Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Rcgementsadjutant—Régence
560
tast erinrande om den landsdel, varifrån r.
erhåller sitt manskap. I Sverige bestämdes
under Gustav II Adolfs tid inf.-reg:tets
normalstyrka till 8 kompanier och 1,200
man, kavalleriregementets till 8 komp, och
1,000 man. På grund av 1634 års
riksdagsbeslut fick svenska armén 1636 en fast
indelning i r. med nyssnämnda styrka.
Före världskriget hade r. vid de olika
truppslagen på fältfot inom samtliga
arméer, utom den engelska, en täml. likartad
sammansättning, men efter detta krig har
sammansättningen blivit mera skiftande. I allm.
har regementsstaben utvecklats för att
tillgodose behovet av förbindelsetjänsten
(medelst telefon och radio), signal- och
belys-ningstjänsten, spaningstjänsten m. m.; vid
infanteriet ha de tunga kulsprutorna ingått
i bataljonerna samt självständiga
granat-kastar- (och ev. pioniär-) avdelningar
tillkommit. Inf.-reg:tets krigsstyrka, vid
världskrigets början 3,200—3,500 man, uppges nu bli
blott omkr. 2,900 man (för Tyskland 2,300
man). — Om r. inom svenska armén se
Sverige, försvarsväsen. M. B-dt.
Regementsadjutant, löjtnant eller
underlöjtnant, som (under
regementskvartermästa-ren) tjänstgör i regementsexpedition. Jfr
Regementsstab. Om r. före 1927 se
Adjutant.
Regementsexpedition, se Regementsstab.
Regementsfana, se F a n a 1.
Regementsformen för Västergötland, en
»ordinantia eller landsordning», som Gustav
Vasa utfärdade i Lödöse 9 april 1540,
närmast för Västergötland. Dess
förvaltningsmyndighet skulle vara en kollegialstyrelse,
Regementet, bestående av en ståthållare,
en underkansler, fyra regementsråd och en
sekr. R. tillämpades blott ett par år.
Rcgementshistoria, en historisk
framställning av ett reg:tes (en kårs) uppkomst,
organisation och bedrifter; intar en ganska
framträdande plats inom de olika staternas
militära litteratur. Om befintliga svenska r.
hänvisas till art. om de särskilda reg:tena och
kårerna. Kortfattade skildringar av samtliga
svenska »egitens uppkomst, bedrifter m. m.
återfinnas i J. Mankells »Svenska
regementenas historia» (1863) och i C. W. Kleens och
E. H. K:son Björns »Sveriges försvar» (3 dir,
1927—28); utförlig bibliogr. i S. Ågren, »Svensk
biografisk uppslagslitteratur» (1929). M. B-dt.
Regementsintendent, till Intendent u
r-kåren (se d. o.) hörande officer (i allm.
kapten), som placerats såsom r. Han
förestår regementsexpeditionens intendenturavd.
och reg:tets kassaförvaltning.
Regementskommissarie, tjänsteman (ofta
förordnad officer), som förr vid ett reg:te
besörjde truppens underhåll. Befattningen
indrogs vid Intendenturkårens upprättande.
Regemcntskrigsrätt, se Krigsrätt 3.
Regementskvartermästare, regementschefens
adjutant och närmaste biträde. Som r.
placeras kapten, stundom löjtnant. R. för i allm.
som musi k befälhavare befälet över
musikkåren. — R. besörjde förr reg:tets
förläggning o. a. förvaltningsbestyr. M. B-dt.
Regementsmöte, seRegementsövningar.
Regementsofficer, beteckning (i Sverige)
för överstar, överstelöjtnanter och majorer
vid armén och innehavare av motsv.
tjänste-grader vid marinen och flygvapnet.
Regementspastor, se Själavård.
Regementsråd var under 1540-talet namn
dels på det regeringskollegium, som var
avsett att ersätta riksrådet, och dess
medlemmar (se N. Edén, »Om centralregeringens
organisation under den äldre Vasatiden», 1899),
dels på bisittarna i den kollegiala
provinsstyrelsen i Västergötland (se
Regementsformen för Västergötland).
Rcgcmentsskrivare. 1. Vid varje svenskt
reg:te förr anställd civil tjänsteman. R.
om-händerhade ekonomiska göromål inom regitet,
ss. utbetalning av avlöning. Beställningarna
avskaffades omkr. 1880. M. B-dt.
2. Före Marinintendenturkårens (se d. o.)
tillkomst funnos vid vardera flottans
station två r. med uppgift att föra
generalmönster-, manskaps- m. fl. rullor samt att
biträda vid in- och utmönstringar. ö-g.
Regementsstab, den personal, som står till
regementschefens omedelbara förfogande vid
utövandet av chefskapet; den består av
rege-mentskvartermästaren (och
regementsadjutan-ten), regementsläkaren, regementsintendenten
m. fl. — I Sverige placeras på r. i fred
förutom regementschefen och
regementskvarter-mästaren de officerare, underofficerare och
beställningsmän samt den civilmilitära
personal, som regementschefen bestämmer.
Regementets angelägenheter handläggas i fredstid
inom regementsexpeditionen, som
med vissa inskränkningar förestås av
rege-mentskvartermästaren och består av
mobili-seringsavd., truppavd., vapenvårdsavd.
(vapenofficern), byggnadsavd. (kasernofficern),
intendenturavd. (regementsintendenten),
sjuk-vårdsavd. (regementsläkaren) ävensom
veteri-näravd. (regementsveterinären) och tygavd.
(tygofficern). M. B-dt.
Regcmentsstallmästare, tjänsteman vid
svenska kav.- och art.-regiten. R.
omhänder-hade utbildningen av reg:tets remonter och
undervisade officerare och underbefäl i
rid-ning. Befattningen avskaffades genom 1892
års härordning. C. O. N.*
Regementstrumslagare (fr. tambotir-major),
musikunderofficer vid infanteriet, som
framför trupp för det närmaste befälet över
musikkåren. Han bär en stav, varmed han ger
tecken till musikens början och slut. C. O. N.*
Regementsväbel, underofficer, som har
polisuppsikten inom ett regites etablissemang.
Han biträder krigsfiskalen vid kallandet till
krigsrätt av parter oeh vittnen, vilka
tjänstgöra vid regitet, och är föreståndare för
regitets häkte. M. B-dt.
Regementsövningar, numera den del av
truppernas vanliga övningsserie, i vilken
regitena deltaga med hela sin personal; den
sammanfaller i regel med de värnpliktigas
repetitionsövningar. Under r.
förekomma i allm. fälttjänstövningar. Förr
kallades motsv. övningsperiod vid trupper,
tillhörande den icke garnisonerade armén,
regementsmöte. M. B-dt.
Rcgen, biflod till Donau i Bayern, uppstår
av två källfloder från Böhmerwald och
mynnar vid Regensburg. Omkr. 165 km.
Régence [re^ä’s], La, »regentskapet»,
benämning på den tid, då Filip av Orleans, »re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
