Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Retrocession—Retz
684
Vissa länders grundlagar innehålla t. o. m.
ett uttryckligt förbud däremot. Vid ändring
av strafflag brukar man dock föreskriva, att
brott, som begåtts innan den nya lagen
träder i kraft, skall straffas efter denna, därest
straffet därigenom blir lindrigare (se § 5 i
1864 års förordning om nya strafflagens
införande). Ä. H.
Retrocession, se Återförsäkring.
Retroflexiön, böjning bakåt, se
Kvinnosjukdomar, sp. 375.
Retrogräd (av lat. retrögradis,
tillbakagå-ende), astron., rörelse, som går i motsatt led
mot solens skenbara el. jordens verkliga
rörelse. K. Lmk.
Retrospektiv, tillbakablickande; som ger en
överskådlig återblick.
Retroversiön, se Kvinnosjukdomar,
sp. 375.
Reträ’tt (fr. retraite, tillbakagång), återtåg;
förr trumpetsignal, som innebar, att
manskapet om aftonen skulle begiva sig till
för-läggningslokalen; motsvaras nu av tapto
(se d. o.). M. B-dt.
Rettig, svensk och finländsk släkt, urspr.
från Baden. Från Hamburg inflyttade
tobaks-fabrikören Stephanus Cyrillus R. (1750
—1828) till Karlskrona 1790. Hans son
bruksägaren Peter (Pehr) Christian R. (1788
—1862) grundade 1809 en känd tobaksfirma
i Gävle, med filial i Åbo från 1845. Om
dennes sonson P. F. von R. (1898 finländsk
adelsman med detta namn) och den sistnämndes
bror John (J. R.) R. se nedan.
Rettig, Eric Walter von, finländsk
politiker (f. 1867), son till P. F. v. R. Blev
fil. mag. 1888, var länge jordbrukare och blev
1909 verkst. dir. för a.-b. Svenska småbruk
och egna hem samt har tillhört ledningen för
Landtmannabanken och Svenska Finlands
lantmannabank. I arbetet för
sammanhållandet av den svenska befolkningen i Finland
har R. dessutom verkat som ordf, i Svenska
folkpartiets centralstyrelse från 1917, talman
i Svenska folktinget 1919 samt ordf, i
Svenska lantbrukssällskapens i Finland förbund
från 1926. H. E. P.
Rettig, John (Johan Robert),
kommunalman, riksdagsman (1847—1907), bror till
P. F. v. R. Inträdde efter faderns död 1886
som chef för firman P. C. Rettig & co. i Gävle.
Tobaksfabriken fortfor att blomstra, men
under hans tid nedlades den dittills bedrivna
omfattande rederirörelsen och det därmed
förknippade skeppsbyggeriet. R. var
stadsfullmäktiges ordf, från 1887 och utövade som
sådan värdskap vid industriutställningen i
Gävle 1901. Från 1893 representerade han sin
stad i Första kammaren och blev led. av flera
kommittéer samt från 1895 av
bankoutskottet, där han slutligen blev ordf. End.
Rettig, PehrFredric von, finländsk
industriidkare och mecenat (1843—1914); se
släktartikeln. R., som föddes i Gävle, ingick
1867 i P. Chr. R:s tobaksindustriaffär i Åbo
och blev ensam innehavare av densamma
1871. Fabriken utvecklades under R:s
ledning till en av landets största, med flera
kända märken. R. ägnade stor omsorg åt
sina arbetares välfärd och ivrade för
folkbildningen, bl. a. genom understödjande av Åbo
stads bibliotek, för vars räkning han upp-
förde en ståtlig byggnad (1903). Även Abo
stads historiska museum (i Åbo slott)
omhuldades av honom med stora gåvor och
understöd, och han bidrog
frikostigt till
forskningarna rörande Åbo
stads historia. R. blev
kommerseråd 1883 och
adlades 1898 med
namnet von R. Hans
svärdotter Anna
Ade-laide von R., f. von
Horn (f. 1872),
skänkte 1924 för grundande
av en teologisk
fakultet vid Åbo akad. 5
mill. fmk samt till
Åbo finska univ. för
en professur i arkeologi 3 mill. fmk. H. E. P.
Retür, återgång, återresa; återsändning;
på r. = i avtagande; på förfall. —
Retur-nè r a, skicka tillbaka.
Returbiljett, Tur- och returbiljett,
järnv., se Järnvägsbiljett.
Returdiskonto, se Rediskontera.
Returräkning, Returväxel, se Växel.
Retu’sch (jfr Retuschera), fotogr.,
borttagande på manuell väg av de felaktigheter,
prickar, fläckar etc., som kunna uppstå på
den negativa eller positiva bilden. I
porträtt-fotografien innebär r. ofta en försköning, i
det att alltför skarpt framträdande rynkor,
fräknar o. dyl. mildras el. borttagas. R.
ut-föres med pennor, penslar och färger.
Gäller det att övertäcka större ytor, utjämna en
fond el. att mera ingående bearbeta eller
omvandla en bild, tillämpas stundom s. k. a m
e-r i k an sk r., vilken utföres med schabloner
och s. k. a i r b rush el. 1 u f t p e n s e 1, en
rafräschissörliknande anordning, medelst
vilken bilden partiellt översprutas med en
färglösning eller en till flytande form
uppslammad täckfärg. J. H-g.
Retuschera (fr. retoucher, eg. åter vidröra),
förbättra, hjälpa upp, rätta små
felaktigheter (på en målning, teckning, fotografi o. s.
v.), utföra retusch (se d. o.). — Retuschör,
fem. retuschös (fr. retoucheur, retoucheuse),
hos fotograf anställd person, som har till
sysselsättning att retuschera. J. H-g.
Retz [rä(s), även räts], Gilles de Laval
de, marskalk av Frankrike (1404—40). R.
stödde som krigare Jeanne d’Arc och blev
marskalk vid Karl VII:s kröning 1429.
Senare drog han sig tillbaka, levde ett ytterligt
slösande liv på sina gods och hängav sig bl. a.
åt alkemi. Han uppges ha offrat omkr. 200
barns liv för sin vidskepelse. Slutligen
ställdes R. inför rätta, dömdes och brändes. Han
anses ha varit modellen till »Barbe-bleue»
(riddar Blåskägg) i Perraults saga.
Retz [rä(s), även räts], Paul de Gondi,
kardinal av R., fransk politiker (1613—79). R.
bestämdes för andliga ståndet, för vilket han
saknade sinne, förde ett utsvävande
ungdomsliv och misstroddes av Richelieu. Först efter
dennes död 1642 blev R. koadjutor hos
ärkebiskopen av Paris. Den intrigante R. angrep,
t. o. m. från predikstolen, Mazarin och hovet
och var under fronden en viktig orosfaktor.
Han svängde här mellan partierna, än för och
än mot Condé, men bidrog slutligen till dennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
