Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reuter’s office - Reuterswärd, släkt - Reuterswärd, Gustaf Fredrik Achates - Reuterswärd, Patric Oscar - Reutlingen - Reutte - Rev (Ref, längdmått) - Rev (fiskredskap) - Rev (segel) - Rev (nära stranden) - Rev (Bukrev) - Reva - Revaccination - Révai, Miklós - Reval (Tallinn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Reuterswärd—Reval
704
sir) Roderick Jones (f. 1877), vilken
1902—15 varit byråns representant i
Sydafrika. Även under hans ledning har den
bibehållit sin rangplats med korrespondenter
i många länder o. s. v. E. W.*
Reuterswärd [rö’j-], svensk släkt,
härstammar från kyrkoherden Anders Svensson
(d. 1647) i Härene och Hovby (Skara stift).
Dennes sonson majoren Anders Hof
adlades 1690 med namnet R. (1651—1714). Av
släktens medlemmar märkas P. O. R. och hans
sysslings son G. F. A. R. (se nedan). Om
Ma-thilda Jungstedt-R. se J u n g s t e d t, M.
Reuterswärd [rö’j-], Gustaf Fredrik
A c h a t e s, tidningsman, militär, chef för
Radiotjänst (f. 1882 31/s); se släktart. Blev
underlöjtnant vid Göta art.-reg:te 1903,
genomgick Artilleri- och ingenjörshögskolan
samt Krigshögskolan, blev löjtnant vid
Generalstaben 1912, kapten 1915 och var lärare
vid Artilleri- och ingenjörshögskolan 1916—
19. R. var flerårig militär medarbetare i
Stockholms Dagblad samt 1919—21 denna
tidnings huvudred. Han är sedan 1922 verkst.
dir. vid a.-b. Tidningarnas Telegrambyrå och
sedan 1924 verkst. dir. i a.-b. Radiotjänst.
Reuterswärd [rö’j-], Patric Oscar,
bruks-idkare, politiker (1820—1907); se släktart,.
Blev 1839 underlöjtnant men lämnade 1855
med kaptens rang den militära banan för att
ägna sig åt skötseln
av de stora
bruksegendomar i Västmän
land och Dalarna, där
han var intressent.
Bl. a. stod han i
spetsen för flera sjö- och
myravtappningar,
bildade 1874Porla brunns
a.-b. samt var 1878—
80 verkst. dir. i
Motala mek. verkstads
a.-b. Fr. o. m. 1844
—45 års riksdag till
1866 deltog han i
rid
darhusets förhandlingar, från 1856 placerad i
bevillningsutskottet. Han var 1867—99 led.
av Första kammaren, därav 1884-—85 led. av
konstitutions-, 1878—83 och 1886—91 av
bevillningsutskottet och 1895 led. av hemliga
utskottet. I mitten av 1880-talet framträdde
han som en av protektionismens mest
energiska förkämpar och intog en verklig
patriarkställning inom kammarens strängt
konservativa majoritet (efter R:s hovcharge ofta
kallad »hovmarskalkspartiet»). Han var 1866—
96 led. av Västmanlands läns landsting och
1874—96 dess ordf. V. M.*
Reutlingen [råi’t-], huvudstad i
Schwarz-waldkretsen, Württemberg, 14 km s. ö. om
Tübingen, vid foten av Schwäbische Alb;
30,319 inv. (1925). Betydande textilindustri;
garverier, färgerier m. m. Staden, som
delvis har ålderdomligt utseende (Mariakyrka
från 1200-talet), blev 1213 riksstad och kom
1802 till Württemberg.
Reutte [råPte], köping, kurort och
vinter-sportplats i Lechdalen (854 m ö. h.),
österrikiska Tyrolen; 1,996 inv. (1923).
Rev (Ref), äldre sv. längdmått = 100 fot.
Rev, dels ett slags fiskredskap i sin helhet,
dels en del av ett fiskredskap (metrev).
Som särskilt redskap förekomma 1 å n g r
e-ven och backan, den förra vanligt
insjöredskap, den senare bruklig bl. a. vid
havsfisket på västkusten. Storback or kallas
de större backor, som användas vid
storsjö-fisket i Nordsjön och vid Shetlandsöarna.
Långreven el. backan utlägges antingen på
el. nära bottnen el. hålles, såsom de i
Östersjön brukliga laxrevarna (även kallade
laxlinor), flytande i vattenytan medelst
flö-ten, fästa över tafsarna vid reven. Se
vidare Fiskredskap och Dörj. — Reven
på ett metredskap uppbär i ena ändan en el.
två krokar och har andra ändan fäst vid
metspöet. Metrevar förfärdigas av garn,
tagel el. silke. K. A. A-n.
Rev, del av ett segel. Se Reva segel.
Rev, på lågt vatten nära stranden belägna
grund, vanl. klippor el. smärre sandbankar,
där bränningar uppstå. Se även
Korallrev och K o r a 11 ö a r. K. A. G.
Rev (Buk rev), äldre namn för kolik.
Reva, bot., ovan jord utväxande skott
(ut-löpare), t. ex. hos smultron och jordgubbar.
Revaccinatiön, omvaccinering, jfr
Vaccination.
Révai, M i k 1 6 s (Nikolaus), ungersk språk
forskare och diktare (1749—1807),
grundläggaren av den ungerska språkvetenskapen. R:s
viktigaste arbeten äro »Antiquitates
litera-turæ hungaricæ» (1803) och »Elaboratior
gram-matica hungarica» (2 bd, 1803—06; bd 3
utgavs först 1908).
Rèval, estn. och off. Tallinn,
»danskstaden», lett. Danupils, huvudstad i republ.
Estland, vid en bukt av Finska viken, har trol.
uppkallats efter den strandklippa (da. revel},
som utgör stadens centrala parti; 133,545
inv. (1931), därav omkr. 100,000 ester, 7,000
tyskar, f. ö. ryssar, judar, letter, polacker
och svenskar (718 pers., under 1600-talet 6,000
—7,000). Består av tre delar: Domberget,
nedre staden, omgiven av den delvis bevarade
stadsmuren och parkanläggningar på de gamla
bastionerna, samt förstäderna med parken
Kadriorg (Katharinenthal), där Peter den store
uppförde ett lustslott (barock), nu
nationalmuseum. På Domberget (42 m ö. h.) ligger
slottet (från 1200-talet, ombyggt 1772) med
presidentens mottagningslokaler,
riksförsamlingen och inrikesministeriet, domkyrkan
(urspr. från 1200-talet) med bl. a. Pontus De
la Gardies, Karl Henriksson Horns och Olof
Bengtsson Rynings gravar, det forna
riddar-huset, nu utrikesministerium, estländska
litterära sällskapets (stiftat 1842) hus,
Estländska provinsmuseet m. fl. officiella
byggnader. Nedre staden bevarar ännu sin
medeltida prägel och har flera intressanta
medel-tidsminnen än övriga baltiska städer samt
många minnen från den svenska tiden. Här
märkas Nikolaikyrkan (Niguliste kirik; sent
1200-tal; värdefulla medeltida inventarier),
Helgeandskyrkan (Pühavaimu kirik; omkr.
1300; altaruppsats från 1400-talet av Bernt
Notke), den imponerande Olaikyrkan (urspr.
från 1200-talet, med ett torn, 139 m högt),
rådhuset (omkr. 1300) med unik inredning och
Baltikums rikaste arkiv (omkr. 300,000 n:r),
gillehusen och Schwarzhäupterhaus, som
tillhör ett köpmannasällskap, stiftat under
1300-talet. R. har ett tjugutal kyrkor. Hälften av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
