Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renan, Ernest - Renard (pseudonym) - Renard, Jules - Renata - Renatus - Renaud de Châtillon - Renaudel, Pierre - Renault, Louis - Renavel - Renbetesfrågan - Renblomma - Renbroms - Rencontre - Rendahl, Ragnar Håkan - Rendalen - Rendement - Rendera - Rendez-vous - Rendsburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Renard—Rendsburg
636
publikens undervisningsväsen, avsett att
gynna uppkomsten av en andlig elit. En viss
besvikelse på de demokratiska idealen
kommer till tals i hans »filosofiska dramer»,
främst »Caliban» (1878; sv. övers. 1896), vars
titelfigur symboliserar massan gentemot
Pro-spero, elitens representant. 1879 blev R.
medlem av Franska akad. och 1884 dir. för
Col-lège de France. Kanske har intet arbete av
R. blivit mer läst och älskat än hans
»Souvenirs d’enfance et de jeunesse» (1883;
»Barndoms- och ungdomsminnen», 1915), i vilket
hans stolta »bön på Akropolis» ingår, där
»tänkesättet Renan» fått sin klassiska gestalt
i ett högstämt prosapoem (först tr. 1876).
R. utövade ett vidsträckt och djupgående
inflytande på generationer av fransk och även
utländsk ungdom. Hans stjärna började dala
i och med Bergsons framträdande, men hans
glänsande stil, där en fin ironi icke är det
enda men det främsta verkningsmedlet, har
aldrig förlorat sin tjuskraft. I Anatole France
och Jules Lemaitre fick »renanismen» sina
hängivnaste förespråkare i Frankrike; i
nordisk litteratur har ingen stått R. närmare
än Oscar Levertin.
Litt.: Utom monogr. av E. Ledrain (1892),
G. Séailles (1894), M. Darmesteter (1898), W.
Barry (1905; på eng.) och J. Pommier (1925)
må bland mängden av specialarbeten och
stridsskrifter för och mot R. nämnas R. Allier,
»La philosophie de R.» (1895), G. Sorel, »Le
système historique de R.» (4 bd, 1905—06),
P. Lasserre, »R. et nous» (1923) samt, ett
grundläggande huvudarbete, »La jeunesse de
R.» (2 bd, 1925), och slutligen J. Boulenger,
»R. et ses critiques» (1925). Essäer ingå i
bl. a. O. Levertin, »Diktare och drömmare»
(1898), T. Fogelqvist, »Typer och tänkesätt»
(1927). — R:s porträtt återges på vidstående
plansch. Kj. S-g.
Renard [ronä’r], pseud. för G. Volpato (se
d. o.), italiensk kopparstickare, 1700-talet.
Renard [ronä’r], Jules, fransk författare
(1864—1910). R. utgår från naturalismen,
främst Maupassant, och skär människor och
djur över en kam i sina sobra berättelser
från den normandiska hembygden. Om djur
handla hans »Histoires naturelles» (1896 och
1904), om bondfolk »Bucoliques» (1898) och
»Le vigneron dans sa vigne» (1901). Hans
moderna askungesaga, »Poil de carotte» (1894;
»Rödtott», 1923; dramatiserad 1901), har
blivit en av senare tiders största litterära
framgångar i Frankrike. I sin »Journal» (postumt
utg. 1925) gav R. oförblommerade skildringar
från den samtida litterära världen. Monogr.
av H. Bachelin (1932). Kj. S-g.
Renäta, lat. form för R e n é e (se d. o.).
Renätus, lat. form för René (se d. o.).
Renaud de Chåtillon [renå’ de Jatijä’], se
Chatillon.
Renaudel [renådä’1], Pierre, fransk
socialdemokratisk publicist och politiker (f.
1871). Var 1914—18 red. för L’Humanité,
tillhörde 1914—19 deputeradekammaren,
invaldes åter 1924 och yrkade som en av
refor-misternas ledare på socialdemokraternas
deltagande i regeringen. R. besegrades av L.
Blums riktning och drog sig 1927 tillbaka
från partiledningen.
Renault [renå’], Louis, fransk rättslärd
(1843—1918). Blev 1874 prof, i
internationell rätt i Paris vid École libre des Sciences
politiques och 1874 i folkrätt. R. gjorde
sig känd som
juridisk rådgivare och
sakkunnig i franska
utrikesministeriet
(sedan 1890) samt
delegerad vid
internationella underhandlingar
och överläggningar,
bl. a. 1899 och 1907
års fredskonferenser.
Han tillhörde
Permanenta skiljedomstolen
i Haag. 1907 erhöll
han halva
Nobelfredspriset och var led.
såväl av Institut de France som av Institut
de droit International. Genom sin lugna
logiska skärpa, sina omfattande kunskaper och
sin medlande förmåga vann R. ett allmänt
och stort anseende som den främste franske
folkrättsjuristen. Rid.
Renavel, avelsmetod, som består i
samman-parning mellan djur av samma rena ras. För
att ett djur skall kunna sägas bevisligen
tillhöra en viss ras, fordras numera vanl., att
djuret antingen självt är stamboksfört el.
härstammar från stamboksförda föräldrar. R.
bör användas, där man önskar bibehålla en
ras, som passar för förhållandena på orten och
motsvarar kulturens fordringar, samt då man
vill förekomma inblandning av främmande
blod och egenskaper. Jfr Inavel. E. T. N.
Renbetesfrågan, svensk-norsk tvistefråga
om svenska flyttlappars renbetesrätt på norskt
område, se Lappar, sp. 768 ff.
Renblomma, bot., se Ranunkel.
Renbroms, zool., se Bromsar.
Rencontre [räkä’tr], fr., mindre strid,
oväntad sammandrabbning (renkonterstrid).
Rendahl, Ragnar Håkan, ingenjör,
uppfinnare (1878—1929). Var 1900—08 anställd
hos A. E. G. i Berlin och utarbetade där
viktiga delar av det system för trådlös
telegrafi, som bl. a. infördes vid svenska
marinen och handelsflottan. R. blev 1909
elektroingenjör vid Mariningenjörkåren och hade
1914—17 i uppdrag att bygga statens
radiotelegrafstationer vid Karlsborg, Härnösand,
Vaxholm och Boden. G. H-r.
Rendalen, norsk skogsdal kring Rena (jfr
d. o.), består av två herreder i Hedmark
fylke, Y t r e R. kring Storsjöen och
Lomnes-sjöen (1,413,32 kvkm, 1,840 inv. 1930) och
övre R. (1,809,49 kvkm, 1,841 inv.). Före
österdalsbanans öppnande gick vägen mellan
östlandet och Tröndelagen från Koppang i
österdalen genom R. och Tyslas dal
(Tyl-dalen) till Tynset vid övre Glommen.
Monogr. av J. B. Bult (2 dir, 1916—18). Ax. S..
Rendement [rädmä’], fr., behållning,
särskilt inom sockerfabrikationen den mängd
av-raffinerat socker, som råsockret ger vid
raffinering.
Rendera [raij-], inbringa, avkasta.
Rendez-vous [rädevo’], fr., »infinn er!»„
urspr. avtalat kärleksmöte, »träff»; nu
avtalat möte i allm. — Sjöv., se
Mötesplats 2.
Rendsburg [-bork], stad i preuss. prov..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
