Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rekord - Rekreation - Rekreditiv - Rekryt - Rekstad, John Bernhard - Rektaklausul - Rektascension - Rektaväxel - Rektifi(c)era - Rektifikation - Rektion - Rektocele - Rektor - Rektorat - Rektoskop - Rektovaginalfistel - Rekuperator - Rekurrent serie - Rekurs - Rekusanter - Rekviem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
605
Rekreation-—Rekviem
606
och godkännas av vederbörliga
idrottsorga-nisationer, världsrekorden av resp,
internationella förbund, de nationella r. av resp,
erkända landsförbund för sporten i fråga o. s. v.
Vilka de vanliga r. äro se artiklar om olika
sport- och idrottsgrenar. (Å. S-n.)
Rekreation, vederkvickelse, förströelse. —
Verb: Rekreéra (sig). — Om r e k r e
a-tionsteorien se Lek, sp. 970.
Rekreditlv (jfr Kreditiv; fr. lettre de
recréance), skrivelse från en statschef till en
annan, utgörande svar på av den senare
statschefen avlåtet rappellbrev (se R a p p e 11) för
ett hos den förste statschefen ackrediterat
diplomatiskt ombud. S. Lpt.
Rekryt (av fr. recroitre, återväxa) kallas
den unge soldaten från den stund, då han
blivit antagen eller uttagen till tjänstgöring,
och till dess hans enskilda utbildning i
tjänstens olika delar är avslutad och han kan
inställas i kompaniet eller motsv. enhet vid
andra truppslag. Se Volontär och
Värnplikt. — Vid de indelta truppförbanden
försiggick r:s antagande, rekrytering,
vid rekryteringsmöten, som höllos
inför landshövdingen och regementschefen i
allm. två ggr om året. — Rekrytera,
anskaffa manskap. M. B-dt.
Rekstad, John Bernhard, norsk
geolog (f. 1852), adjunkt i Bergen 1896—1900,
sedan statsgeolog vid Norges geologiske
un-dersökelse, har väsentligen arbetat med
Norges kvartära bildningar. K. A. G.
Re’ktaklausül, jur., uttryckligt förbud på
skuldebrev el. växel mot överlåtelse; vanl.
genom uttrycket »icke till order». O. Ä.
Rekta’ngel, mat., fyrsidig figur med
motstående sidor parallella och alla vinklar räta.
Dess yta är lika med produkten av två
närliggande sidor. — Adj.: Rektangulär. (T. B.)
Rektascensiön, astron., se
Astronomiska koord in ate r.
Re’ktaväxel, växel, i vars text rektaklausul
finnes. Finnes den i endossementet, kallas
detta r ek tae ndos semen t. O. Å.
Rektifi(c)èra, göra rät, rätta till.
1. (Kem.) Företaga en rektifikation, d. v. s.
en omdestillation. Se De still a tion och
Destillationsapparat.
2. (Mat.) Bestämma en kroklinjes längd,
vilket i allmänna fallet sker exakt genom
integration. Cirkeln var den kroklinje, som man
först försökte rektificera, men då detta
misslyckades (se Cirkelns kvadratur),
utbildades snart den åsikten, att en kroklinje
icke kunde exakt rektificeras. Den högre
analysen har vederlagt denna åsikt och gjort
det möjligt att rektificera ett stort antal
kroklinjer, även om man därvid måst
tillgripa mera komplicerade funktioner som
hjälpmedel. T. B.
Rektifikation, kem., se Destill ation.
Rektiön, språkv., ett slag av böjning (se
d. o., sp. 427); ord el. fras, som styres av
preposition.
Rektocele (av lat. re’ctum, ändtarm, och
grek, kèle, bråck), med., framfall av ändtarmen.
Re’ktor (lat. re’ctor, styresman), urspr.
benämning på styresmannen för ett univ.,
senare även på föreståndaren för annan
läroanstalt (i England har rector betydelsen
församlingsföreståndare, kyrkoherde). I Sverige
tillkommer titeln r. styresmännen för univ.
och flertalet högskolor samt de flesta statliga
och åtskilliga kommunala läroanstalter,
varjämte enskilda skolors föreståndare ofta
benämnas r. Studierektor kallas vid flera
enskilda skolor ledaren av det rent
pedagogiska arbetet. Vid sv. univ. väljes r. av de
akademiska församlingarna, vid Karol. inst.
av lärarkollegiet. De allmänna läroverkens
liksom flera andra läroanstalters r. tillsättas
i regel genom förordnande för viss tid. Sedan
gammalt har universitetsrektor utmärkts med
predikaten magnificus och magnificens (se
d. o.); rector magnificentissimus betecknaae
tidigare i vissa länder en kunglig eller
furstlig universitetsrektor, rector illustris en vid
univ. studerande av hög börd (även i Sverige).
Jfr Illustris, Konrektor,
Skolväsende och Universitet. Fr. Sg.
Rektorät, rektorstjänst, rektorsämbete.
Rektoskop [-å’p] (av lat. re’ctum, ändtarm,
och grek. skopeVn, se), med., instrument,
medelst vilket man kan se in i och närmare
undersöka ändtarmen. R:s inre upplyses av en
liten elektrisk lampa. I. II.’
Rektovaginälfistel, med., en oftast i
samband med förlossning uppkommen abnorm
kommunikation mellan ändtarmen (rectum)
och slidan (vagina), i allm. vållande svåra
obehag genom ofrivillig avgång av
tarminne-håll el. gaser genom blygden. Ofta kräves för
läkning ett el. flera operativa ingrepp. Bvn.
Rekuperätor, anordning för förvärmning av
bränslegaser och förbränningsluft, som
införras i en ugn. De från ugnen bortgående heta
förbränningsgaserna få passera kanaler eller
rum, som löpa jämsides med eller omsluta
införingskanalerna eller -rören och skiljas
därifrån endast av en tunn mellanvägg. De
heta gasernas värmeinnehåll övergår därvid
delvis till den införda gasen el. luften. E. S. B.
Rekurre’nt serie, mat., potensserie, där
koefficienterna för ett visst antal successiva
termer äro förbundna genom en lineär ekvation
med konstanta koefficienter. Genom denna
relation mellan koefficienterna erhållas
stundom avsevärt förenklade uttryck för seriens
summa eller för dess allmänna term. Varje
bruten rationell funktion kan utvecklas i en
sådan serie. T. B.
Reku’rs (lat. recu’rsus, fr. recours), jur., en
saks hänskjutande till överordnads prövning;
i tysk rätt ofta liktydigt med
besvärsförfa-rande inom förvaltningen. I svensk rätt kan
r. beteckna förfarandet, då inom en och
samma myndighet en underordnad
befattningshavares åtgärder anmälas hos överordnad till
omedelbar rättelse. Uttrycket r. brukas
därjämte i den särskilda betydelsen, att en
kyrklig katolsk myndighets beslut underkastas
kontrollprövning genom statlig myndighet
(recursus ab abusu). Rid.
Rekusa’nter, »vägrare», på 1500- och
1600-talet i England personer, i allm. romerska
katoliker, som trots då gällande lagbud
ihärdigt vägrade att deltaga i den anglikanska
kyrkans gudstjänst. De straffades med böter,
fängelse el. landsförvisning. V. S-g.
Rekviem (lat. requiem, ack. av re’quies, ro,
vila), själamässa (dödsmässa) inom romerska
kyrkan. Har som musikalisk konstform följ,
delar: Introitus, Graduale, Dies iræ (sekvens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
