Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Ransontimmer—Rantzau, H.
482
ningskommissionen och Kristid
s-kommissioner.
Ransontimmer, se Spant.
Ransäter, den nordligaste socknen i Kils (se
d. o.) härad, Värmlands län, kring Klarälven;
147,23 kvkm; 5,849 inv. (1932), därav i
Munkfors (se d. o.) kapellförs. 55,47 kvkm, 4,303
inv. Industri- och jordbruksbygd kring och
v. om älven, f. ö. bergsbygd, som i
Borås-höjden når 357 m ö. h. 1,781 har åker, 10,197
har skogsmark. I R. ligga Munkfors och
Ransäters (se dessa ord) bruk med
Geijers-gården samt Ransbergs pappfabrik och
trä-sliperi. Ingår i R:s och Munkfors pastorat i
Karlstads stift, Kils kontrakt.
Ransäter (Geijer sgården).
Ransäter, f. d. järnbruk i R:s socken (se
ovan), vid Ranån. Anlädes vid 1600-talets
mitt av borgmästaren J. Börjesson i Karlstad,
nedlades i slutet av 1800-talet. På R. föddes
E. G. Geijer. Bruket hade inköpts av hans
farfar och såldes 1817 av brodern Emanuel
Geijer till familjen Dahlgren.
Huvudbyggnaden, som efter brukets övergång i
bolagshän-der förfallit, inköptes 1907 av Geijerska
släkten, nedrevs och nyuppfördes 1914 med
bevarande av den gamla gårdens karaktär. Den
har inretts till Geijers- och
Dahlgrensmu-seum. — Litt.: R. Geijer, »Handledning för
besökande på Geijersgården i R.» (1920);
Lotten Dahlgren, »Ur R:s familjearkiv» (2:a
uppl. 1907).
Ra’ntasalmi, en av de äldsta socknarna i
Savolaks, S:t Mickels län, Finland; 708
kvkm, 9,001 inv. (1931), finsktalande. O. Brn.
Ranten, Falköping-R., se Falköping.
Ra’ntzåu, tidigare riksomedelbart
grevskap i Holstein, vars huvudsäte, slottet R.,
ligger n. ö. om Plön. Det grundades 1650 av
Christian R. (se Rantzau, släktart.) men
införlivades 1711 av konung Fredrik IV med
hertigdömet Holstein. P. E-t.
Ra’ntzåu, utbredd och ansedd holsteinsk
adelssläkt, påvisbar från 1226. Ett
fullständigt stamträd finnes dock först från
början av 1300-talet, då J oh an R. blev
stamfader för trettio olika linjer, bland vilka
nämnas Deutsch-Nienhof (dit hörde Daniel
R., se nedan), Breitenburg (dit hörde Johan R.
och hans son Henrik R., se nedan, samt Gert
R. och Josias R. här nedan), Estvadgaard
(dit hörde Jörgen R.), den grevliga
Breiten
burg (dit hörde Christian R.), Salzau-Rastorf
(dit hörde Schack Carl R., se nedan), den
yngre riksgrevliga Breitenburg (dit hörde
Andreas Conrad R.) och Neuhaus-R. (dit
hörde Melchior R.). Släkten har århundradena
igenom varit rik och mäktig; på 1500-talet
ägde den 70 gods. I Danmark blomstrar ännu
Rosenvoldlinjen; ätten lever även i Tyskland.
—• Litt.: Danmarks Adels Aarbog 1930.
Melchior R. (1496—1539) blev 1533
hovmarskalk hos Kristian III och spelade de
följ, åren en betydande roll som dennes
rådgivare och en av ledarna för det holsteinska
partiet vid hovet. — Gert R. (1558—1627),
son till Henrik R. (se nedan), blev 1600 sin
faders efterföljare som ståthållare i
hertigdö-mena. 1611 blev han fältmarskalk. — Josias
R. (1609—50) blev i fransk krigstjänst 1645
marskalk. Han var en glänsande fältherre och
oförvägen äventyrare, som under sina fälttåg
fick 60 sår och miste en arm, ett ben och ett
öga. — Christian R. (1614—63), son till
Gert R., blev 1648 ståthållare i hertigdömena,
1650 tysk riksgreve och 1661 överståthållare
i Köpenhamn och preses i statskollegiet. —•
Jörgen R. (1652—1713) var under många
år i främmande krigstjänst och utmärkte sig
i österrikiska tronföljdskriget. Hemkallad
1709, förde han danska hären i nederlaget vid
Hälsingborg 1710. — Andreas Conrad
R., greve av Breitenburg (1773—1845), var
1831 —39 statsminister under Fredrik VI. Han
var en rundhänt mecenat mot författare och
konstnärer. P. E-t.
RaYtzåu, Daniel, dansk fältherre (1529
—69); jfr släktövers. Utbildades som officer
i Karl V:s tjänst, deltog 1559 i tåget till
Dith-marschen och blev 1562 överste. R. är berömd
för sin ledning av den
danska hären i
Sverige 1565—69 under
nordiska sjuårskriget.
På Axtorna hed slog
han en överlägsen
svensk här 20 okt.
1565, och 1567—68
gjorde han en
framstöt in i Östergötland,
segrade 15 jan. 1568
vid Kungs-Norrby och
förde med glänsande
skicklighet hären
tillbaka. R. föll vid
be
lägringen av Varberg. Om slaget vid Axtorna
se bl. a. uppsats av O. Teinnæs i dansk Hist.
Tidsskr., 10: 1, 1930. P. E-t.
Ra’ntzau, Henrik, dansk ståthållare och
bibliofil (1526—98),
son till Johan R.; jfr
släktövers. Blev 1556
ståthållare i
hertigdömena och spelade en
framstående politisk
och diplomatisk roll.
R., som på det hela
taget är
renässanskulturens mest typiske
representant inom den
dansk-holsteinska
adeln, var
utomordentligt rik, hade
vid
XVI. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
