Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reinhold, Karl Leonhard - Reinick, Robert - Reinius, Gustaf Paul - Reinkarnation - Reinke, Johannes - Reinmar - Reinthaler, Karl Martin - Reis, titel - Reis (mynt) - Reis, Philipp - Reisa - Reisduoddarhaldde - Rusenauer, Alfred - von Reiserska stiftelsen - Reiske, Johann Jakob - Reisner, George Andrew
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597
Reinick—Reisner
598
Bidrog starkt genom »Briefe über die
Kan-tische Philosophie» (i Der Teutsche Merkur
1786—87; ny uppl. 1790—92) till
kantianis-mens utbredning. I »Versuche einer neuen
Theorie des menschlichen
Vorstellungsvermö-gens» (1789) ville R. förbättra Kants filosofi
genom att uppställa en enda högsta
grundsats för systemet. Senare anslöt han sig till
Fichte, vidare till Jacobi och Bardili. G. O-a.
Reinick [räTnik], Robert, tysk målare
och skald (1805—52), lärjunge till Begas,
utgav älskvärda och roliga dikter, »Lieder eines
Malers» (1838), med raderingar av R. själv
och konstnärsvänner, »Lieder und Fabeln für
die Jugend» (1844) m. fl. »Reinicks Märchen-,
Lieder- und Geschichtenbuch» utkom 1873
(sv. övers, i urval 1902).
RéTnius, Gustaf Paul, sjöofficer (f.
187 4 26/2). Under sin tjänstgöring vid flottan,
där han 1925 nådde kommendörs grad, har
R. huvudsaki. ägnat sig åt sjömätning och
sjökortsarbete samt var 1921—31 chef för
Sjökarteverket. Han ledde bl. a. 1920 års
expedition för kartläggning av van Mijens
fjord på Spetsbergen. 1909 biträdde han som
sakkunnig Permanenta skiljedomstolen i
Haag i tvistefrågan om Grisbådarna samt var
1911—12 och 1922 kommissarie vid
utmärkandet av sjögränsen mot Norge. ö-g.
Reinkarnatiön, återfödelse till jordelivet;
jfr Själavandring.
Reinke [räi’nkø], Johannes, tysk
botanist (1849—1921), prof, i Göttingen 1879 och i
Kiel 1885. Ägnade sig främst åt algerna,
särskilt med avseende på deras utveckling
(»Ent-wicklungsgeschicht-liche Untersuchungen
über die Dictyotaceen
des Golfs von Neapel»,
1878, »Cutleriaceen»,
s. å.), och utgav
»Atlas deutscher
Meeres-algen» (2 bd, 1889—
92). Mest känd blev
dock R. genom sina
naturfilosofiska
skrifter, i vilka han under
skarp polemik mot
Haeckels monisrn
hävdar en vitalistisk och
teleologisk syn på utvecklingen: »Die Welt
als Tat» (1899), »Die Natur und wir» (1907)
m. fl. R. tillhörde stiftarna av Keplerbund (se
d. o.) och var konservativ led. av preussiska
herrehuset. E-k N-d.
Reinmar [raTn-], namn på flera tyska
minnesångare. Den mest kände, R. von H
a-genau (R. der Al te; d. omkr. 1205),
utövade sin konst vid hovet i Wien. Walter
von der Vogelweides lärare och vän, var R.
en av minnesångens hjärtligaste
representanter. Hans sånger finnas i »Des Minnesangs
Frühling». — Jfr K. Burdach, »R. der Alte
und Walter von der Vogelweide» (2:a uppl.
1928).
Reinthaler [rai’ntäler], Karl Martin,
tysk tonsättare (1822—96), från 1858
musikdirektor och domkyrkoorganist i Bremen. Av
hans i klassisk-romantisk stil skrivna
kompositioner må nämnas en opera, »Kätchen von
Heilbronn» (1881), samt flera körverk (»Das
Mädchen von Kola» m. fl.). T. N.
