Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Redmond, John Edward - Rednitz - Redon, Odillon - Redonda - Redondilla - Redoublement - Redouté, Pierre Joseph - Redressement - Red river - Redskapsbeskattning - Redslared - Reducera - Reducering - Reduit - Reduktas - Reduktasprov - Reduktion (fysik, matematik, kemi, logik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Rednitz—Reduktion
532
ska nationalistpartiet efter parlamentsvalen
1910 kommit att utgöra »tungan på vågen» i
underhuset, och understödde ministären
As-quiths home-rule-bill av 1912. När billen
maj 1914 för 3:e gången antogs av
underhuset, hade motsättningarna så tillspetsats,
att ett inbördeskrig syntes förestående (se
vidare Irland, sp. 728). Då världskriget
bröt ut, underströk R. kraftigt sin lojalitet
mot den engelska regeringen, därmed
bekräftande sin uppfattning, att home-rule-billen
vore ägnad att slutgiltigt lösa Irlands
för-fattningsfråga. De radikala
nationalistelementen krävde emellertid Irlands fullständiga
skilsmässa från Brittiska riket, och R:s
inflytande avtog, men han slapp uppleva
nationalistpartiets förintande nederlag vid
underhusvalen dec. 1918. Biogr. av L. G. Redmond
Howard (1910) och W. B. Wells (1919); jfr S.
Gwynn, »J. R:s last years» (1919). (L-ts.)
Rednitz, flod i mell. Bayern, uppstår
genom föreningen av frankiska och schwabiska
Rezat och förenar sig vid Fürth med Pegnitz
och bildar Regnitz (se d. o.).
Redon [rødä’], O d i 11 o n, fransk konstnär
(1840—1916), elev av Géröme i Paris. Utförde
fantasifulla sago- el. drömbilder i teckning
el. pastell, utsökta blomstermålningar,
landskap, dekorativa kompositioner och även
damporträtt (»De slutna ögonen», 1900, i
Luxembourgmuseet). R:s dagbok (1867—1915)
»Å soi-mème» utgavs 1922. G-gN.
Redo’nda, liten britt, ö bland Små
Antillerna, n. v. om Montserrat; 5 kvkm; lämnar
aluminiumfosfat.
Redondilla, -s [reöåndi’lja], den spanska
vit-terlhetens äldsta och mest inhemska versmått,
bestående av sex- el. åttastaviga versrader
med slutrim el. assonans. (K. A. H.)
Redoublement [rodoblemä’], fr., se F ä k
t-konst, sp. 103.
Redouté [rødote’], Pierre Joseph,
belgisk blomstermålare (1759—1840), av sin
samtid kallad »blomstrens Rafael». Blev under
en studieresa bekant med Jan van Huysums
blomstertavlor, varigenom han kom att rikta
sig på naturhistoriska målningar. R., som
1780 flyttade till Paris, var en mästare i
exakt återgivning av blommornas detaljer.
Han blev 1792 tecknare vid Académie des
Sciences och 1822 prof, i växtavbildning vid
Jar-din du roi och Muséum d’histoire naturelle.
Bland de vetenskapliga arbeten, vid vilka R.
medverkat, äro Desfontaines »Flora atlantica»
(1798 ff.), J. J. Rousseaus »La botanique»
(1805), A. Michauts »Histoire des chènes de
1’Amérique septentrionale» (1801) och »Flora
boreali-americana» (1803). Hans mest
fulländade verk äro dock »Les liliacées» (8 bd, 486
tavlor, 1802—16), »Les roses» (3 bd, 172
tavlor, 1817—24) och »Choix des plus belles
fleurs» (144 tavlor, 1827—33). C.Lmn.*
Redressement [rodresmä’], fr., återförandet
av en felaktig ställning i en ledgång till
normal el. eljest felaktigt inbördes läge av
skelettdelar till normalt. R. utföres numera
oftast som »modellerande r.» i etapper. Man
börjar i st. f. dessa termer använda den
från ortopedisk synpunkt lämpligare
benämningen »korrektion» av ledgångar och
felställningar på benen. P. Hgld.
