Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rembrandt, Rembrandt Harmensz. van Rhijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Rembrand t
626
inåt och söker sig en ny väg, som leder
till stillhet och inre samling. Detta gäller
även i bokstavlig mening: det är fr. o. m.
tiden omkr. 1641, som konstnären beger sig
ut på strövtåg i Amsterdams omgivningar, på
vallarna och på dammarna längs kanalerna,
och tecknar ned vad han iakttagit i
underbart uttrycksfulla handteckningar och
etsningar. I handteckningarna och etsningarna
återger R. naturen i eftermiddagsljusets
stillhet med en sällsam, andaktsmättad
stämning. Endast i etsningen »De tre träden» från
1643 finna vi ett dramatiskt motiv, ett
bortdragande oväder, en klarnande rymd. De
målade landskapen, ss. det i Kassel med ett
hembygdsmotiv i förgrunden och en klassisk
tempelhöjd i fjärran el. den berömda
»Kvarnen», förr i Bowood i England, nu i Amerika,
ha i regel en patetisk hållning. Det förnäma
porträttklientelet uteblir nu i stort sett från
R:s ateljé, och det är mestadels närstående
han återger, brodern Adriaen (»Mannen i
guldhjälmen», i Berlin), kvinnorna i hans
änkemanshem. Bland dessa framträder omkr.
1650 Hendrikje Stoffeis, en älsklig lantflicka,
som levde i hans hem såsom hans ovigda
hustru, till anstöt för de stränga kyrkliga
myndigheterna, och födde honom dottern
Cor-nelia. Hendrikjes drag ha förevigats i några
av mästarens känsligaste och mest fulländade
verk. Hans människoframställning präglas
nu icke mer av dramatiskt liv utan av
avspändhet, inåtvänd ro, vare sig denna är
ungdomlig dröm, ss. i »Kökspigan» i
Nationalmuseum i Stockholm, el. ålderdomens
under-givna vemod, ss. hos den gamla kvinnan i
samma galleri. De historiska bilderna med
ämnen ur bibeln sakna även de det utvärtes
skeendet, förloppet har gjorts till ett inre,
gestalterna röra sig knappast, antyda blott
genom en blick, en handrörelse, en böjning av
huvudet vad som försiggår emellan dem.
Kristus har nu blivit centralfiguren i R:s konst,
en blid och ödmjuk människoson med torftigt
skick och tafatta åtbörder men med något
visst, som talar till hjärtat och röjer hans
andes makt. Av målningar med bibliska
ämnen från detta skede må nämnas »Den
barmhärtige samariten» (Louvre, Paris), »Jesus och
lärjungarna i Emaus» (Louvre och Statens
museum for kunst, Köpenhamn), »Liknelsen
om den otrogne gårdsfogden» (Wallace
collec-tion, London). På 1640- och 1650-talet
försämrades R:s ekonomiska ställning alltmer.
1656 såldes hans lösa egendom och samlingar
på auktion. Även hans hus såldes, och R. fick
flytta in i en hyrd bostad. För att trygga hans
existens bildade Titus och Hendrikje 1660 ett
bolag för drivande av konsthandel och
anställde konstnären i sin tjänst. Några stora
beställningar tillf öllo honom emellertid under
denna tid av ekonomiskt betryck.
Kirurggillet i Amsterdam beställde 1656 en
grupp-bild av dr Deyman, föreläsande vid en
dissektion. Tavlan, som delvis förstördes vid en
eldsvåda 1723 och i stympat skick förvaras i
Rijksmuseum i Amsterdam, griper genom det
besjälade uttrycket hos det i djärv
förkortning återgivna liket. 1661 mottog han
uppdraget att för Amsterdams rådhus utföra en
stor väggmålning över ämnet Claudius (el.
lulius) Civilis och batavernas
sammansvärj
ning mot romarna. Tavlan avlämnades till
beställarna 1662, men följ, år uppsattes på
dess plats en målning av Juriaen Ovens.
Mittgruppen med de bataviska hövdingarna
samlade till edgång vid dryckesbordet skänktes
1798 av fru Peill, f. Grill, till Konstakad. i
Stockholm och har av denna deponerats i
Nationalmuseum (se art. C i v i 1 i s, med bild).
Samtidigt med detta stora arbete sysslade
R. med en ny stor gruppbild:
klädesmäk-larskråets i Amsterdam kontrollråd,
»Staal-meesters», som hade att förse godkända
klädestillverkningar med en blystämpel.
Denna målning, som även brukar kallas
»Syn-dikerna», är mästarens mest fullkomliga
verk, en människoframställning, som
förenar den mest övertygande karakteristik
av var och en av de avbildade
personligheterna med ett samspel av alla de uppträdande,
vilket är laddat med dramatisk spänning, en
utomordentlig illusion och samtidigt en
konstnärlig skönhet, upphöjd över det alldagliga.
Under 1650- och 1660-talet når R. såsom
konstnär högre än någonsin. Hans
»Bath-seba» i Louvremuseet i Paris, målad 1654 med
Hendrikje som modell, äger en intensitet i
upplevelsen av det nakna, som övergår allt
annat naketmåleri, och en mystisk prakt i
koloriten. Hans porträtt från denna tid äga
en sällspord myndighet och en djup
själfullhet. Sverige ägde i den gamla samlingen på
Vanås i Skåne ett av de yppersta arbetena
från detta skede, ett porträtt av en ung man,
målat 1662, för några år sedan försålt till
utlandet. Under 1650-talet tillkommo en hel
rad av de yppersta etsningarna: »Kristus
botar de sjuka» (det s. k. »Hundertguldenblatt»),
»Kristus predikar», »Korsfästelsen», »Jesus
visas för folket», »Frambärandet i templet»,
»Nedtagandet från korset», »Abrahams offer»,
»Dr Faust», »Hieronymus», några landskap
och porträtt. Med modellstudien »Kvinnan
med pilen» avslutas R:s verksamhet som
etsare 1661. Såsom målare fortsatte mästaren
att skapa in i det sista. Liksom i ungdomen
tar han gärna sig själv till modell. Djupt
gripande verka dessa bilder, där vi se hans
kamp mot olyckan och den inbrytande åldern,
hans trots, hans bittra hånskratt, hans
resignation och visa mildhet. Eljest synes det
mest ha varit personer ur hans närmaste
omgivning, sonen Titus och dennes maka, som
stått modell för honom. Man har velat
återfinna deras drag i den målning med en man
och kvinna i fantasidräkter, som kallats
»Judebruden» (Rijksmuseum, Amsterdam).
Omkr. 1665 har R. intresserat sig för att
måla en åldrad man med hängande hår och
brett helskägg, ur vars blick och drag en
smärtfull livserfarenhet och resignerad
för-sjunkenhet i det inres värld tala. Han är
återgiven i ett helfigursporträtt i svart
civildräkt i Metropolitan museum i New York,
hans ansikte möter oss i Kunstmuseet i
Köpenhamn under en fjäderprydd barett och
slutligen i den mäktiga »Riddaren med
falken», 1922 förvärvad till Göteborgs
konstmuseum. Av bibliska målningar från R:s
sista tid skola ihågkommas »David och Saul»
i Mauritshuis i Haag och »Den förlorade
sonens återkomst» i Eremitaget i Leningrad.
Allt vad R. målat, då hans bana led mot sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
