Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raupach, Ernst - Raus - Rautalampi - Rautasjaure - Rav - Ravaillac, François - Ravaisson-Mollien, Jean Gaspard Félix - Rawalpindi - Rawa-Ruska - Ravel, Maurice - Ravelin - Ravello - Ravenala - Ravenna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Raus—Ravenna
510
fattade allehanda teaterstycken massvis. De
äro ofta tekniskt välgjorda men sakna
livs-sanning, äro retoriska och tomma. Nämnas
må »Isidor und Olga» (1825; Sthlm 1843) och
»Die Schule des Lebens» (1835; Sthlm 1842).
Raus, församling i Hälsingborg (se d. o., sp.
279), omfattande förutvarande R. socken med
municipalsamhällena Köpinge (Ramlösa), Rå
och Raus plantering; 19,52 kvkm, 12,089 inv.
(1931). Inkorporerades 1 jan. 1918.
Rau’talampi, socken i Kuopio län, Finland,
den äldsta i n. Tavastland, vars ursprungliga
område nu är uppdelat på ett tjugutal
socknar; 691 kvkm, 6,257 inv. (1931),
finsktalande. O. Brn.
Rau’tasjaure, långsträckt sjö i Jukkasjärvi
socken, Lappland, s. om Abiskoalperna; 27
kvkm, 563 m ö. h., 39 m djup. Genomflytes
av Torne älvs biflod Rautasätno, ovan R.
kallad Alesätno. I sjön ligger den bekanta ön
Jamikussuolo (Dödingsholmen), där lapparna
sommartid provisoriskt jorda sina döda.
Rav, äldre och dialektal beteckning för
bärnsten (se d. o.).
Ravaillac [ravaja’k], Frangois, fransk
kungamördare (1578—1610). Var först
lärare och sakförare, ingick i feuillantorden
men uteslöts. Fantastiskt anlagd, tog R.
starkt intryck av agitationen mot Henrik
IV och mördade denne 14 maj 1610. R.
dömdes till döden och sönderslets mellan hästar.
Ravaisson-Mollien [raväsä’-måliä’], Jean
Gaspard Félix, fransk idealistisk filosof
(1813—1900). Betraktade det kroppsliga som
innerst varande av andlig natur. R:s arbete
»La philosophie en France au XIX:e siècle»
(1868; flera uppl.) är en berömd framställning
av 1800-talets franska filosofi. G. O-a.
Rawalpfndi, huvudstad i britt.-ind.
divisionen R. (7,595 kvkm, 3,460,710 inv. 1921), n. v.
Punjab, 526 m ö. h., vid den lilla floden Leh,
179 km s. ö. om Peshawar; 101,142 inv. (1921).
En av Britt. Indiens starkaste garnisonsorter,
huvudkvarter för l:a indiska armédivisionen.
Järnvägsverkstäder, gjuterier,
oljeraffinaderier m. m.
Rawa-Ruska [-ro’s-], stad i n. Galizien, n. v.
om Lwöw; 9,003 inv. (1921); järnvägsknut. —
Om strider vid R. under världskriget se
Polsk-ryska fronten, sp. 1205 och 1209.
Ravel [ravä’l], M a u r i c e, fransk
tonsättare (f. 1875), elev av Dauré i Paris. Anslöt
sig till impressionisterna och vann särskilt
erkännande som kompositör av orkesterverk
och kammarmusik.
Till de mest
berömda höra »Rhapsodie
espagnole» (1907),
opera buffan »L’heure
espagnole» (1911;
»Se-norans visittimme»,
Sthlm 1925),
oratoriet »Frangois
d’As-sise» m. fl. I sina
senare verk har R.
rönt inverkan av
Stra-vinsky och Schönberg.
Till denna riktning
höra bl. a.
orkester
verket »La valse» (1922) och det lyriska
dramat »L’enfant et les sortilèges» (1925). Jfr R.
Manuel, »R.» (1914). T. N.
