Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramström, Carl August - Ramström, Klas (Claes) Olof - Ramström, Oskar Martin - Ramsund - Ramsundsberget - Ramsvikskilen—Ålstenshamn - Ramsåg - Ramsåsa - Ramsökare - Ramtillfrön - Ramundeboda (Bodarne)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Ramström, K. (C.) O.—Ramundeboda
468
i Allmänna svenska boktryckarföreningen 1900
—14 hade R. en mycket krävande uppgift vid
de många löneförhandlingarna o. a.
betydelsefulla avgöranden under dessa år. Sedan 1913
är R. led. av sociala rådet. R. var led. av
statens arbetslöshetskommission 1914 och
industrikommission 1918 samt Linnérs bespa
ringskommitté. Ths.*
Ramström, Klas (Claes) Olof, skolman,
universitetslärare (1791—1852), fil. mag. i
Uppsala 1818, docent där och 1831 e. o.
adjunkt i österländska språk. R. var 1827 en av
grundarna av Uppsala lyceum, som vann stort
anseende, och upprättade 1839 Stockholms
lyceum, som omfattade både en klassisk och
en modern linje. 1851 överlät R. lyceet och
ägnade sig åt publicistisk verksamhet (i
Svenska Tidningen). Han utgav bl. a. »Om
under-visnings-verken i Sverige» (1833). (Fr. Sg.)
Ramström, Oskar Martin, läkare,
universitetslärare (1861—1930). Blev fil. kand.
1885, tjänstgjorde sedan som lärare, blev med.
lic. i Uppsala 1901, med. dr i Lund 1905 och
docent i anatomi där s. å., e. o. prof, i samma
ämne i Uppsala 1906 och var prof. 1908—26. R.
utövade ett omfattande vetenskapligt
författarskap i anatomi, särskilt om bukväggens och
bukhålans nerver, och antropologi samt utgav
flera avh. om Emanuel Swedenborgs
betydelse som naturforskare och anatom. A.W-dt.
Ramsund, sund i Nordland fylke, Norge,
mellan Tjeldöya och fastlandet n. om
Ofot-fjorden. Till R:s marindepå är
huvudkvarteret för 5:e sjömilitära distriktet i Norge (jfr
d. o., sp. 1195) förlagt.
Ramsundsberget, klippa med runristning,
ö. om nedre Sundbyån, i Jäders socken,
Södermanland. Ristningen, som härrör från
1000-talets förra hälft, mäter nära 5 m i
längd. Den omramas nedtill av en med runor
försedd ormslinga och upptill av två
sammankopplade, med ornament prydda
ormkroppar. På ytan innanför framställas i bild
händelser ur sagan om Sigurd Favnesbane (se
F a v n e r). Längst ned ligger Sigurd på knä
och sticker sitt svärd genom den stora draken.
Ovanför synes hans häst Grane, med skatten
på sin rygg, bunden vid ett träd, i vars
grenar två fåglar sitta. Till vänster om hästen
sitter Sigurd och steker drakens hjärta över
elden; han sticker vänstra handens tumme i
munnen. Sagan berättar, att då drakens blod
därvid kom på hans tunga, fick han förmåga
att förstå fåglalåt. Han hörde, att fåglarna
i trädet rådde honom att dräpa den svekfulle
Regin. Längst till vänster ligger denne med
avhugget huvud, omgiven av sina redskap,
hammare, blåsbälg, städ och tång. Djuret
upptill föreställer kanske den Utter (isl. Otr),
som var Regins och Favners bror och
dräptes av gudarna. Inskriften betyder: »Sigrid
gjorde denna bro, Alriks moder, Orms dotter,
för Holmgers själ; (han var) fader till
Sig-röd, hennes make». De här omtalade
personerna ha tillhört förnäma stormansätter,
som äro kända även från runstenar vid
Kjula i Rekarne och Bro i Uppland.
Sig-röd (el. Sygrud) är den nordiska formen
av Sigfrid, det forntyska namnet på Sigurd
Favnesbane; att Sigrids make bar
sago-hjältens namn har möjl. varit orsaken
till att hon i minnesmärket över sin
svärfader Holmger låtit rista bilder ur sagan.
En grovt utförd efterbildning är den ett par
mil åt s. ö. belägna Gökstenen (se d. o.).
— Litt.: »Södermanlands runinskrifter», utg.
av E. Brate, 1 (1924), s. 71 ff. Se även
Sigurdsristningar. E. W-én.
Ramsvikskilen—Älstenshamn, sv.
inom-skärsfarled i Bohuslän under anläggning, se
So t en k an al e n.
Ramsåg, se S å g n i n g.
Ramsåsa, socken i Malmöhus län, Färs
härad, n. v. om Tomelilla, kring Trydeån; 12,97
kvkm, 458 inv. (1932). Småkullig, bördig
slättbygd. 1,019 har åker, 127 har
skogsmark. Ingår i Röddinge och R. pastorat i
Lunds stift, Färs kontrakt.
Ramsökare, se Kamera, sp. 213 samt
bild 10 och 12.
Ramtillfrön, bot., se Guizotia.
Ramundeboda, före 1910 B o d a r n e,
socken i Örebro län, Grimstens (se d. o.) härad,
kring V. stambanan och invid
västgötagrän-sen; 139,53 kvkm, 2,578 inv. (1931). Upptages
av Tivedens sumpiga skogstrakter och
genom-flytes från V. Laxsjön i s. av Laxån. 556 har
åker, 8,666 har skogsmark. Vid ån ligga Laxå
(se d. o.), Röfors och Lassåna bruk och på
den forna kyrkplatsen vid Bodarnesjön på v.
gränsen lämningar av R. kloster och härbärge,
upprättat av de sjukvårdande S:t
Antonius-bröderna. Klostret omtalas först 1497 och
indrogs av Gustav Vasa. Vid utgrävningar 1912
anträffades mynt från slutet av medeltiden
och från alla följ, konungar fram till Karl
Sigurdsristningen på Ramsundsberget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
