Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Rauch—Raule
50G
Gravmonument över drottning Luise i Charlottenburg. — Segergudinna. Skulpturer av C. D. Rauch.
»3rundzüge der Anwendung der Endkunde
auf die Geschichte» (2 bd, 1882, 1891), ett
ännu ofta citerat arbete. R. införde även
geografiska metoder i etnografien, som han
behandlade i »Völkerkunde» (3 bd, 1885—88;
2:a uppl. i 2 bd 1894). Bland övriga arbeten
må nämnas »Die vereinigten Staaten von
Nordamerika» (2 bd, 1878—80), »Politische
Geographie» (1897), »Die Erde und das
Le-ben» (2 bd, 1901—02) och »Über
Naturschilde-rung» (1904; 2:a uppl. 1906). — Biogr. av K.
Hassert i Geographische Zeitschrift 1905. Jfr
uppsats av K. Ahlenius i Ymer 1906. M.
Rauch, Christian Daniel, tysk
skulptör (1777—1857), bördig från Rhentrakten
(Waldeck). Blev 1797 kammartjänare hos
konungen, som lät honom fortsätta sina i
Rhenprovinsen
började konststudier. Först
1805 fick R. sitt
avsked som
kammartjänare; Som konstakad:s
stipendiat hade han
1804 kommit till Rom,
studerade där till
1811, då han
återkallades till Berlin och
fick i uppdrag att
utföra minnesvård över
drottning Luise med
dennas liggande
staty. Det
utomordent
ligt nobla konstverket fullbordades 1814 (i
mausoleet i Charlottenburgs park, ett senare
ex. i parken vid Potsdam). Som ett motstycke
utförde R. längre fram ett monument över
Fredrik Vilhelm III (d. 1840; Charlottenburg).
Under 1820-talet utförde R. statyer av
preussiska generalerna Scharnhorst, Bülow och
Blücher i Berlin samt av Goethe i Frankfurt
och Maximilian II (sittande staty i
München), statyetter av Goethe i nattrock m. fl.
1838 tillkom Dürerstatyn i Nürnberg. R:s
mest omfattande arbete blev Fredrik II :s
monument på Unter den Linden i Berlin
(beställt 1839, avtäckt 1851; konungen
framstäl-les med full realism i uniform och
ryttarkappa till häst, runt om sockeln i friskulptur
eller högrelief en mängd figurer, konungens
härförare o. a. samtida till häst och till fots;
se Berlin, bild 15). Bland hans övriga verk
inärkas sex segergudinnor i Valhalla vid
Regensburg samt danaider i Potsdam, som blevo
typbildande — den klassiska stilisering, som
R. tillämpade i verk av denna art, blev aldrig
schematisk och torr. Karaktären i hans
bilder är utan mycket detaljarbete uttryckt med
värdighet och monumentalt lugn. — I Berlin
upprättades 1865 ett Rauchmuseum, där
mästarens modeller och skisser äro samlade. En
byst av tsar Nikolaus I, marmor, äges av
Nationalmuseum i Stockholm. Monogr. av F.
och K. Eggers (5 vol., 1873—91) och H.
Mac-kowsky (1916). G-g N.
Raucoux [råko’], by i Belgien, strax n. om
Liége. 11 okt. 1746 segrade där marskalken
av Sachsen över hertig Karl av Lothringen.
Rau’diska fälten, lat. Ca’mpi Raü’dii, i
forntiden en slätt s. ö. om Vercellae (nuv.
Vercelli i Piemonte), där Marius och Q.
Luta-tius Catulus 101 f. Kr. vunno en stor seger
över cimbrerna. (E. St.)
Råu’dnitz, stad, se Roud n i c e.
Råu’dnitz, hertigar av, se L o b k o w i t z.
Råu’he Alb [-a’lp], se J u r a, sp. 1276.
Råu’hes Hau’s, uppfostringsanstalt i
Hamburg, gr. 1833 av J. H. Wichern för
omhändertagande av vanartade gossar. Anstalten
förenades med ett slags diakonanstalt för
utbildandet av lärare i uppfostringsarbetet och
utvidgades senare med realskola och
gymnasium, lärlingshem, lantbruksskola o. s. v.
Diakonanstalten har även försett andra tyska
anstalter av liknande art med lärare, och
därifrån ha utgått ämbetsmän för fattigvård,
fångvård m. m. R. leddes från början av sin
upphovsman och nådde under honom storartad
utveckling.
Rauk, geol., se A b r a s i o n och Gotland,
sp. 868 samt bild 8 på pl. 1.
RåuTe, Benjamin, holländare i
branden-burgsk tjänst (d. 1707). Erbjöd sig 1675 vid
utbrottet av Brandenburgs krig med Sverige
att skaffa kurfurst Fredrik Vilhelm en flotta
och bedriva kaperier av svenska fartyg. Då
några av de kapade fartygen befunnos vara
holländska, seglande under svensk flagg,
åtalades R. för sjöröveri, flydde till Berlin och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
