Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raphael, Axel Ferdinand - Raphanus - Raphia - Raphidia, Raphidiidae - Rapid - Rapidupptagning - Rapola, Martti Olavi - Rapp (häst) - Rapp, Georg - Rapp, Jean - Rappakalja - Rappaport, Salomon Seinwil (An-Ski) - Rappa ur - Rappe (snus) - Rappe, släkt - Rappe, Axel Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Raphanus—Rappe, A. E.
486
i Stockholm som skriftställare och
föreläsare. Han var verksam i kommittéer, sedan
1894 sekr. i Sveriges författarförening och
utförde ett framgångsrikt arbete för Sveriges
anslutning till
Bern-konventionen. Bland
R:s skrifter märkas
»Industrien» och »Den
industriella
arbetare-frågan» (i »Det
ekonomiska samhällslifvet»,
1891 och 1902) samt
»Om ansvarighet för
skada i följd af
jernvägsdrift» (1886),
»Om rätt till tidnings
titel» (1894),
»Förlikning och skiljedom i
arbetstvister i
utlan
det» (1901), »Bostadsfrågan» (1903) och
»Blockad, bojkott och svarta listor» (1908). —
Se E. B. Rinman, »A. R.» (i Social Tidskr.
1904). E. H. T.*
Ra’phanus, till krucifererna hörande släkte,
står nära kålsläktet men avviker främst
genom ledade skidor. Bladen äro
parflikiga, med stor ändflik. Hos den enåriga,
gulblommiga R. raphanistrum, å k e r r ä
t-t i k a, ett vanligt ogräs i vårsädesåkrar i
vissa delar av Sverige, faller skidan vid
mognaden sönder i enfröiga delfrukter. Hos den
odlade, vanl. tvååriga, violettblommiga R.
sa-tivus, som icke är känd i vilt tillstånd, är
fruktväggen tjock och svampig, och skidan
faller icke sönder. Den under hjärtbladen
befintliga stamdelen (hypokotylen) sväller och
blir köttig och liknar en klotrund el. avlång
knölrot. Denna »rot» är hos var. radicula,
rädisa, liten och röd el. vitaktig, hos var.
niger, r ä 11 i k a, större och på ytan svart.
Båda nyttjas som grönsaker och ha en skarp,
om senap erinrande smak. G. M-e.
Ra’phia, palmsläkte, vars arter ha stora,
ända till 15 m långa, pardelade blad. De sex
beskrivna arterna tillhöra med ett undantag
uteslutande tropiska Afrika. Av bladslidorna
hos R. ruffia, rafiapalmen (i ö. Afrika),
framställes r af i ab a s t, som i palmens
hemland brukas till vävnader, i Europa
företrädesvis till flätade arbeten. R. vinifera
(i v. Afrika och på östkusten av Syd- och
Centralamerika) lämnar palmvin. G. M-e.
Raphi’dia, Raphidildae, zool., se
Ormslä n d o r.
Rapld, snabb, hastig.—Subst.: Rapiditöt.
Rapidupptagning, fotogr., se K i n e m a t
o-g r a f, sp. 734—735.
Ra’pola, Martti Olavi, finländsk
språkforskare (f. 1891). Blev 1921 docent vid
Helsingfors univ., 1923 prof, i finsk filologi vid
Äbo finska univ. och 1930 i finska språket
och litteraturen vid Helsingfors univ. R. har
utgivit flera undersökningar i finsk
ljudhistoria och dialektologi. H. E. P.
Rapp (ty. Rappe), svart häst.
Rapp, Georg, se Harmonister.
Rapp, Jean, greve, fransk general (1772
—1821). Inträdde 1788 som menig vid ett
kav.-reg:te, blev officer under Rhenfälttåget,
efter slaget vid Marengo (1800) adjutant hos
förste konsuln Bonaparte, 1804 brigadgeneral
och 1805 (efter Austerlitz) divisionsgeneral.
Han deltog i fälttåget i Ryssland 1812, var
en tid kommendant i Danzig och efter dess
fall 1814 en tid i rysk fångenskap. Under »de
hundra dagarna» (1815) förde han befälet i
Elsass men försonade sig 1817 med
Bourbonerna. R:s memoarer utgåvos 1823. (M. B-dt.)
Ra’ppakalja (fi. ra’pakalja, osilat spisöl),
smörja; osammanhängande prat.
Ra’ppaport [-pårt], Salomon S e i n w i 1,
östjudisk författare, känd under pseud.
An-S k i (1863—1920). Född i Ryssland, deltog
R. tidigt i den revolutionära rörelsen och
måste fly till utlandet. 1910 återvände han
och började sin författarbana på jiddisch.
Liksom J. L. Perez (se d. o.) hämtar han
gärna sina motiv från chassidismens (den
östjudiska mysticiströrelsens) kretsar men ser
dessa i ett grällt realistiskt ljus. Hans
märkligaste diktverk, »Dibbuk» (1916; uppf. i
Sthlm 1927), en av den judiska dramatikens
förnämsta produkter, spelar i denna miljö.
Även som folkminnesforskare gjorde han en
betydande insats. L. F.
Rappa ur ett tåg betyder att h. o. h. draga
tåget ur en blockskiva el. dyl.
Rappe (av fr. råpé, riven), ett slags snus.
Rappe, svensk släkt, härstammar från
ge-neralauditören vid livländska armén
Henrik Rapp, som 1675 adlades med namnet
R. Den adliga grenen utdog i Sverige på
manssidan 1929 (en amerikansk gren lever).
Henrik R:s sonsons sonsöner C. J. R. (se
nedan) och landshövdingen i Kalmar län (1774
—81) generallöjtnanten Thomas Carl R.
(1721—90) blevo 1771 friherrar (ätten lever).
Om frih. T. C. R:s sonsons son frih. A. E. R.
och dennes dotter Signe Rappe-Welden se
nedan.
Rappe, Axel Emil, frih., general (1838
2/io—1918 18/i2); jfr släktart. Blev
underlöjtnant i Upplands reg:te 1859, genomgick
Högre artilleriläroverket på Marieberg 1861
—63 och blev
generalstabsofficer 1865.
R. sändes 1869 till
Frankrike för att
studera krigsstyrelsens
organisation och
anställdes därvid 1870
i franska armén. Då
kriget med Tyskland
bröt ut, kom han att
deltaga i Rhenarméns
strider, träffningen
vid Saarbrüeken samt
slagen vid Forbach,
Rezonville, Gravelotte
och Noisseville, blev sårad och tillfångatagen
men lyckades fly. Han deltog därefter i
franska nordarméns fälttåg till jan. 1871 och
efter freden i åtskilliga militära expeditioner
i Algeriet. Okt. 1872 vände han åter till
fäderneslandet. Han blev 1873 kapten och 1874,
major vid Generalstaben, 1879
överstelöjtnant och 1882 överste vid Bohusläns reg:te.
S. å. blev R. t. f. chef för Generalstaben med’
chefs makt och myndighet samt 1885
generalmajor och chef för Generalstaben; han blev
generallöjtnant 1892 och general 1903. R:s
verksamhet under den långa tid han var
gene-ralstabschef blev fruktbringande såväl för
Generalstaben som för armén i dess helhet genonn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
