Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reservbefäl - Reservera - Reservfond - Reservister - Reservkapten, Reservlöjtnant - Reservnäring, Upplagsnäring - Reservoar - Reservoardamm - Reservoarpenna - Reservstat - Reservstyrinrättning - Resgods - Resgodsförsäkring - Residens - Resident - Residerande kapellan - Residuum - Resignation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663 Reservera—Resignation 664
avgångna), samt 3) de, som inom reg:tes
reserv vunnit sin första officersanställning
(de i reserven utnämnda). De
sistnämnda utgöra den talrikaste och med
avseende på mobiliseringsbehovets fyllande
viktigaste gruppen; de skola genomgå
reservoffi-cerskursen på Krigsskolan (se d. o.) och kunna
efter fullgörande av vissa
tjänstgöringsom-gångar befordras från reservunderlöjtnant till
reservlöjtnant och reservkapten. För
underofficerarna, tillhörande arméns
reserver, gäller samma indelning i tre kategorier.
Till arméns reserver höra vidare
underbefäl av manskapet, vilka vid el. efter
avgång från beställning på stat där vunnit
anställning. — Det värnpliktiga
reservbefälet utgöres av studenter och
likställda samt för underbefälsutbildning
uttagna värnpliktiga.
Flottans genom 1914 års
försvarsord-ning bildade reservstat upptager f. n. (1932)
1 kommendörkaptens- och 4
kaptensbeställningar. Den är enligt 1925 års försvarsbeslut
under indragning. Kustartilleriets
samtidigt bildade reservstat upptager 1
majors-och 4 kaptensbeställningar.
För marinen gälla i övrigt i huvudsak
samma grunder för reservbefälsinstitutionen
som för armén; särskilt ifrågakomma
värnpliktiga sjökaptener och styrmän för
utbildning till reservofficerare.
Vid flygvapnet antagas värnpliktiga
studenter och likställda till
reservofficersaspi-ranter, vilka efter genomgången befäls- och
flygutbildning utnämnas till fänrikar i
flygvapnets reserv. I övrigt ha särskilda
reserv-befälsförordningar ännu (mars 1932) icke
utfärdats. M. B-dt;ö-g.
Reservera, spara, lägga undan, förbehålla. —
Reserverad (reserv é), förbehållsam,
»tillknäppt». — Reservera sig, inlägga
reservation (se d. o. 1).
Reservfond. Enl. svensk lag skall
aktiebolag av årsvinsten avsätta minst 10 % till
en r., tills den uppgår till 10 % av
aktiekapitalet. Motsv. bestämmelser för bank äro
15 % årlig avsättning och 50 % av
grundfonden. O. Ä.
Reservi’ster, se Reserv.
Reservkapten, Reservlöitnant, se
Reservbefäl.
Reservnäring, Upplagsnäring, bot.,
sådana assimilationsprodukter, som icke
omedelbart komma till användning vid tillväxten
och därför lagras i bestämda delar av växten,
reserv- el. upplagsnäringsorgan. Sådana organ
äro fröna, där näringen antingen, ss. hos
sädesslagen, bildar frövitan (se d. o.) el. är att
finna i växtämnets hjärtblad (ärter, bönor).
Ofta finnes r. i underjordiska stammar el.
stamknölar (potatis), rötter (morot, rova,
beta), ovan jordiska stammar (sockerrör) o. s. v.
Hos träd och buskar upplägges r. i rötternas,
stammarnas och grenarnas vävnader, framför
allt i ved- och barkparenkymen. En allmän
skillnad mellan fröna som
upplagsnäringsorgan och underjordiska sådana är, att de
förra tåla (och kräva) stark uttorkning,
under det att de senare äro ständigt vattenrika.
Vid frönas groning fordras därför i första
rummet tillförsel av vatten för r:s
mobilisering, under det att t. ex. stamknölar och lökar
kunna skjuta avsevärda skott utan tillgång
på extra vatten. — R. utgöres dels av
kvävefria, dels av kvävehaltiga ämnen och
därjämte av mineralbeståndsdelar, fosforsyra,
magnesia, kali o. s. v. Frönas kvävefria r.
är huvudsaki. stärkelse (sädesslagen),
cellulosa, hemicellulosa (t. ex. en del palmer) och
feta oljor (oljeväxter, nötter, mandel). De
kvävehaltiga ämnena äro äggvita, antingen i
form av aleuronkorn el. kristaller, och
pro-teider av skilda slag. Särskilt rika på sådana
äro ärtväxternas frön. Hos sädesslagen äro
de kvävehaltiga ämnena koncentrerade i
glu-tenlagret. Trädens r. är framför allt
stärkelse och fett. I många underjordiska organ
utgöres den av socker (beta, morot, lökar)
el. inulin (jordärtskockor), mera sällan av
fett. Vid r:s mobilisering överföres den
genom enzymverksamhet från ett kristalliniskt
el. kolloidalt tillstånd till lösliga och
diffun-derbara föreningar. N. Jn.
Reservoar, (vätske-)behållare.
Reservoardamm, se Damm, sp. 415.
Reservoarpenna (eng. fountain pen, fr.
sty-lographe, ty. Füllfeder), pennskaft med
behållare för bläck och en med skaftet fast förenad
skrivpenna, åt vilken vid skrivning
automatiskt tillföres bläck ur behållaren. Pennan
utföres på bättre modeller av guld med
iri-diumspets för att ernå ökad hållbarhet. G. H-r.
Reservstat, se Reserv och Reservbefäl.
Reservstyrinrättning. På segelfartyg
nyttjas som r. de s. k. nottaljorna (se
Nottalje-s k ä n k 1 i n g a r). På nutida med styrmaskin
försedda fartyg brukas som r. en nära rodret
placerad handratt. ö-g.
Resgods, järnv., dels i personvagn medfört
handresgods, dels gods, som den resande
låtit pollettera (se d. o.), s. k. inskrivet
resgods. Vid svenska järnvägar få mot
lösen av resgodsbevis (50 öre per biljett) på
hel biljett medföras högst 25 kg av polletterat
r. avgiftsfritt (på barnbiljett 12 kg). För ev.
överskjutande vikt erlägges särskild avgift.
Frivikt för inskrivet r. medges även vid
danska men ej vid finländska, norska och tyska
m. fl. järnvägar. F. P.
Resgodsförsäkring, se Försäkring, sp. 269.
Reside’ns, bostad för furste, landshövding
o. s. v. — R e s i d è r a, bo, ha sitt residens.
Reside’nt (av lat. residère, sitta kvar), titel
för vissa diplomatiska el. administrativa
ämbetsmän i olika länder, urspr. stadigvarande
diplomatisk agent. Titeln har senare i
diplomatien ersatts av ministerresident (se d. o.).
— I Brittiska Indien finnas i vissa stater
residents (el. political agents); residenter av
olika kategorier (t. ex. r. commissioners)
finnas även i åtskilliga brittiska protektorat,
territorier och förvaltningsområden. — I
Franska Indokina finnas résidents
supé-rieurs iör Annam, Tonkin, Kambodja, Laos
och Kouang-tchéou-wan. Franska regeringens
högste representant i Tunisien bär titeln
résident général, i Franska Marocko
commis-saire résident général. S. Lpt.
Residèrende kapellan, i Norge och Danmark
en präst, vars ställning motsvarar en svensk
komministers.
Resi’duum, lat., återstod, rest; kem., se
Destillation, sp. 797.
Resignation, undergivenhet, försakande tå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
