talet den »gamla Hättalykill», av vilken
åttiotvå strofer finnas i behåll, ett lovkväde
över forntida nordiska hjältar. Dess poetiska
värde är ringa. »Hättalykill» (»versarternas
nyckel») är till formen en samling
typexempel på olika metra, en direkt föregångare till
Snorres »Hättatal». R. N-g.*
Ragnvald Knapphövde (»rundhuvud»),svensk
tronpretendent, blev efter konung Inge d. y:s
död vald till konung av svearna. Götarna
hade förut valt danske prinsen Magnus
Nilsson till sin konung, och då R., utan att
gisslan enl. urgammal sed blivit given, begav
sig in i Västergötland, blev han av bönderna
»för den sidvördnad han gjorde alla
västgötar» dräpt vid Karleby, omkr. 1130. (S.T-g.)
Ragnvald Ulfsson, jarl i Västergötland i
början av 1000-talet. Om R. berätta
utförligt de norska konungasagorna i samband
med skildringen av förhållandet mellan
konung Olav den helige i Norge och konung
Olof Skötkonung i Sverige. S. T-g.
Ragü (fr. ragoüt, av ragoüter, återväcka
matlusten), starkt kryddad köttstuvning.
Ragunda, Jämtlands läns östligaste tings-
RAGUNDA TS
Skala 1:15OO OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
