Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rangoon - Rangordning - Rangregemente - Rangrulla - Rangskepp - Rangström, Ture - Raniceps - Ranidae - Ranjit Singh - Ranka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Rangoon—Ranka
476
Pagoder i Rangoon.
Rangoon [eng. uttal räijgö’n], huvudstad i
britt.-ind. prov. Burma, vid Iravadis
östligaste mynningsarm, kallad Hlaing el. R.
river, 34 km från dess mynning i Indiska
oceanen; 341,962 inv. (1921), därav 25,000 kristna.
Burmas huvudhamn och en av världens
främsta rishamnar (export: omkr. 2 mill. ton årl.),
medelpunkt för flodtrafik och järnvägsnät.
Ris- och oljekvarnar, teakvarv m. m. kanta
flodstränderna. Staden har univ. (gr. 1920).
Dess största sevärdhet är den guldprydda
buddistiska pagoden Shwe-Dagon, centrum för
Burmas religiösa liv. Det nuv. R. anlades 1755
av Alompra (jfr Burma, sp. 280). På
1850-talet var R. blott en obetydlig fiskeby.
Rangordning, se Proportionella val
och Rang.
Rangregemente, se Rang.
Rangrulla, se Rulla.
Rangskepp, förr större örlogsfartyg, avsedda
för den egentliga striden i »linjen»
(linjeskepp, fregatter o. s. v.).
Rangström, Ture, tonsättare (f. 1884 30/n),
utbildad i komposition av J. Lindegren i
Stockholm och H. Pfitzner i München,
därjämte i sång av J. Hey
i Berlin och München.
R. var musikrecensent
i Svenska Dagbladet
1907—09, i Stockholms
Dagblad 1910—14 och
1927—30 samt i
Dagens Nyheter 1920—21.
Han är Kungl.
teaterns presskommissarie sedan 1931. R.
var dirigent vid
Göteborgs orkesterförening 1922—25.
Såsom kompositör av
större verk framträdde han först med de
symfoniska dikterna »Dityramb» (1910), »Ett
midsommarnattsstycke» (1911), »En höstsång»
(1912), »Havet sjunger» (1914), sedan med
symfonierna »August Strindberg in
memori-am» (1915), »Mitt land» (1919) och »Sång
under stjärnorna» (1929). För scenen har han
framträtt med två operor, »Kronbruden»
(Stuttgart 1919; Sthlm 1922, repris 1927) och
»Medeltida» (1921), därjämte scenisk musik
till Strindbergs »Till Damaskus» (1927) och
Ibsens »Brand» (1928). Slutligen har han
skrivit ett festpreludium, »Vår stad», för
Stockholms stadshus’ invigning (1923), även
kammarmusik, orkestersviter m. m. Såsom
romanskompositör har han utvecklat en rik
produktion. I början anknöt R. till fransk
impressionism men har sedan utvecklat sig
till tonskald av svenskt kynne. Inom såväl
det vokala som det instrumentala visar han
stor formbehärskning. Även på det
dramatiska området visa hans operor en fullödig
svensk stil. Inom romansen intar R. en
ledande plats bland svenska tonsättare. T. N.
Räniceps, zool., se Torskfiskar.
Ränidae, zool., se Grodor.
Ranjit Singh, indisk härskare (1780—1839),
son till en småfurste. R. satte sig i
besittning av Lahore 1799, antog titeln raja ocb
erövrade 1802 Amritsar, sikhernas heliga stad
Småningom började han också söka utsträcka
sitt välde s. om floden Sutlej men hindrades
av en utskickad från generalguvernören lord
Minto; en överenskommelse träffades, som
lämnade R. fria händer n. om floden, och här
stadgade han småningom sitt välde över hela
Punjab, Kashmir och delar av gränsprovinsen
ö. om Indus. Jfr S i k h e r. Se L. Griffin,
»Ranjit Singh» (1892). J. Ch-r.
Ranka, eg. dets. som klänge (se K län g en).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
