Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ragunda (tingslag) - Ragunda (socken) - Ragundagranit - Ragundasjön - Ragusa (Dubrovnik) - Ragusa, hertig av - Rahbek, Kamma (Karen Margrethe), f. Heger - Rahbek, Knud Lyne - Rahbek, Mathias - Rahel - Rahl, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
Ragunda—Rahl
438
lag; 3,9 78,90 kvkm, 15,092 inv. (1931).
Socknar: Fors, Hällesjö, Håsjö, Ragunda,
Borgvattnet och Stugun. Tillhör helt s. ö.
Jämtlands (se d. o., sp. 10) urbergsområde. Utmed
Indalsälven, som genomflyter sjön Gesunden
och Ragundadalen i forsrikt lopp (se följ. art.
och Stugun) samt mottager Ammerån m. fl.
biälvar, ligga tättbebyggda dalsluttningar och
-terrasser med tingslagets huvudväg; älven
passeras nära Döda fallet (se Indalsälven)
av N. stambanan, som går fram över
omgivande skogs- och platåterräng. S. delen av
tingslaget genomflytes av den buktande
Gim-ån. 6,528 har åker, 320,501 har skogsmark.
Handelscentrum är Ragunda kyrktrakt (se
följ. art.). Tillhör Jämtlands ö. fögderi och
domsaga. Tingsställe: Ragunda
stationssamhälle.
Ragunda, socken i Jämtlands län, Ragunda
tingslag, kring Indalsälven och dess bifloder
(bl. a. Ammerån), mellan sjön Gesunden i v.
och Döda fallet (se Indalsälven, sp. 489
—490) i s. ö.; 955,20 kvkm, 5,186 inv. (1932).
Tätt bebyggd och odlad i älvdalen, bl. a. på
Ragundasjöns 1796 torrlagda botten, f. ö.
höglänt bergsbygd, som n. om det mot
Gesunden tvärbranta Stadsberget når 538 m ö. h.
2,517 har åker, 75,218 har skogsmark. Vid
Krångedeforsarna (se d. o.) har anläggandet
av en av Sveriges största
vattenkraftstationer påbörjats. Kyrktrakten med bl. a.
Hammarstrand vid Hammarforsen (se d. o.) hade
1921 omkr. 1,200 inv. Jämte nuv.
församlingskyrka kvarstår R. gamla vackra
medeltidskyrka, restaur. och återinvigd 1931.
Pastorat i Härnösands stift, Östersunds kontrakt.
Ragundagranit, se Granit, sp. 945.
Ragundasjön, se Indalsälven, sp. 489.
Ragusa [-go’-], off. Dubrovnik, stad i
s. Dalmatien, Jugoslavien; med hamnstaden
Gravosa (Gruz) 13,368 inv. (1921). R. har ett
sällsynt vackert läge på en i Adriatiska
havet utskjutande halvö och har i mycket
bibehållit en medeltida prägel med ringmurar,
bastioner och torn. Bland dess många vackra
byggnader märkas rektorspalatset (slutet av
1300-talet) samt franciskan- och
dominikan-klostren. R. är Jugoslaviens förnämsta
sjöstad och känt för sitt guld- och silversmide.
Staden är säte för en rom.-kat. biskop,
sjökrigsskola, navigationsskola m. m. Betydande
turist- och vinterkurort. Vid R. ön Lacroma
(se d. o.).
R. var under medeltiden en betydande
handelsstad under olika skyddsmakter. 1205—1358
lydde R. under Venezia och betalade därpå
tribut till Ungern, från 1526 till Turkiet, men
bevarade full autonomi under ledning av en
senat, som varje månad utsåg en rektor till
förvaltningens chef. Staden bedrev vidsträckt
sjöfart och handel, särskilt inom Turkiet. Mot
slutet av 1400-talet tog det slaviska elementet
överhand; på 1500-talet uppstod en rik
litteratur, som nådde sin rikaste blomstring efter
1600 med Gundulic (se d. o.) och Palmotic
(1606—57). R. fortsatte att vara
serbokroa-tiskt kulturcentrum långt efter det nya
handelsvägar och en svår jordbävning 1667
vållat dess handel avbräck. 1806 besattes R. av
fransmännen, och 1808 införlivade Marmont
staden med Illyriska provinserna. Av
Wien-kongressen tilldelades R. Österrike och kom
1918 till Jugoslavien. — Litt.: L. Villari, »The
republic of R.» (1904); J. Torbarina, »Italian
influence on the poets of the ragusan republic»
(1931). A. A-t.
Ragusa [-go’-], hertig av, se Marmont.
Rahbek, Kamma (Karen Margrethe),
f. H e g e r (1775—1829), sedan 1798 g. m. Knud
LyneR.De bodde många år i »Bakkehuset» i
Valby, där nu ett
Rah-bekmuseum är
inrättat. Den fint bildade,
verksamma Kamma R.
var här medelpunkten
i en krets av litterära
berömdheter. Hon har
genom sin säregna
personlighet satt rika
spår i dansk
kultur-och litteraturhistoria.
— Litt.: H. Kyrre,
»Knud Lyne R.,
Kamma R. og livet paa
Bakkehuset» (2:a uppl.
1929); F. Troels-Lund, »Bakkehus ogSolbjerg»,
I (1920). P. E-t.
Rahbek, Knud Lyne, dansk författare
(1760—1830). Tog 1777 filologisk
ämbetsexa-men och idkade sedan litterära och
dramaturgiska studier. R. utgav 1782 »Breve fra
en gammel
skuespil-ler til hans sön», vari
han starkt framhåller
skådespelarkonstens
etiska värde. 1785
grundade han tills, m.
Chr. H. Pram
månadsskriften Minerva och
1791 Den Danske
Til-skuer, som blevo
medelpunkter i dåtidens
danska periodiska
litteratur. R. var en
livfull och
underhållande författare, som
följde med tidens alla rörelser. Som
kritiker fick han ingen varaktig betydelse.
1790—99 var han prof, i estetik, från 1816 i
danska språket och litteraturen. Han
efterlämnade en oerhört rik produktion, historiska,
litteraturhistoriska och skönlitterära arbeten.
Nämnas kunna hans dryckesvisor, hans tills,
m. R. Nyerup utg. »Bidrag til den danske
digtekunsts historie» (4 bd, 1800—08),
»Bidrag til den danske skuepladses historie»
(1822), R:s uppl. av Holberg och hans bok
»Om Ludvig Holberg som lystspildigter» (3 bd,
1815—17). R:s minnen utkommo i 5 bd 1824
—29. Om R:s maka, Kamma R., se ovan. P. E-t.
Rahbek, Ma thia s, dansk torvindustriman
(1840—1910). Var urspr. officer och övertog
1880 en gård i mell. Jylland. R. reformerade
framställningen av torv genom uppfinnandet
av nya arbetsmetoder. P. E-t.
Ra’hel, hustru till K. A. Varnhagen
von E n s e (se d. o.).
Rahl [räl], Karl, österrikisk målare (1812
—65), son till den framstående
kopparstickaren Karl Heinrich R. (1779—1843).
Studerade i Wien och vistades 1836—43 i
Rom, var mestadels verksam i Wien och blev
1863 prof. där. På det dekorativt
monumentala området utförde R. en mängd arbeten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