Reis, arab., titel inom muhammedanska
och särskilt turkiska ämbetsmannavärlden
för den högste ledaren inom olika områden
av såväl den civila som den militära
förvaltningen. G. Rqt.
Reis [re’ij*], plur. av real, portugisiskt
räk-nemynt, som präglades i koppar, silver och
guld. Kvarstod länge i termen ntilreis (se d. o.).
Reis [räis], P h i 1 i p p, tysk fysiker (1834—
74), från 1858 lärare vid Garnierska
institutet i Friedrichsdorf vid Homburg. R.
konstruerade 1860 den första telefonen. T. E. A.*
Reisa, norsk älv i Troms fylke, från
Rei-senvatn nära Finnmarksgränsen till
Reisa-fjord, en bifjord till Kvænangsfjord;
flodområde 2,516 kvkm. Segelbar omkr. 80 km
till Nedre Reisenfoss.
Reisduoddarhaldde, se Nordreisa.
Reisenauer [råFzonåuer], Alfred, tysk
pianist (1863—1907), elev av Liszt. Företog
från 1886 flera konsertresor, varunder han
blev känd som betydande virtuos i
nyromantisk anda. Besökte Stockholm 1886, 1887 och
1893. R. var 1900—06 lärare vid
konservato-riet i Leipzig. T. N.
von RéVserska stiftelsen bildades genom att
titulärlandshövdingen Anders von R e
i-ser (1701—82, adlad 1761) 1780 och 1782 till
välgörande ändamål testamenterade en fond
samt bl. a. säteriet Lärkesholm (se d. o.).
Tillgångarna äro enl. av K. m:t 1926 fastställt
regi, fördelade på dels Re i sersk a
pensions- och skolf onden, dels R e
i-serska fideikommissfonden.
Inkomsterna av den förra användas till 20
pensioner, tio till adliga pers., tio till ofrälse,
vidare till praktiska utbildningskurser, till
Örkelljunga kommunala mellanskola och till
understöd av fattiga barn från Lärkesholms
gods. Fideikommissinkomsterna åter
användas till brudgåvor samt till stipendier vid
Lunds univ. Den förra fondens behållning
uppgick 31 dec. 1931 till 920,000 kr., den
se-nares till 46,000 kr. Stiftelsen förvaltas av en
direktion med landshövdingen i Kristianstads
län i spetsen. — Litt.: M. Weibull, »A. von
Reiser och Lärkesholmsstiftelsen» (i Skånska
Samlingar, II: 2, 1892, tr. 1893); »Testamente
och reglemente för von Reiserska stiftelsen»,
utg. av H. B. Hammar (1926). H. B. H-r.
Reiske [råTsko], Johann Jakob, tysk
orientalist (1716—74), prof, i arabiska i
Leipzig. Var 1700-talets ypperste kännare av
arabiska och en av dess bästa grecister. R.
utgav bl. a. »Abilfedae annales moslemici»
(1754; ny uppl. i 5 bd 1789—94), grundläde
den arabiska numismatiken och forskningen
över Arabiens historia samt kommenterade
bl. a. Sofokles och Euripides. Han skrev det
utmärkta arbetet »Animadversiones ad
græ-cos auctores» (5 bd, 1757—66). Av sin
samtid var R. misskänd. Hans brevväxling
utgavs 1897 av R. Förster (med ett tillägg
1917). (P. L.)
Reisner [reTsne], George Andrew,
amerikansk egyptolog (f. 1867). Blev 1910
e. o. och 1914 ord. prof, i egyptologi vid
Harvard-univ. och är från 1910 föreståndare
för egyptiska avd. av Boston museum of
fine arts. 1899—1905 ledde R.
Hearstexpe-ditionens grävningar bl. a. vid
Gizepyrami-derna. Han företog 1907—09 betydelsefulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
