Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Resare-Bengt - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Resandes träd—Resen, H. P.
660
Resandes träd, bot., se Ravenala samt
bild vid art. Madagaskar, sp. 575.
Resare-Rengt, se Oxenstierna, sp. 472
—473.
Re’schen Scheideck [-JäTdek], it. Passo di
Resia, pass i Tyrolen, 1,507 m ö. h., vid
itah-österrik. gränsen, sedan 1920 italienskt,
mellan Adiges dalgång och Inns; under
medeltiden viktig kommunikationsled.
Resehid pascha [rejTt pa/a’], M u s t a f a,
turkisk statsman (1802—58). Blev som
turkiskt sändebud i London och Paris
förtrogen med Västerlandets civilisation och
sökte som utrikesminister 1837—38 driva en
modern reformpolitik. Efter en paus tog
denna ånyo fart, när R. hösten 1839 återtog
utrikesledningen. På hans initiativ
utfärdade sultan Abd-ul-Medjid 2 nov. 1839 den
berömda hatt-i-scherifen (se d. o.) i
Gül-chane, ett i grundlagsform avfattat
reformprogram för statens verksamhet. Sedan R. i
mars 1841 fått avgå, var han 1845—55 åter
—■ med några smärre avbrott — den turkiska
politikens ledande man, från 1846 som
stor-vesir. Han stödde sig huvudsaki. på England.
1856—57 var han ånyo storvesir. (L-ts.)
Rescht, huvudstad i prov. Gilan, n. v.
Persien, nära floden Kyzyl-Uzun, omkr. 23 km
från hamnstaden Pehlevi (förr kallad Enzeli)
vid Kaspiska havet; 50,000—80,000 inv.
Bilväg till Teheran; stapelort för råsiden m. m.,
siden- och mattväverier. Livlig handel.
Pehlevi är flyghamn på linjen Moskva—Teheran.
Resco’ntra, se R e s k o n t r a.
Rese, äldre namn på jätte.
Resebyrå, av trafikföretag el. andra
intressenter organiserad försäljning av biljetter,
reselitteratur, reseförsäkringar m. m. samt
upplysnings- och propagandaverksamhet. R.
äro i allm. officiella agenter för in- och
utländska trafikföretag samt representanter för
olika länders turistorganisationer. Som r:s
upphovsman brukar räknas engelsmannen Th.
Cook (se d. o.); Cooks resebyrå är numera
sammanslagen med Cömpagnie Internationale
des wagons-lits. Bland andra större utländska
r. må nämnas American express co.,
Mittel-europäisches Reisebüro (M. E. R.) i Tyskland
och Bennets i Norge, bland svenska Statens
järnvägars r., a.-b. Nordisk resebureau och
a.-b. Nyman & Schultz. Sveriges första r.,
Stockholms resebureau, upprättades 1898 av
kapten G. Wallenberg.
Utom försäljning av biljetter till tåg, båtar
och flyglinjer i in- och utlandet lämna r.
upplysningar om och göra upp förslag till resor,
ordna sällskapsresor samt reservera sov- och
hyttplatser, hotellrum m. m. Schweiz,
Frankrike och Sverige m. fl. länder ha under
statlig förvaltning stående r. i utlandet, avsedda
närmast som propagandacentraler för resor
till el. genom det egna landet. S. J. har
dylika r. i Berlin, Köpenhamn, London, New
York och Paris, vilka dock även sälja biljetter
till övriga skandinaviska länder. — Om r
e-seby råbil jet ter jfr Jär n v ä g s s a
m-trafik, sp. 58. A. Em.
Resechecker. Äldre, nu obrukliga, namn på
resechecker och resekreditiv voro
cirkulärchecker och cirkulärkreditiv. — Se vidare
Resekreditiv.
Reseda, bot., se R e s e d a c e a e.
Luktreseda, Reseda odorata.
1 stjälk med blommor och
blad, 2 blomma, 3
längssku-ren blomma, 4 fruktämne, 5
frukt.
Resedäceae, företrädesvis i
Medelhavsländerna hemmahörande dikotyledonfamilj,
besläktad med
Cappa-ridaceae och
Cru-ciferae. Omfattar
omkr. 70 arter, de
flesta örter med
spiralställda blad.
Blommorna sitta i
ax el. klase och
äro ensymmetriska,
med 4—8 foderblad
och vanl. 4—7
kronblad samt talrika
ståndare. Frukten
utgöres av en i
regel enrummig, av
vanl. tre fruktblad
bildad kapsel. Det
största släktet är
Reseda, i Sveriges
flora representerat
av en art, R.
luteo-la, vau, gulört,
som växer sällsynt
på torra, sandiga
ställen i s. Sverige.
R. odorata,
lukt
reseda, är en omtyckt enårio
prydnadsväxt. G. M-e.
Reseförbud, jur., förbud för gäldenär att
avresa från orten, innan han gjort rätt för
sig. R. hör till de s. k. provisoriska
säkerhetsåtgärder, vilka omnämnas i
utsöknings-lagen kap. 8. överexékutor äger jämlikt
§ 187 i nämnda lag i vissa fall förbjuda
gäldenär att resa från den ort, där han vistas.
Även domstol kan meddela r. Förbudets
syfte är att kvarhålla gäldenären för att få
fordran fastställd gentemot honom, indirekt
att utöva påtryckning för att förmå honom
att göra upp. Ä. H.
Resekostnadsersättning, se
Reseregle-mente (även om dagtraktamente).
Resekreditiv. För att undvika medförande
av kontanter vid resa begagnas r., utställt av
bank. R. består dels av kreditivbrevet, vari
en viss bank anmodas att till r:s belopp
betala av den ackrediterade gjorda uttag emot
kvitton, dels av en lista på
utbetalningsstäl-lena, på vilken den resandes namnteckning
före användandet skrives. Kvittona
remitteras till den utställande banken, som
debiterar den ackrediterade i räkning.
Samma ändamål ha resechecker (travellers’
cheques), som numera tillhandahållas av
svenska banker. Checkerna lyda på vissa
belopp och inlösas utom av banker även av
hotell, resebyråer m. fl. O. A.
Resele, socken i Västernorrlands län,
Ramsele och Resele tingslag, n. v. om Sollefteå,
kring Ångermanälven, mellan Hundforsen i
n. v. och Forsmoforsarna i s. ö.; 540,61 kvkm,
2,454 inv. (1932). Kring den tättbebyggda,
med nipor och raviner rikt utbildade ådalen
utbreda sig milsvida skogar. 1,145 har åker,
43,620 har skogsmark. Pastorat i Härnösands
stift, Sollefteå kontrakt.
Resen, Hans Poulsen, dansk biskop
(1561—1638). Blev student 1581, uppehöll sig
1584—91 utomlands, bl. a. i Wittenberg, blev
1591 prof, i dialektik i Köpenhamn, 1597 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
