Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rendsburg - Rendtorff, Franz - René (den gode kung René) - René (pseudonym) - Renée av Lothringen - Renegat - Renelement - Renett - Renfana - Renfjället - Renfluga - Rengen, Stora och Lilla - Renholm, Johan Gottfrid - Renhorn, Olof Bidenius - Renhållning, Renhållningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Rendtorff—Renhållning
638
Schleswig - Holstein,
mellan Eider och [-Nord—östersjökana-len;-]
{+Nord—östersjökana-
len;+} 17,059 inv.
(1925). Järnvägen [-Neumünster—Flens-burg-]
{+Neumünster—Flens-
burg+} korsar här
kanalen på en hög bro
och viadukt. Smärre
industri. I stadens
äldsta del, Altstadt,
ligger Mariakyrkan
(1200-talet). — R.,
nämnt 1199 som
borg
(Reinholds-borg), var ett
tvistefrö mellan
danskarna och holsteinarna,
blev 1290 säte för en grevlig holsteinsk linje,
som utdog 1459. I R. slöts 16 dec. 1813
mellan Sverige och Danmark ett stillestånd, som
ledde till freden i Kiel. Kriget 1848—50
började med att prins Fredrik av Augustenborg
24 mars 1848 överrumplade R. Å. S-n.
Rendtorff [re’ntårf], Franz, tysk
protestantisk teolog av gammalkonservativt kynne
(f. 1860). Blev 1906 konsistorialråd i Kiel
samt är sedan 1910 prof, i Leipzig. R. är
ordf, i centralstyrelsen för
Gustaf-Adolfsför-eningen (Evangelischer Verein der
Gustav-Adolf-Stiftung). Bland hans skrifter märkas
»Die Geschichte des christlichen
Gottesdien-stes» (1914) och »Schweden und die
schwe-dische Kirche zur Kriegszeit» (1915). R.
utger, tidskr. Die Evangelische Diaspora. (B. A.)
René (lat. Renätus), kallad den gode
kung R., titulärkonung av Neapel, greve av
Provence (1409—80), sonson till Ludvig av
Anjou (se Ludvig, sp. 259). Genom
giftermål fick R. anspråk på Lothringen men blev
fången under tronstrid därom. Han ärvde
efter en äldre bror Anjou samt anspråk på
Jerusalem, Neapel och Sicilien. Efter Johanna
II :s död 1435 bjöds åt R. Neapels krona. R.,
som först 1437 frigavs ur fängelset, ankom
till Neapel 1438 men måste redan 1442 avstå
landet till Alfonso av Aragonien. R. slog sig
ned först i Lothringen, sedan i Anjou och, då
konung Ludvig XI berövat honom detta, i
Provence. Kung R. var en stor vän av poesi,
måleri och trädgårdskonst och själv skald.
René, pseud. för Anna Branting (se d. o.).
Renée (lat. Renäta) av Lothringen,
Erik XIV:s trolovade (1544—1602), dotter
till hertig Frans av Lothringen och
dotterdotter till Kristian II av Danmark. R:s
tronanspråk efter morfadern syntes göra
henne lämplig som brud åt Erik XIV, som
1565 utsände en beskickning för att inhämta
underrättelser om henne. Ständerna
tillstyrkte, och Nils Sture sändes 1566 i
ambassad för att fria samt återkom med
hennes ja till Uppsala i maj 1567. Eriks
följande utveckling omöjliggjorde partiet, och
R. äktade 1568 hertig Vilhelm V av Bayern;
bland hennes barn var också hertig
Maximilian, Gustav II Adolfs motståndare.
Renegät (av lat. re-, ånyo, och negäre,
förneka), avfälling (från religiös el. annan
åskådning).
Renelement, kem., se A t o m, sp. 446.
Rene’tt, bot., se Äpple.
Renfana, Tanacétum vulgäre,
Chrysa’nthe-mum vulgäre, en till fam. korgblommiga
hörande, omkr. meterhög flerårig ört med
spi-ralställda parbladiga blad och parflikade
småblad. Korgarna äro halvklotformiga, samlade
i kvast i stjälkens topp och innehålla endast
rörformiga, gula blommor, de i kanten
sittande honblommor. R. växer på steniga el.
sandiga, torra ställen, ofta på åkerrenar, ända
upp till s. Lappland. Hela örten har stark,
nästan kamferartad lukt. De torkade
blomkorgarna voro förr officinella och nyttjades
som maskmedel. En form med krusiga blad
odlas som prydnadsväxt. G. M-e.
Renfjället, fjäll i Äre socken, Jämtland,
närmast s. om Äresjön; 985 m ö. h.
Renfluga, Cephenomy’ia tro’mpe, en till fam.
styngflugor (se d. o.) hörande, 14—15 mm lång,
humle!ik, övervägande svart pälshårig fluga
med gul panna. R:s larver förekomma i
renens näshåla och svalg och förorsaka
inflammation. Larven förpuppas på marken. I. T-dh.
Rengen, Stora och Lilla, insjöar i
Östergötland, i Stångåns dal nedom Brokind;
84 m ö. h., Stora R. 14 kvkm. Ingå i Kinda
kanalled.
Rengsjö, socken i Gävleborgs län, Ala
tingslag, ö. om Bollnäs; 128,85 kvkm, 1.831
inv. (1932). Odlad bygd kring och s. om en
genom R. gående rullstensås, i n. Hölesjön
och bortom denna höglänt bergsbygd (Höle
klack 352 m). 1,476 har åker, 7,889 har
skogsmark. Pastorat i Ärkestiftet, Ala kontrakt.
Renholm, Johan Gottfrid, publicist
(1834—1908). Avlade 1855 kansliexamen i
Uppsala och ingick s. å. i Finansdep. men
övergick snart till journalistiken och var
1869—90 i Paris korrespondent till Nya
Dagligt Allehanda m. fl. tidningar. R. utgav
1891—92 tidskriften Veckan och 1893—95
Stockholms Nyheter. Utom broschyrer skrev
han bl. a. »Sedt och hördt. Ur gamla
minnen» (1901). R:s porträtt är avbildat på pl.
till art. Josephson, E. Ths.*
Renhorn, Olof Bidenius, politiker (1706
—64). R. blev borgmästare i Helsingfors och
sedermera (1747) i Arboga, representerade
olika städer i borgarståndet vid riksdagarna
1738—62 och tillhörde vid dem alla sekreta
utskottet. Han framträdde som en av
hatt-och ständerväldets drivande och med tiden
hänsynslösaste målsmän, särskilt som aktor
i den av en dömande ständerkommission förda
räfsten med de rojalistiska rörelserna 1756.
I den begynnande kampanjen mot adelns
företräden inom statstjänsten gjorde sig R.
bemärkt genom yrkanden om rätt för de ofrälse
till rådsmanteln och till minst hälften av alla
tjänster (1761). I sitt nit för ständerväldet
framstår R. som typisk talesman för ett
abstrakt frihetsideal. Se uppsats av Elof
Tegnér i »Svenskt biografiskt lexikon. Ny
följd», 8 (1879—81). T. S-g.
Renhållning, Renhållningsväsen, ett
samhälles organisation för att uppsamla,
avlägsna och oskadliggöra sopor, avfall o. dyl.
I Sverige åligger det enl. hälsovårdsstadgan
(se d. o.) bl. a. hälsovårdsnämnden i stad att
verka för att renhållningsverk
inrättas eller annan lämplig åtgärd vidtages för
avlägsnande från staden av latrin, sopor,
av-skräden o. a. dylik orenlighet. Samma stadga
Renfana,
Tanacétum
vulgäre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
