- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 16. Posen - Ryssland /
665-666

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Resina—Resonans

665

lamod. — Resignera, underkasta sig, foga
sig, avstå; nedlägga ett ämbete.

Resina, lat., harts; ingår i benämningen på
diverse hartsartade droger (r e s i n e r), t. ex.
R. Guajaci (se Guajakharts).

Resina [-zi’-], stad i it. prov. Napoli, vid
Nea-pelbukten och foten av Vesuvius, 10 km s. ö.
om Neapel; 23,930 inv. (1921; som kommun).
Staden är delvis byggd på de ask- och
lavalager, som 79 e. Kr. begravde Herculaneum.

Resinät, kem., se K o 1 o f o n i u m.

Resinoler [-nå’l-], Resinolsyror,
Resinotan-noler [-nä’l-], kem., se Harts.

Resiste’ns, motstånd, motståndsförmåga.
Nyttjas inom medicinska terminologien dels
för att beteckna motstånd vid palpation (se
d. o.) och rör sig då ofta om en tumör, dels
för att beteckna organismens
motståndsförmåga mot sjukdomar (jfr
Lungtuberkulos, sp. 359). E. L-g.

Resistensområde, Resistensgebit, geol.,
se Orogenetiska zoner.

Resita [re^itsa], ty. Reschitza, magyar.
Re-siczabänya, stad i v. Rumänien i Banatets
bergland; 20,008 inv. (1930), därav mer än
hälften tyskar. Centrum i ett betydande
järnindustridistrikt (hyttor, bessemerugnar,
valsverk m. m.). S. om R. koldistrikt kring Anina
(Steierdorf).

Res iudicäta, lat., jur., avdömd sak,
betecknar, att ett visst rättsförhållande blivit
prövat genom dom, som äger laga kraft. Jfr
Rättskraft.

Resjetnikov [rijo’tnikef], Fed or
Michaj-lovitj, rysk författare (1841—71). Skrev
konstlösa, naturalistiska skildringar ur
proletärernas liv, bl. a. romanen »Podlipovtsy» (tr.
i Sovremennik 1864), om svältande bönder
och pråmdragare i guv. Perm.

Reskamera, se K a m e r a, sp. 213 samt bild
6 och 7.

Reskontra (av it. risco’ntro, granskning) el.
Avräkningsbok, handelsbok för
personliga (»levande») konton. — Jfr
Bokföring, sp. 696.

ReskrBpt (lat. rescri’ptum) kallades i Rom
kejserliga svarsskrivelser på framställningar
av enskilda, ämbetsmän el. myndigheter i
omtvistade frågor eller tvivelaktiga rättsfall.
Ordet brukas även i åtskilliga moderna stater
för att beteckna en från statschefen (el. annan
högre myndighet) utgången bestämmelse i ett
visst fall. Jfr R e s o 1 u t i o n 1. (G. H-n.)

Reslöv, socken i Malmöhus län, Onsjö
härad, vid Saxån, v. om Eslöv; 23,49 kvkm,
2,001 inv. (1932). Bördig, tättbefolkad
slättbygd. 2,212 har åker; skog saknas.
Mu-nicipalsamhälle: Marieholm (se d. o.). Ingår
i R:s och ö. Karaby pastorat i Lunds stift,
Onsjö kontrakt.

Resmila, kolmila med stående ved. Se
K o 1 n i n g.

Resmo, socken i Kalmar län, Algutsrums
härad, på Kalmarsundskusten av Öland,
närmast n. om Mörbylånga; 35,53 kvkm, 477 inv.
(1932). Bördig kustremsa, av V.
landborgs-branten skild från de öde alvarmarker i ö.,
som upptaga mer än halva R:s areal. 873 har
åker; skog saknas. Ingår i R. och
Mörbylånga (samt framdeles Vickleby) pastorat i
Växjö stift, Ölands södra kontrakt. —
Kyrkan anlades på 1100-talet som klövsadels-

666

kyrka, ombyggdes på 1700—1800-talet och
restaurerades 1931.

Resning. 1. (Jur.) Extraordinärt
rättsmedel, en art av restitution (se d. o.). I
rättegångsbalken kap. 31 § 2 säges, att ingen
driste sig hos konungen söka, att försutten
laga tid må givas åter, där han ej visar
synnerlig orsak och skäl, att han resning i
saken njuta må. I vanligt språkbruk, även
juridiskt, har r. en vidare innebörd; därmed
förstås även återbrytande av dom (se
d. o.). Den laga tid, som genom r. gives åter,
skall vara en processuell frist, t. ex. för
överklagande av dom, icke en privaträttslig.
Ansökan om r. avgöres i administrativa mål av
Regeringsrätten, eljest av Högsta domstolen,
se R. F. § 18. Å. H.

2. (Sjöv.) Fartygs tackling med hänsyn till
dennas höjd. ö-g.

Resningslinje, linje, som på ritning på
träfartygs långskeppsgenomskärning utvisar
resningens överkant el. på den del, som saknar
resning, spantens överkant. C. K. S.*

Resningstimmer, byggnadstimmer, vilka på
träfartyg fylla vinklarna mellan köl och
stävar.

Res nulllus, lat., jur., se Herrelöst gods.

Re’so, fi. Ra’isio, socken i Äbo och
Björneborgs län, Finland; 65 kvkm, 2,320 inv. (1931),
finsktalande. R. nämnes redan 1306; kyrkan,
av gråsten, är uppf. 1305. O. Brn.

Resolut, beslutsam, rask och tilltagsen.

Resolution. 1. (Jur.) R. är den vanligaste
beteckningen för regeringsmyndighetens och
lägre myndigheters beslut i
förvaltningsärenden och nyttjas även i
rättegångsförfaran-det jämte uttrycken dom, utslag och
beslut. I synnerhet förekommer
benämningen r. för domstols eller därtill befogad
domstolsledamots beslut, att en ansökning
skall kommuniceras (k
ommunikations-resolution, se d. o.) eller att den ej kan
upptagas, ävensom för beslut, som eljest
tecknas på ingiven handling, ss.
stämningsresolu-tion (se Stämning). Å. H.

2. (Med.) Den fysikaliska läkningsprocess
av en utgjutning i vävnader, varigenom
denna får en mera tunnflytande konsistens
och därigenom blir lättare resorberbar (jfr
Lungsjukdomar, sp. 355—356). E. L-g.

Resolve’nt, mat. För lösandet av
algebrai-ska ekvationer har man infört vissa
funktioner av deras rötter. Ur den ekvation, som
erhålles genom att man sätter en sådan
funktion, resolventen, lika med noll och som
visserligen är av högre gradtal än den
ursprungliga, erhållas rötterna genom vissa
reduktioner lättare än genom direkt lösning. Så är
t. ex. r. till en allmän tredjegradsekvation
av 6:e graden men kan genom att omedelbart
reduceras till 2:a graden på elementär väg
lösas. (T. B.)

Resolvera, besluta, avkunna utslag.

Resön, skäl(ighet), sunt förnuft. — R e
sona b e 1, som tar skäl; skälig.

Resonans [-a’rjs] (fr. résonance), återklang,
efterklingande av en ton; i bildlig
bemärkelse: instämmande, genklang, förståelse.
Mus., fys., medvibrationen vid tonalstringen.
— Om det ena av två varandra närbelägna
musikinstrument, t. ex. två fioler, som äro
stämda i samma ton, bringas att ljuda, börjar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jul 15 22:37:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdp/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free