Ravelln, i bastionssystemet använt
utanverk, vars uppgift är dels att tills, m.
huvudvallen åstadkomma en korsande eld över
an-fallsterrängen, dels att mot direkt anfall
skydda den bakom liggande delen av
huvudvallen. Inuti r. ligger vanl. en
reträtt-r a v e 1 i n som slutvärn för r. Se F ä s
t-n i n g, bild 2. L. af P.
Rave’llo [-lå], bergsstad i ital. prov.
Sa-lerno, Kampanien, invid Amalfi; 1,751 inv.
(1921). Från R:s glanstid på 1200-talet
kvarstå vackra byggnader; märkliga
mosaikarbeten i den forna katedralen (1000-talet).
Ravenäla, växtsläkte, tillhörande
bananfamiljen (Musaceae), vars arter ha tvåsidigt
ställda blad, som bilda en jättestor solfjäder.
Bladen äro långskaftade och likna bananens
men äro ännu större. Blommorna sitta i
stora blomställningar i bladvecken. R. har
två arter, R. madagascariensis, »de
resandes träd», som har sitt hemland på
Madagaskar men odlas som prydnadsväxt
överallt i tropikerna, och R. guianensis, som
växer i Guayana och n. Brasilien. Den förra
arten kan nå en stamhöjd av 20 m el. mera.
Dess blad bli intill 6 m långa, skaftet
inräknat, och utgöra på östra Madagaskar ett
viktigt husbyggnadsmaterial. Bladskaften
användas till väggar och skivorna till tak samt
även som omslag o. dyl. Den senare är
betydligt lägre, ibland nästan stamlös. Se bild
vid art. Madagaskar, sp. 575. K. A.
Rave’nna, huvudstad i it. prov. R. (1,852
kvkm, 272,278 inv. 1931), östligaste delen av
landskapet Emilien (se d. o.), skild från
Adriatiska havet genom träskmarker och den av
Dante och Byron besjungna pinjeskogen,
pine-tan, nu betydligt förminskad genom skogseld,
särskilt i nov. 1911; 78,997 inv. (1928; som
kommun). R. är säte för en ärkebiskop.
Staden omges av murar från 400-talet.
Domen, anlagd som femskeppig basilika trol.
omkr. 400, ombyggdes på 1700-talet till
tre-skeppig. Vid domen ett åttkantigt
baptiste-rium (se bild till d. o.) från 400-talet och det
ståtliga ärkebiskopliga palatset med
värdefullt arkiv. I närheten konstakad.
(Accade-mia di belle arti), gr. 1827, pinakotek och
bibliotek (Biblioteca Classense). Märkligast
bland R:s många kyrkor är San Vitale,
invigd 547, en åttkantig centralkyrka. Här
liksom i flera andra av R:s kyrkor finnas
forn-kristna-bysantinska mosaiker, reliefer,
elfen-bensarbeten o. a. konstverk av enastående
värde (jfr Bysantinsk konst, bild 2,
3, 9, 11—13, samt Kristusbilder, bild
2—3). Andra särskilt märkliga kyrkor äro
Sant’ Apollinare in Classe (5 km åt s. ö.,
i R:s forna hamnstad) från mitten av
500-talet och Sant’ Apollinare nuovo (omkr.
500; se Byggnadskonst, bild 5). Ät
Dante är mitt i staden rest ett gravkapell i
nyklassisk stil (från 1780-talet; se bild vid
D a n t e, sp. 520). Honorius’ syster
kejsarinnan Galla Placidia lät resa sitt mausoleum
i form av ett latinskt kors (omkr. 440;
exteriör se Bysantinsk konst, bild 11).
Teoderiks mausoleum, strax utanför stadsmuren,
är en tiohörnig byggnad i två våningar med
flack kupol (omkr. 525). Det hittills s. k.
Teoderiks palats är en byggnad från
700-talet; grundmurarna till det egentliga
palat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