Red river [re’d rf vo], namn på flera
flo
der i Nordamerika. De viktigaste äro: 1. Den
sydligaste av Mississippis (se d. o., sp. 137)
större bifloder, bildar i övre loppet en
ståtlig, omkr. 95 km lång kanjon och flyter
i nedre loppet som en slättflod genom
Louisiana (jfr d. o.). — 2. Red river
of the North upprinner i v. Minnesotas
sjöregion nära Mississippis källor, rinner
med huvudriktning mot n. och utfaller i
Winnipegsjön, Manitoba (jfr d. o.).
Redskapsbeskattning, se Maltskatt.
Redslared, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, s. om Borås och v. om Svenljunga;
57,75 kvkm, 352 inv. (1932). Rik på
mossar och kärr mellan smärre bergplatåer;
avvattnas till Viskan och Ätran. 315 har åker,
3,348 har skogsmark. Ingår i Svenljunga,
örsås, Revesjö, R:s och Ullasjö pastorat i
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Reducera (av lat. redücere, återföra),
inskränka, minska.
1. (Fys.) I ett bestämt normalmått uttrycka
el. till ett bestämt förhållande hänföra ett
uppgivet el. observerat mått. Är t. ex.
längden hos den måttstock, som brukas vid någon
viss mätning, beroende av temp., så bör vid
noggranna mätningar det avlästa måttet r
e-d u c e r a s till en konstant temp. (vanl. 0° el.
15° C). Sålunda reduceras i allm. ett på
kvicksilverbarometern observerat barometerstånd
till 0° temp., en uppmätt gasvolym ofta till
normaltryck (760 mm) och normaltemp. (0°C).
Denna reduktion avser att underlätta
jämförelser mellan uppmätta kvantiteter. A. Ä.
2. (Kem.) R. el. D e s o x i d è r a, utföra en
kemisk reduktion (se d. o. 2, sp. 533).
3. (Mat.) Inom elementäraritmetiken är r.
liktydigt med att förvandla kvantiteter av
en sort till en annan sort. Så t. ex.
reducerar man 300 cm till 3 m. Att reducera ett
uttryck inom algebran är att återföra det
till dess enklaste form. Sålunda kan
uttrycket x(a—x) + a(a-px) reduceras till formen
a2 + 2arc — æ2. Även säges man reducera
uttryck till vissa normalformer, som icke
alltid äro de enklaste men för ifrågavarande
teori dock de lämpligaste. T. B.
4. ^ekn.) Se Reducering.
Reducering (jfr Reducera), förminskning
av en i järn el. klockmetall (efter trä-,
gips-el. plastelinamodell) gjuten modell till medalj,
mynt el. liknande präglings- el.
pressnings-arbete. R. utföres medelst
reducerings-m a sk in, i vilken metallmodellen fixeras.
Ett stålstift i ändan av den ena (längre)
armen på en tvåarmad hävstång följer i
koncentriska cirklar detaljerna på modellen,
medan en stålspets i ändan på den andra
(kortare) armen skär motsv. detaljer i ett
stamp-ämne av mjukt stål, vilket efter r.
retuscheras och härdas. — Litt.: E. Lundmark,
»Medaljpräglingens teknik» (i Sv. Slöjdfören:s
Tidskr. 1921). E. L-k.
Redui’t [fr. uttal redui’], mindre
fästningsverk som slutvärn i ett större. R. kom till
vidsträckt användning i bastionssystemet (se
Fästning, bild 2) men brukas sällan i
modern befästningskonst. L. af P.
Reduktäs, kem., se Enzym.
Reduktasprov, se Mjölkprovare, sp. 173.
Reduktion (jfr Reducera), indragning,
minskning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
