- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 16. Posen - Ryssland /
599-600

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reisner, George Andrew - Reiss, Georg - Reiss, Wilhelm - Reissiger, Fredrik August - Reistrup, Frederik Carl Christian Hansen - Reiterera - Reitz, Frans Willem - Reitzel, Carl Andreas - Reitzenstein, Richard - Rej, Mikolaj - Réjane (Réju), Gabrielle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

599

Reiss—Réjane

600

grävningar i Nubien. Som ledare för
Harvard-Bostonexpeditionen utgrävde R. 1906—10
My-kerinospyramidens dödstempel vid Gize, där
värdefulla skulpturfynd gjordes. Somrarna
1908—10 var arbetet förlagt till Samarien,
och från 1914 grävde R. med stor framgång
i Nubien, bl. a. vid Kerma. 1924 förläde han
ånyo expeditionen till Gize. R. har bl. a.
utgivit First Annual Report, Nubian
Archaeolo-gical Survey (1910), »Excavations at Kerma»
(2 bd, 1923), »Harvard excavations at
Sama-ria» (2 bd, 1924), »Mycerinus: The temples of
the third pyramid at Giza» (1931). G-dL-n.

Reiss, Georg, norsk musikhistoriker (1861
—1914). Blev 1899 förste sekr. i kyrkodep.
och 1893 organist vid Peterskyrkan i Oslo. Av
hans värdefulla skrifter i äldre norsk
musikhistoria märkas »Det norske riksarkivs
mid-delalderlige musikhaandskrifter» (1907),
»Musiken ved den middelalderlige
Olavsdyr-kelse i Norden» (1912) och »Tvo norröne
latinske kvæde med melodiar» (1913). R. blev
1913 doktor i musik vid Oslo univ. (den förste
i Norge). Han komponerade solosånger, körer
och orgelsaker. T. N.

Reiss [räls], Wilhelm, tysk geolog och
forskningsresande (1838—1908). Studerade
bl. a. vulkaner, t. ex. Santorin, på
Kanarieöarna, i Sydamerika, Peru och Bolivia, delvis
tills, m. A. Stübel (se d. o.). Levde som
privatlärd på sitt slott Könitz i Thüringen och
sysslade med författarskap (»Das Totenfeld
von Ancon in Peru», 1880—84, och »Reisen in
Südamerika», 1890—1902). K. A. G.

Reissiger [råi’siger], Fredrik August,
tysk-norsk tonsättare (1809—83), f. nära
Wit-tenberg; elev av Dehn. R. blev 1840 dirigent
vid Kristiania teater, 1850 organist i
Fred-rikshald (Halden) samt
ledde där även
militärorkester och körer.
Han skrev en mängd
kantater, uvertyrer,
mässor m. m. men
vann sin största
berömmelse genom sina
förträffliga, även i
Sverige allmänt
sjungna manskörer: »Olav
Trygvason», »Höjest
löfter jeg da
guldpokalen», »Til Sverig»
(»Se hist ved östre-

saltets vove»), »En sangers bön» m. fl. T. N.

Reistrup [råi’strop], Frederik Carl
Christian H a n s e n, dansk konstnär
(1683—1929). Studerade vid konstakad. i
Köpenhamn 1881—82, arbetade en tid vid kungl.
porslinsfabriken och anställdes efter en
vistelse i Paris 1888 vid H. Kählers
keramikfabrik i Næstved, för vilken han utförde en
mängd vaser och friser. R. dekorerade flera
offentliga byggnader och verkade vidare som
historiemålare (»Niels Ebbesen uppsäger greve
Gert tro och lydnad») och som illustratör,
särskilt av populära verk. P. E-t.

Reiteréra, förnya, upprepa. — Subst.: R
e-iteratiön.

Réltz, Frans Willem, sydafrikansk
politiker och författare (f. 1844). Var först
advokat i Kapkolonien, 1874—89 överdomare
i Oranjefristaten och 1889—96 dennas presi-

dent. R. inledde närmandet mellan
Oranjefristaten och Transvaal, vilket 1896 ledde till
en allians, och var 1898—1902 statssekr. i
Transvaal. 1911—18 var han president i
Sydafrikanska unionens senat. R. har bl. a.
utgivit ett par samlingar frihets- och
naturdikter på holländska.

Reitzel [raTtsaJ], Carl Andreas, dansk
bokförläggare (1789—1853). Fick sin
utbildning hos G. Bonnier, satte 1819 upp egen
bokhandel i Köpenhamn och blev förläggare för
många ansedda tidskrifter och nästan alla
större författare. R:s affär övertogs av
sönerna Theodor R. (1828—1906) och Carl R.
(1833—1911) och efter den sistnämndes död
av sonsonen Carl Andreas R. (1860—
1921). Förlagsaffären sammanslogs 1896 med
Gyldendalske forlag, men från 1927 har
sorti-mentsbokhandeln återupptagit
förlagsverksamheten under det gamla firmanamnet. P. E-t.

Reitzenstein [raTtsenJtäin], Richard,
tysk filolog (1861—1931). Blev 1889 prof,
i Rostock, senare efter vartannat i Giessen,
Strassburg, Freiburg im Breisgau samt 1914
i Göttingen. — Bland R:s skrifter må
nämnas »Geschichte der griechischen
Etymolo-gika» (1897) och »Poimandres. Studien zur
griechisch-ägyptischen und frühchristlichen
Litteratur» (1904). Han är mest bekant för
sina forskningar i den senantika
religions-synkretismen, »Die hellenistischen
Mysterien-religionen» (1910; 3:e uppl. 1927), »Das
Mär-chen von Amor und Psyche bei Apuleius»
(1912), »Das iranische Erlösungsmysterium»
(1921) och »Die Vorgeschichte der christlichen
Taufe» (1929). H.Sgn.*

Rej, Mikolaj, polsk författare (omkr.
1505—69). Var en praktiskt verksam
godsägare, munter sällskapsbroder men samtidigt
en flitig författare, en av det polska
litteraturspråkets skapare. R. skrev andliga och
världsliga visor och ett bibeldrama om Josef;
omkr. 1540 blev han protestant, försvarade
sedan sin tro i flera polemiska skrifter och
utgav en mycket läst postilla (1556). Det
förnämsta av hans moraliserande verk är
»Zywot czlowieka poczciwego» (En
rättskaffens människas liv; 1567). En samtida biogr.,
trol. självbiogr. (R. utgav sina skrifter
anonymt), utgavs 1924. Po. monogr. av bl. a. A.
Brückner (1905 och 1922). A. A-t.

Réjane [re$a’n] (eg. R é j u), G a b r i e 1 1 e,
fransk skådespelerska oCh teaterdirektris
(1857—1920). R.
genomgick konserva-toriet i Paris,
spelade från 1875 på
olika
bulevardteat-rar där, mest på
Vaudeville och
Va-riétés, och ledde
från 1905 Théätre
Réjane (f. d.
Nou-veau Théatre). R.
var typen för
parisiskan från
sekelslutet och genom
yttre och inre
betingelser i förening
med en sällsynt
teknisk
fulländning dennas mest

G. Réjane i »Décoré» av H.
Meilhac, 1888.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 15:58:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdp/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free