Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ravenna - Ravestejn - Ravi, Rawi - Ravin - Ravius (Raue), Kristian - Rawka - Rawlinson, George - Rawlinson, sir Henry Creswicke - Rawlinson, Henry Seymour - Ravlunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Ravestejn—Ravlunda
512
set, som var mycket berömt, ha för några år
sedan påträffats. — Ang. R:s ställning i
konsthistorien se Fornkristen konst.
— R. förbindes med havet och hamnstaden
Porto di R. (Porto Corsini) genom kanalen
Naviglio Corsini. Vinodling, silkeskultur och
sidenindustri. — Litt.: H. Dütschke,
»Raven-naitische Studien» (1909); W. Goetz, »R.»
(»Berühmte Kunststätten», bd 10; 2:a uppl.
1913); Ch. Diehl, »Ravenne» (1928); G.
Ga-lassi, »Roma o Bisanzio, i musaici di
Ra-venna» etc. (1930). E. L-r;E. L-k.
Augustus anlade hamnen Portus Classis och
förläde dit en avd. av krigsflottan. Sin
blomst-ringstid hade R., sedan Honorius 404, av
fruktan för germanerna, flyttat kejserliga
residenset från Rom till det genom träsk,
kanaler och befästningar tryggade R. Även
Odo-vakar och Teoderik den store residerade där,
liksom exarkerna (jfr E x a r k a t). 755
intog Pippin (se d. o.) R. och överlämnade det
jämte hela exarkatet till påvestolen.
Påvarna kunde emellertid ej göra sin
myndighet gällande över staden, som efter att först
ha stått i beroende av ärkebiskoparna i R.
på 1100-talet gjorde sig självstyrande. Från
omkr. 1275 härskade där familjen Polenta.
1441—1509 tillhörde R. venezianerna,
erövrades sistnämnda år av påven Julius II och
tillhörde sedan, med undantag av 1797—1815,
Kyrkostaten till 1859. — Jfr E. Hutton, »The
story of R.» (1926). (Å. S-n.)
Ravestejn [räTestéin], namn på flera
holländska figurmålare, av vilka den ende
betydande är porträttmålaren Jan Antonisz.
van R. (omkr. 1572—1657), trol. lärjunge
till Mierevelt. Han var 1597 bosatt i Delft
men överflyttade året därpå till Haag. I
synnerhet i placeringen av de skickligt målade
händerna och i det eleganta målningssättet
erinrar han ibland om A. van Dyck men icke
i karnationen, som saknar den flamska
skolans röda toner. I några av sina flottast
målade porträtt av riddersmän och krigare
påminner han något om Frans Hals, särskilt
i fyra stora gruppmålningar i Haags
Ge-meentemuseum. Porträtt av hans hand äro
spridda i de flesta europeiska museer. Ett
av de allra bästa är den 1632 utförda
höftbilden av holländske ministerresidenten i
Köpenhamn Karel von Cracow, som 1908 av
hia-tionalmuseum i Stockholm förvärvades från
Källeryds kyrka i Småland. O. G-g.*
Rävi, R ä w i, Arrianos’ Hydraotes, en av
Punjabs fem strömmar (se Indus).
Ravin (av lat. ra/pere, bortrycka), av
vattenflöden urholkad ränna el. trång dal; hålväg.
Rävius (R a u e), Kristian, tysk
orientalist (1613—77). Blev 1643 prof, i Utrecht,
1645 i Amsterdam och 1648 i Oxford samt
utgav en mängd orientalistiska avh. R. inbjöds
av drottning Kristina till Sverige, där han
från 1650 verkade dels som prof, i
österländska språk i Uppsala, dels som kungl.
bibliotekarie i Stockholm. Efter konflikter med
sina medlärare och med studenterna lämnade
han Sverige 1669. R. blev slutligen prof, i
österländska språk i Frankfurt a. d. Oder.
Se C. Annerstedt. »Upsala universitets
historia», II, 1 (1908). (P. L.)
Rawka [ra’fka], biflod till Bzura i Polen,
se Bzura.
Rawlinson [rä’linsn], George, engelsk
arkeolog och historiker (1812—1902), bror
till H. C. R. Var 1861—89 prof, i gamla
tidens historia vid univ. i Oxford. R:s
förnämsta arbeten äro »The five great
monar-chies of the ancient eastern world» (4 bd,
1862—67; 4:e uppl., 3 bd, 1879) och »Manual
of ancient history» (1870). D. M.*
Rawlinson [rä’linsn], sir Henry C r e
s-w i c k e, engelsk arkeolog och
kilskriftstol-kare (1810—95), bror till G. R. Tjänade vid
brittiska armén i Indien (1827—33) och
kallades sedan jämte
några andra engelska
officerare till Persien
för att reorganisera
schahens armé. Där
studerade han
kilskrifter och upptäckte
(1835) på en
klippvägg vid Behistan den
största och viktigaste
trespråkiga inskriften
samt lyckades liksom
Grotefend, men
oberoende av denne, tolka
den dittills
obegrip
liga kilskriften (se Kilskrift, sp. 679).
Han kom 1844 som konsul till Bagdad, där
han med iver ägnade sig åt studiet av den
assyrisk-babyloniska kilskriften, och ledde på
uppdrag av British museum de engelska
grävningarna vid Nineve och Babylon (1853—
55). R. var en av de förnämsta bland
kil-skriftsforskningens grundläggare och utgav en
mängd hithörande avh. i Journal of Royal
Asiatic Society. Bland hans många arbeten
märkas »History of Assyria» (1852), »The
cuneiform inscriptions of Western Asia» (5
bd, 1861—81; 2:a uppl. av bd 4 1891). Biogr.
av G. Rawlinson (1898). D. M.*
Rawlinson [rå’linsn], Henry S e y m o u r,
baron, engelsk general (1864—1925). Inträdde
i armén 1884,
tjänstgjorde i Indien,
deltog i flera
expeditioner och utmärkte sig
i boerkriget. Under
världskriget var R.
chef för 4:e armén
under slaget vid Somme
(1916) och förde under
krigets sista del 1918
samma armé. Efter
kriget blev han nämnd
till pär som baron R.
av Trent. 1919 sändes
han till Archangelsk
och Murmansk för att leda de allierade
truppernas tillbakadragande. Från 1920 var han
överbefälhavare för trupperna i Indien. Biogr.
av F. Maurice (1928). M. B-dt.
Ravlunda, socken i Kristianstads län, Albo
härad, på Linderödsåsens sluttningar mot s.
Hanöbukten; 36,63 kvkm, 709 inv. (1932).
Ge-nomflytes av Värkeån; på sluttningarna
bokskog, utmed kusten dyner. 981 har åker,
1,449 har skogsmark. Egendom: Maglehem
(se d. o.). Om Ravlundagården på Skansen
se Bostad, bild 42 och 44. Ingår i R. och
Brösarps pastorat i Lunds stift, Albo och
Järrestads kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
