Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resvoll-Holmsen, Hanna-Marie - Reszke, Jean och Eduard de - Resårer - Retabel - Retablera - Retaliera - Retard - Retardation - Retentionscysta - Retentionsrätt (Detensionsrätt) - Rethe, Johan - Rethel, Alfred - Rethymnon - Reticulo-endot(h)eliala systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Reszke—Reticulo-endot(h)eliala systemet
676
viktigaste arbeten behandla växtgeografi och
skogsekologi. Bland dem märkas »Om
vegetationen ved Tessevand i Lom» (1912),
»Sta-tistiske vegetationsundersögelser» (1914), »Om
strandvegetationen i det nordligste Norge»
(1916), »Om fjeldvegetationen i det
östen-fjeldske Norge» (1920). K. A.
Reszke [rä’/-], polskfödda operasångare,
två bröder, Jean de R. (1850—1925) och
Eduard de R. (1855—1917), den förre
tenor-, den senare bassångare. Båda vunno
sina största triumfer på 1880- och 1890-talet
i Paris, London och New York, företrädesvis
i Wagnerroller. T. N.
Resårer (fr. ressorts), spiralfjädrar i
möbelsitsar. madrasser m. m.; elastiska
kautschukband.
Retäbel (lat. reta’bulum), urspr. en målad
el. skulpterad bildvägg på el. bakom altaret
i en kyrka, senare namn även på det ur r.
uppkomna altarskåpet. E. L-k.
Retabléra, återupprätta; återställa.
Retalièra (lat. retaliäre), vedergälla. — R
e-taliatiön, se Fair trade.
Retard [rotä’r], fr. (av lat. retardäre,
sakta), dröjsmål. Med ordets
begynnelsebokstav (Ä) angives på franska och schweiziska
urs ruckverk det håll, åt vilket visaren skall
flyttas, för att uret skall gå långsammare.
Motsats: avance (A). — Retardera,
fördröja, uppehålla, sakta gången hos ett
urverk el. annan mekanism. G. H-r.
Retardatiön (av lat. retardätio, dröjsmål).
1. (Artill.) Hastighetsminskning hos en kastad
kropp, t. ex. en avskjuten projektil, under
färden genom luften på grund av
luftmotståndet. Jfr K u 1 b a n a, sp. 252. G. af W-dt.
2. I stilistiken ett avbrott i framställningen,
en utvikning, avsedd att t. ex. öka
spänningen. R-n B.
Retentiönscysta (av lat. rete’ntio,
kvarhåll-ning), patol., en cysta, som uppkommit
därigenom, att avflödet från en körtel
förhindrats genom utförsgångens tilltäppning. E.L-g.
Retentiönsrätt (av lat. rete’ntio,
kvarhåll-ning), även Detentionsrätt, jur.,
borgenärs rätt att till säkerhet för sin fordran
kvarhålla viss gäldenärens lösa sak (el. saker),
tills han fått fordringen gulden. R. plägar
räknas till sakrätterna, enär den kan göras
gällande även mot andra än gäldenären och
dennes universalsuccessorer. R. utgör dock ej
hinder mot att saken utmätes för gäldenärens
skuld, varvid likvisst borgenären kan genom
anmälan hos utmätningsmannen bereda sig
betalning ur köpeskillingen för den exekutivt
försålda saken, med förmånsrätt för sin
fordran. I gäldenärens konkurs ger r.
borgenären befogenhet att, liksom en
handpantha-vare, själv låta försälja saken för att skaffa
sig betalning för sin fordran. Vid all r.
förefinnes ett visst samband mellan fordringen
och den sak, som är föremål för r. Någon
gång har man velat göra gällande, att mer
icke skulle behövas för uppkomst av r. I
svensk rätt lär man doek ej vara berättigad
att (utom vid mycket nära analogi) gå
utöver givna positiva stadganden i ämnet. Enl.
dem är, bortsett från arrende- oeh
hyresförhållanden, rättegångsfullmäktig behörig att
innehålla rättegångshandlingarna till
säkerhet för sin lön samt säljare, låntagare och
depositarie att hålla kvar det sålda, låntagna
el. anförtrodda godset, tills de fått sina därpå
behörigen nedlagda kostnader ersatta. Härtill
komma så vissa fall av pantning. Som synes
är lagstiftningen svävande och oenhetlig,
varförutom det icke lär kunna förnekas, att
r. även kan grundläggas medelst avtal. — I
något olika mening talas om lagbestämd r.,
då det heter, att ingendera av parterna i ett
ömsesidigt obligationsförhållande behöver
utge sin prestation utan att i utbyte få den
andres (lag om köp och byte 20 juni 1905
§§ 14—16). Se Arrende, Förmånsrätt,
Hyresavtal, Pantning. (C. G. Bj.)
Rethe, Johan, tysk mynt- och
medaljgra-vör, kom på 1640-talet till Sverige, där han
utförde medaljer med drottning Kristinas
porträtt, medaljer över Karl X Gustavs kröning
och Karl XI :s födelse m. fl. samt stampar
för myntpräglingen. R. lämnade Sverige omkr.
1666. (E. L-k.)
»Dödens triumf.» Träsnitt ur A. Rethels serie »Auch
ein Todtentanz».
Rèthel, Alfred, tysk målare (1816—59).
Studerade i Düsseldorf för W. Schadow och
från 1837 i Frankfurt a. M., målade
historiska motiv, bl. a. en serie fresker ur Karl
den stores levnad i Aachens rådhus 1847—52.
De återstående kompositionerna i denna cykel
utfördes efter R:s skisser av hans elev J
o-seph Kehren (1817—80). R. förde genom
dessa kraftfulla kompositioner sin tids tyska
monumentala historiemåleri till en
höjdpunkt. Han utförde även illustrationer till
bibeln och till Nibelungenlied och behandlade
Hannibals tåg över Alperna i
akvarellkompositioner. Under intryck av 1848 års
oroligheter i Tyskland utförde han serien »Auch
ein Todtentanz», gripande skräckbilder, hållna
i gammal tysk träsnittsstil men med ett
modernt känsloinnehåll och starkt
personligt temperament. R. var en av de mest
nationella representanterna för Tysklands konst
under 1800-talet. Han är representerad i
na-tionalgalleriet i Berlin (bl. a. med kartonger
till freskerna i Aachen), i museer i Hamburg,
Frankfurt a. M., Stuttgart m. fl. — Jfr
mo-nogr. av M. Schmid (1898), J. Ponten i
»Klassiker der Kunst» (1911). G-g N.
Rethymnon [rä’pimnån], hamnstad på n.
kusten av Kreta, omgiven av gamla
befästningar; 8,632 inv. (1928).
Reti’culo-endot(h)eliäla systemet, ett av
Aschoff 1913 skapat begrepp, varvid han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
