Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramsberg - Ramsele (socken) - Ramsele kontrakt - Ramsele och Resele tingslag - Ramses - Ramsgate - Ramsjö - Ramsjöholm - Ramslök - Ramsta - Ramstedt, släkt - Ramstedt, Eva Julia Augusta - Ramstedt, Gustaf John - Ramstedt, Johan Olof - Ramström, Carl August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Ramsele—Ramström, C. A.
466
nedlagda järnbruk. Pastorat i Västerås stift,
Fellingsbro kontrakt.
Ramsele, socken i Västernorrlands län,
Ramsele och Resele tingslag, kring Faxälven
och Fjällsjöälven, med vilken Vängelälven
förenas i norra R.; 1,037,33 kvkm, 4,341 inv.
(1932). Småkuperad skogs- och myrplatå med
byarna i älvdalarna och vid enstaka sjöar i
det inre. 1,705 har åker, 75,900 har
skogsmark, mest kronoparker och bolagsskogar.
Pastorat i Härnösands stift, R. kontrakt.
Ramsele kontrakt, i Härnösands stift,
omfattar 7 pastorat: Ådals-Liden; Junsele;
Ramsele; Edsele; Bodum; Fjällsjö; Tåsjö.
Ramsele och Resele tingslag, i v.
Ångermanland, Västernorrlands län, kring mell.
Angermanälven, nedre Fjällsjöälven (ung.
från Vängelälvens inflöde) och större delen
av Faxälven; 3,009,30 kvkm, 14,494 inv. (1931).
Socknar: Helgum, Edsele, Ramsele, Resele
och Ådals-Liden. Bebyggelsen är mest samlad
i älvdalarna. Närmast Jämtlandsgränsen
finnas spridda byar även i skogstrakterna.
Älvarna kantas av vackra nipor. 6,694 har
åker, 225,419 har skogsmark. Jordbruk och
skogsbruk. Kommunikationer m. m.: se karta
vid Ångermanland. Tillhör Ädals
fögderi och Ångermanlands v. domsaga.
Tingsställe: Ramsele.
Ra’mses hette ett flertal egyptiska konungar
av 19:e och 20:e dynastierna (se Egypten,
sp. 385 samt bild 35 och 37; se även bild vid
Mumier).
Ramsgate [rä’mzgit], sjöstad och badort på
sydöstligaste kusten av England, grevsk.
Kent; 33,597 inv. (1931). Vacker katolsk
kyrka, synagoga och Montefiore college med
värdefullt hebreiskt bibliotek.
Ramsjö, socken i nordligaste Hälsingland,
V. Hälsinglands domsagas tingslag,
Gävleborgs län, kring n. delen av sjön Hennan
(207 m ö. h.) och dess tillflöden; 7 68,95 kvkm,
1,760 inv. (1932). Bergigt skogs- och
myrområde (intill 580 m ö. h.) med kyrkbyn m. fl.
byar vid Hennan och f. ö. spridd
bebyggelse. 625 har åker, 61,388 har skogsmark.
Pastorat i Ärkestiftet, Ljusnans kontrakt.
Ramsjöholm, gods i Svarttorps socken,
Jönköpings län, vid Huskvarnaån och Ramsjön;
540 har, därav 115 har åker; tax.-värde
193,400 kr. (1929). Vid R. även såg,
hyvel-verk, mejeri, kvarn, frörenseri och kraftverk
(Nässjö stads). — R. var sätesgård på
1300-talet, kom sedan under Vadstena kloster,
skänktes av Gustav II Adolf 1630 till Lars
Kagg, kom 1720 genom gifte till A. Beth, som
1748 gjorde R. till fideikommiss för sin broder
Gudmund (adlad Adlerbeth), och innehades av
hans efterkommande till 1844, då ätten
utgick. Om R. se monogr. av P. G. Vejde (1921).
Ramslök, bot., se Löksläktet.
Ramsta, socken i Uppsala län, Hagunda
härad, s. v. om Uppsala; 21,oi kvkm, 352 inv.
(1932). Slättbygd, uppdelad av småbergiga
skogsmarker. 1,043 har åker, 714 har
skogsmark. Ingår i Balingsta, Hagby och R.
pastorat i Ärkestiftet, Lagunda o. Hagunda kontr.
Ramstedt, svensk släkt. Handlanden i
Stockholm Johan R. (1739—95,
bergsmans-son från Ramshyttan i Nora bergslag) var
farfar till J. O. R.; om denne och hans dotter
Eva J. A. R. se nedan. J. O. R:s bror
gods
ägaren (i Uppland) fil. dr Carl Wilhelm
R. (1851—1915) bildade 1894 Sveriges
agrarförbund (senare Sveriges lantmannaförbund),
där han var mycket verksam. De två
sistnämndas bror grosshandlaren Reinhold
Viktor R. (1854—1919) drev (efter sin
fader) 1885—1914 klädeshandel i Stockholm.
Han intog en framträdande plats inom
handelsvärlden och innehade många
förtroendeuppdrag. Som ordf, i Sveriges allmänna
handelsförening verkade han bl. a. för att genom
systematisk reklam (»den svenska veckan»)
väcka allmänhetens intresse för svenska varor.
Ramstedt, Eva Julia Augusta,
fysiker och pedagog (f. 1879 15/0), dotter till J.
O. R. Blev fil. dr i Uppsala 1910, docent
i radiologi vid Stockholms högskola 1915 och
lektor i matematik och fysik vid
folkskole-seminariet i Stockholm 1919. Hon har utfört
vetenskapliga undersökningar om
radioaktivitet och luftelektricitet, har skrivit
»Radium och radioaktiva processer» (1917; tills,
m. E. Gleditsch) och pedagogiska uppsatser.
Ramstedt, Gustaf John, finländsk
språkforskare (f. 1873). Blev 1906 docent och 1917
e. o. prof, i altaisk språkvetenskap vid
Helsingfors univ. och var 1919—30 chargé
d’affai-res i Tokyo. R. har företagit flera
forskningsresor i Mongoliet och Turkestan. H. E. P.
Ramstedt, Johan Olof, ämbetsman (f.
1852 7/n); se släktart. Avlade
hovrättsexa-men i Uppsala 1873, blev vice häradshövding
1878, avancerade i Svea hovrätt till assessor
1887, blev 1889
konstituerad och 1892
ord. revisionssekr. R.
blev led. s. å. av Nya
lagberedningen och
1895 av Lagbyrån,
expeditionschef i
Justi-tiedep. 1896 och
justi-tieråd 1898. Han blev
konsultativt statsråd
i E. G. Boströms andra
ministär juli 1902 och
kallades vid Boströms
avgång 13 april 1905
att övertaga
statsmi
nisterposten. Ej fullt två månader senare
kulminerade unionskrisen i Norges aktion av 7
juni (se S v e r i g e - N o r g e). Ministären
R:s förslag i unionsfrågan till urtima
riksdagen rönte ej gillande av riksdagen och
allmänna opinionen, ministären avgick 2 aug.
s. å., och R. blev nu åter justitieråd. 1909
blev han regeringsråd och var 1912—20
överståthållare. Ths.*
Ramström, Carl August,
civilingenjör (f. 1862 10/12). Tog
avgångsexamen från
Tekniska högskolan
1885, anställdes 1886
hos P. A. Norstedt &
söner och var chef
för dess tekniska avd.
till 1913, då han blev
verkst. dir. för det
nybildade a.-b. Sveriges
litografiska
tryckerier. R. var
stadsfullmäktig 1903—13 i
Stockholm. Som ordf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
