Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religionspsykologi - Religionssamtal - Religionsstatistik - Religionsvetenskap - Religionsvetenskapliga sällskapet i Stockholm - Religioso - Religiös - Reliker - Relikgömma - Relikskrin - Relikter - Reliktsjöar - Relikvarium, Relikskrin, Helgedomakar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Religionssamtal—Relikvarium
620
mar från tiden omkring sekelskiftet, då
särskilt amerikanerna (Starbuck, James,
L e u b a, C o e) gjorde betydelsefulla insatser
på detta område. Även i Frankrike har r.
intensivt bedrivits (Mur i sie r, D e 1
a-croix), senare även i Tyskland (W o b b e
r-m i n, Girgensohn) och Sverige (T. A
n-d r æ, »Mystikens psykologi», 1926). Till
skillnad från religionsfilosofi (se d. o.) är r. en
rent deskriptiv vetenskap, som principiellt
avstår från att bedöma de religiösa
föreställningarnas sanning och värde. R. har
företrädesvis uppmärksammat de religiösa
ytter-lighetstillstånden (mystiken, omvändelsen,
inspirationen o. s. v.), varvid de patologiska
fenomenen ofta trätt i förgrunden. Även
andra religiösa företeelser, ss. dogmer,
symboler och kulthandlingar, ha varit föremål
för psykologiska undersökningar. J. Cbg.
Religionssamtal (ty. Religionsgespräche, lat.
collo’quia), teologiska disputationer, som,
särskilt under reformationstiden, föranstaltades
av statsmakten för att bilägga lärostrider
mellan representanterna för olika religiösa
riktningar. Ett bland de viktigaste r. hölls
1529 i M a rb u r g mellan Luther och Zwingli.
Andra dylika samtal höllos på föranstaltande
av Karl V i Worms 1540—41 och i
Regensburg 1541 (se R e g e n s b u r g e
r-i n t e r i m). Hj. H-t.*
Religionsstatistik. Exakta uppgifter om
de olika religionernas bekännare kunna icke
vinnas. Enl. »Religion in Geschichte und Ge-
genwart», IV (2:a uppl. 1930), fördelar sig
jordens befolkning i religiöst avseende på
följ, sätt:
Kristendom ..................... 710,000,000
Judendom ........................ 14,200,000
Islam .......................... 235,000,000
Hinduismen ..................... 240,000,000
Sikhreligionen ................... 3,238,000
Parsismen .......................... 101,778
Buddismen ...................... 300,000,000
Konfucianismen ................. 270,000,000
Shintoismen ..................... 16,000,000
Lägre hedendom .................. 75,000,000
Religionslösa ................... 35,000,000
1,898,539,778
T. A-æ.
Religionsvetenskap, den forskningsgren,
som undersöker religionen i allm. som
historisk företeelse, dess plats i det mänskliga
själslivet och förhållande till andra yttringar
Bild 1. Reliker (t. h. linnelapp med benflisor av S:t
Göran o. a. helgon, t. v. förvaringspåsen), inlagda
1489 i relikgömman på bröstet på S:t Göransbilden
i Stockholms storkyrka (jfr plansch vid Göran).
av mänskligt andeliv. Från teologien skiljes
r. vanl. därigenom, att den förra anses böra
utgå från tron på en gudomlig uppenbarelse
el. förutsätta en personlig trosståndpunkt
hos sina idkare. Erkännas inga sådana
särskilda förutsättningar för den teologiska
vetenskapen, blir skillnaden endast, att r.
behandlar religionerna i allm., teologien
närmast blott kristendomen. T. A-æ.
Religionsvetenskapliga sällskapet i
Stockholm stiftades 1906 av teol. dr Sam Fries,
biträdd av överrabbinen prof. G. Klein, »för
att i det allmänna medvetandet inskärpa den
religiösa vetenskapliga forskningens tillvaro
och rikedomen av dess problem». Fries, som
var själen i sällskapet, var ordf, till sin död
1914. Nuv. ordf, är lektor Adolf Ahlberg.
Sällskapet utger »Beiträge zur
Religionswis-senschaft», som sedan 1923 t. v. är
sammanslagen med det i Tübingen utgivna Archiv für
Religionswissenschaft. L. W-m.
Religioso [-d^å’så], it., mus., andaktsfullt.
Religiös [-Jö^], from, gudfruktig; andligt
sinnad; religions-, tros-. — Subst.:
Religiositet.
Reliker (lat. reli/quiae, eg. rester,
lämningar), kvarlevor efter martyrers el. andra som
heliga ansedda personers kronpar, även
föremål, som tillhört sådana personer el. varit i
beröring med dem. Relikdyrkan, som utanför
kristendomen förekommer bl. a. i buddismen
och hellenismen, börjar inom kristendomen i
senare hälften av 200- och början av 300-talet.
Helgonens högtidliga överflyttning
(»transla-tion») till kyrkor kom i östern i bruk på
300-talet men i Västern först efter Gregorius
den stores tid. I det medeltida fromhetslivet
spelade r. ofantlig roll. De funnos i varje
altare, de voro medelpunkter för vallfärder,
underverk, avlatsprivilegier etc. Den stora
efterfrågan kunde ge upphov till
förfalskningar och stölder. Till Sveriges berömdaste
r. hörde S:t Eriks ben i Uppsala, Birgittas
och Katarinas i Vadstena. Den katolska
teorien hänför relikdyrkan till den lägre kult
(dulia), som särskiljes från den endast åt Gud
ägnade högre (latria), och betonar, att den
sker med hänsyn till de helgon, vilkas
åminnelse r. äro avsedda att väcka. Tridentinska
mötet påbjöd relikdyrkan, som ännu pågår i
katolska länder. Protestantismen har från
början avvisat den. K. B. W-n.
Relikgömma, se Relikvarium.
Relikskrin, se Relikvarium.
Reli’kter (av lat. reWctum, kvarlämnat),
kvarlevor; lämningar från äldre tider; djur
el. växter, som anträffas i en omgivning,
där de enl. våra dagars livsvillkor icke
kunna anses höra hemma, och som därför anses
ha kvarblivit sedan en tid, då andra
förhållanden rådde. Ex. på r. äro
ishavsrelik-terna (se d. o.), vilka först
uppmärksammades av Sven Lovén (se d. o.), samt vidare
nordiska djur- och även växtarter, som sedan
istiden kvarleva i Alperna. R. äro vanl. mer
el. mindre modifierade i förhållande till
stamformerna, vilket S. P. Ekman (se d. o.) o. a.
fastslagit. E-k N-d.
RelFktsjöar, se Insjöar, sp. 637.
Relikvarium (lat. reliquiärium),
Relikskrin, Helgedomakar, ask, skrin el.
annat kärl till förvaring av reliker (se d. o.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
