Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Rauma—Raupach
508
trädde i kurfurstens tjänst. 1677 blev han
generaldirektor för brandenburgska marinen
och fortfor med ett delvis framgångsrikt
ka-parkrig i Östersjön. Efter Fredrik Vilhelms
död föll R. i onåd och miste sitt ämbete. —
Biogr. av J. W. O. Richter (1901). V. S-g.*
Råu’ma, Lesjaskogsvatns v. avloppsälv (jfr
Bifur k atio n, sp. 264) genom Romsdalen
till Romsdalsfjord på Norges västkust;
flodområde 1,177 kvkm, längd 64 km.
Raumabanan, i Norge, från Dombås (659 m
ö. h.) i övre Gudbrandsdalen vid
Oslo—Trond-heimbanan (Dovrebanan) genom den
natursköna Romsdalen till Romsdalsfjord; 114 km.
För att övervinna den betydande lutningen
har bl. a. en 1,340 m lång »vändtunnel»
(Sta-vem vendetunnel) anlagts i fjället ovan
Ver-ma station, varefter R. på nytt vänder på
Kylling bro över Rauma och följaktligen
passerar Verma på tre skilda nivåer. R. byggdes
1912—23 för 48,6 mill. kr. och öppnades
hösten 1924. Den är en bekant turistled.
Råuma’nnus, Johannes Sv en oni s, präst,
universitetslärare (f. omkr. 1570 i el. vid
Rau-mo i Finland, d. 1614). Blev 1597 fil. mag.
i Wittenberg och kort därefter prof, vid
Uppsala univ., först i matematik, senare i teologi.
Han blev 1604 teol. dr i Marburg och s. å.
pastor primarius i Stockholm. Under
striderna mellan Messenius och Rudbeckius var
han 1610—13 rektor vid Uppsala univ. och
tog därvid parti för Messenius. K. B. W-n.
Råu’mariki, se Romerike.
Råu’mer, Friedrich L u d w i g Georg
von, tysk historieskrivare (1781—1873), prof,
i Breslau 1811, i Berlin 1819—59. R. var led.
av Fraukfurtparlamentet 1848, tyska
centralregeringens ombud i
Paris s. å. och led. av
preussiska lantdagens
första kammare sedan
1850. Som
historieskrivare var R.
mycket produktiv. Främst
bland hans arbeten
står det stora verket
»Geschichte der
Ho-henstaufen und ihrer
Zeit» (6 bd, 1823—25;
5:e uppl. 1878), som
väckte stort
uppseende genom sin
behag
liga stil och sin förträffliga komposition. R.
var visserligen helt oberörd av de kritiska
metoder Niebuhr och Ranke hävdat inom
historieforskningen och anlade en utpräglat
patriotisk syn på sitt ämne, men han byggde
dock på arkivstudier. Från 1830 utgav R.
37 årg. av Historisches Taschenbuch. G. J-n.
Råu’mer, Rudolf von, tysk
språkforskare (1815—76), brorson till F. L. G. v. R. Blev
e. o. prof. 1846, ord. prof. 1852 i tyska språket
och litteraturen i Erlangen. Till R:s goda
förstlingsarbete, »Die Aspiration und die
Laut-versehiebung» (1837), ett försök att förklara
den av J. Grimm formulerade
Ijudskridning-en, sluta sig senare åtskilliga avh. av
fonetiskt innehåll: »Die sprachgeschichtliche
Um-wandlung und die naturgeschichtliche
Be-stimmung der Laute» (1858), »Weitere
Erör-terungen über das Wesen der Aspiraten»
(1859) m. fl. I motsats till J. Grimm skiljer
Kyrkan i Eaumo.
R. säkert och konsekvent mellan ljud och
tecken och tar fysiologien i den historiska
grammatikens tjänst. Viktig är hans utförliga
»Geschichte der germanischen Philologie»
(1870). _ Lll. (E. Rth.)
Rau’mo, fi. Rau’ma, en av Finlands äldsta,
städer, belägen längst inne i en från
Bottenhavet inskjutande vik, Åbo och Björneborgs
län; 31 kvkm, 9,002 inv. (1931), nästan alla,
finsktalande. Export av trä och trävaror,,
främjad av den goda hamnen, som på senhösten
hålles öppen av isbrytare och under
senasteårtiondet konkurrerat med Mäntyluoto. Såg
och sulfitfabrik, tillhörande Rauma wood Itd.
Enskild järnväg till Peipohja på
statsbanan-Tammerfors—Björneborg. Före världskriget
var R. säte för betydande segelfartygsrederi.
Staden har delvis medeltida stadsplan med
trånga och krokiga gator. Privilegier
finnas-ifrån 1442. I R. fanns fordom ett
franciskan-kloster, varav kyrkan, av gråstensblock,
senare tillbyggd, kvarstår. Spetsknyppling är
en gammal färdighet, som i våra dagar
återupplivats. O. Brn.
Råu’nkiær, Christen, dansk botanist (f.
1860), assistent vid botaniska museet i
Köpenhamn 1893, prof, vid univ. och dir. för
botaniska trädgården i Köpenhamn 1912. Led.
av sv. Vet.-akad. (1931). Hans främsta
arbetsområden äro morfologien och vissa grenar av
växtgeografien, särskilt ekologien och
sociologien. Bland hans skrifter märkas »De
danske-blomsterplanters naturhistorie», I (1895—97),
»Planterigets livsformer» (1907),
»Livsformer-nes statistik» (1908), »Recherches
statistiques-sur les formations végétales» (1918),
»Dominansareal, artstæthed og
formationsdominan-ter» (1928). Under senare år har R. ägnat
sig åt växterna i diktningen och utgivit bl. a.
»Hjemstavnsfloraen hos hedens sangere
Bli-cher og Aakjær» (1930) och »Planterne i den
religiöse digtning» (1931). K. A-
Rau’pach, Ernst, tysk teaterförfattare
(1784—1852). Var 1804—22 lärare och prof,
i Petersburg, bodde sedan i Berlin och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
