Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässans - Reokord - Reol - Reostat - Reotaxis, Reotropism - Reparation - Repartisera - Repartitionsskatt el. Kontingenteringsskatt - Repartitionstal - Repe - Repeal - Repellera - Reperkussion - Repertoar - Repertorium - Repetera - Repetergevär - Repeterur - Repetition - Repetitionsskola - Repetitionstecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Reokord—Repetitionstecken
650
Der Streit um die Renaissanee» (1919; i
Münchenakad:s bandi.); F. Schneider, »Rom
und Romgedanke im Mittelalter» (1926); E.
Walser, »Lebens- und Glaubensprobleme aus
dem Zeitalter der Renaissanee» (s. å.); Ch.
H. Haskins, »The renaissanee of the 12th
cen-tury» (1927); L. Thorndike, »Science and
thought in the 15th century» (1929). Många
viktiga bidrag till problemets belysning
finnas också i serien Studien der Bibliothek
Warburg (1923 ff.). Märkliga nya synpunkter
på r. anläggas i A. von Martins verk
»Sozio-logie der Renaissanee» (1932). — En ypperlig
svensk sammanfattning av den hittills förda
diskussionens resultat med talrika intressanta
synpunkter, av J. Nordström, ingår i bd 6 av
Norstedts »Världshistoria» (1929). O. W-n.
I konstlitteraturen betecknar r. vanl.
perioden från omkr. 1400 till 1500-talets slut i
Italien och från omkr. 1500 till 1600-talets
början i länderna n. om Alperna. Stundom
nyttjas dock r. som beteckning även för andra
antikiserande el. på en äldre period
tillbaka-syftande konstriktningar. . Man möter ofta
uttryck som »den karolingiska r.» (800-talet)
el. »Fredrik II:s r.» (1200-talets början).
Många förf, tala också om flera r.
Antikiserande företeelser på 1100-, 1200- och 1300-talet
betecknas ibland som protorenässans. Den
egentliga renässansperioden indelas i
ungrenässans (1400-talet), högrenässans (1500—20)
och senrenässans (omkr. 1520—1500-talets
slut, stundom kallad maniensm). — I
arkitekturen anses r. inledas med florentinaren
Brunelleschi, som dock icke sökt sina
förebilder bland de antika byggnadsverken utan
i 1100-talets toscanska arkitektur, som i sin
tur levde på täml. omvandlade antika arv.
Hans uppträdande har mera karaktären av
en reaktion mot gotiken än av ett
återgri-pande på antiken. Först med Alberti börjar
ett direkt efterbildande av den gamla
romerska byggnadskonsten. — För konsten
gäller som för hela kulturen, att man betydligt
överskattat r:s betydelse. Högmedeltidens och
gotikens insatser för Västerlandets förnyelse
ha säkert varit större.
Litt.: F. Landsberger, »Die künstlerischen
Probleme der Renaissanee» (1922); F. Saxl,
»Rinascimento dell’ antichitä» (i Repertorium
für Kunstwissenschaft 1925); H. Cornell,
»Italiensk ungrenässans» (1930); R. v. Marie, »The
development of the italian sehools of
pain-ting», VII ff., samt hithörande delar av
»Hand-buch der Kunstwissenschaft» (av K. Escher,
E. v. d. Bercken och P. Schubring). H. C-l.
Reokord [-kä’rd], se Bryggtråd.
Reol [-å’l], hylla för böcker el. handlingar.
Reostät (av grek. rhe’os, ström, och stato’s,
ställd, stående), fys., apparat dels för
elektriska mätningar (se M o t s t å n d sétalon),
dels för reglering av en elektrisk ström. J. T.
Reota’xis, Reotropfsm, bot., se Retning
s-fysiologi.
Reparation, eg. iståndsättande, lagning.
Pluralformen reparationer brukas
stundom för att beteckna skadestånd, särskilt
efter världskriget (fr. réparations).
Repartisèra, fördela kostnaderna (för ett
nöje o. s. v.) mellan deltagare.
Repartitiönsskatt (se Repartisera) el.
Kontingentéringsskatt, skatt, vid
vars påläggande den beskattande
myndigheten bestämmer det totalbelopp, som skall
uppbringas, varpå detta belopp efter
bestämda grunder fördelas, repartiseras, mellan
olika områden av staten, vanl. kommunerna.
Den på varje kommun kommande andelen
uttaxeras på de skattskyldiga inom denna. R.
kan sålunda drabba de skattskyldiga med
olika procent inom olika kommuner. Jfr
Kvotitetsskatt. K. H. B.*
Repartitiönstal, efter vilka fastighet och
inkomst påföras skattekronor (se d. o.; jfr
Bevillningskrona) och skatteören (se
d. o.), i förhållande till vilkas antal de
skattskyldiga ha att bidraga till det inom
kommunen för året utdebiterade (skatte-) beloppet
(med lika antal kronor och ören per
skattekrona). R. anges i 1928 års
kommunalskattelag § 2: såsom underlag för kommunal
inkomstskatt ett skatteöre för varje krona
beskattningsbar inkomst; såsom underlag för
fastighetsskatt för »annan fastighet» fem
skatteören för varje 100 kr. av fastighetens
tax.-värde (som normalt i genomsnitt för olika
år beräknas avkasta 5 %, d. v. s. 5 kr., till
vilken avkastning 5 öre förhålla sig som
1 : 100); för jordbruksfastighet sex för
hundra av jordbruksvärde (föreslås i k. prop. vid
1932 års riksdag sänkt till fem), fem för
tomt-och industrivärde, fyra för skogsvärde (det
senare i betraktande av skogsaccis). E. F. K. S-n.
Repe, bot., namn på Lolium-arter.
Repeal [ripi’1], eng., återkallande, näml, av
unionen mellan Storbritannien och Irland, se
Irland, sp. 725, och O’C o n n e 11, D.
Repellera, fys., stöta ifrån sig. Jfr R
e-p u 1 s i o n.
Reperkussiön, mus., »återstudsning»,
upprepat angivande av en ton; i fugan temats
upprepning i de olika stämmorna (första
genomföringen). Reperkussionston, den
i ett recitativ ständigt återkommande
huvudtonen. T. N.
Repertoar, en teaters spellista, samtliga
där (under en säsong o. s. v.) uppförda
stycken; en skådespelares, sångares o. s. v.
inövade nummer.
Repertorio [-tå’riå], it., se Commedia
dell’ a r t e.
Repertorium, lat. (av reperire, finna, få
reda på), förteckning, register, uppslagsbok,
t. ex. i titeln på det stora danska
regestver-ket över medeltidsbrev »Repertorium
diplomatierna regni Danici mediævalis» (1894 ff.;
hittills 7 bd).
Repetera, upprepa, säga om, taga om; ånyo
genomgå läxa el. kurs; inöva teaterpjäser,
sånger, musik m. m., som skall utföras
offentligt.
Repetérgevär, se H a n d e 1 d v a p e n, sp.
448 samt bild 12 och 18.
Repetèrur, ur, vars slagverk när som helst
genom en mekanism kan sättas i gång och
därvid upprepa det senaste slaget. R. äro
numera föråldrade. G. H-r.
Repetition, upprepning; inövning av roller,
musikstycken o. s. v. —
Repetitions-mekanik, dubbel utlösning i
pianomekaniken, så att en ton kan upprepas, utan att
tangenten lämnas. T. N.
Repetitionsskola, se Ersättningsskola.
Repetitionstecken, mus., se Repris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
