Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Réville, Albert - Réville, Jean - Revindicera - Revinge - Revingehed - Revir - Revision - Revisionism - Revisionsansökning - Revisionsdomstol - Revisionsexpeditionen - Revisionsinlaga - Revisionskansliet - Revisionskommissarie - Revisionssekreterare - Revisionsskilling - Revisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Réville, J.—Revisor
713
sig förtjänt genom det omfattande intresse
han lyckades väcka för sin vetenskap och
särskilt genom den av honom förträffligt
redigerade tidskr. Revue de 1’Histoire des
Religions, sedan 1880. Skr.: »Prolégomènes de
1’histoire des religions» (1881), »Histoire des
religions» (2 bd, 1883—85), »Jésus de
Naza-reth. Études critiques» (2 bd, 1897). T. A-æ.
Réville [revi’1], Jean, fransk
religionshistoriker (1854—1908), son till A. R. Prof, i
kyrkohistoria vid École des hautes études,
sedan 1885 red. för Revue de 1’Histoire des
Religions. Skr.: »La religion a Rome sous les
Sévères» (1886), »Le protestantisme liberal»
(1903). T. A-æ.
Revindicera, återkräva frånhänt gods. —
Subst.: Revindikatiön.
Revinge, socken i Malmöhus län, Torna
härad, ö. om Lund; 16,71 kvkm, 450 inv. (1932).
Begränsas i n. av Kävlingeån, i s. ö. av
Kran-kesjön; magert sandjordsområde. 802 har
åker, 83 har skogsmark. I R. ligger Södra
skånska inf.-reg:tets övningsplats sedan 1888;
benämndes förr Revingehed, nu blott R.
Till R. förlädes jan. 1919 omkr. 1,250
utländska (huvudsaki. franska) soldater under
transport från fångläger i Tyskland till sina
hemland. • R. ingår i Silvåkra och R.
pastorat i Lunds stift, Torna kontrakt. Se även
R ä v i n g e.
Revingehed, se R e v i n g e.
Revir (ty. Revier, av fr. rivière, flod, urspr.
strandområde), skogsdistrikt, jägmästares
område; jaktområde.
Revision. 1. Granskning av räkenskaper
m. m. (jfr Revisor).
2. (Jur.) Ordinärt rättsmedel, varigenom
till prövning av högre instans hänskjutes —
förutom frågan om laga former iakttagits
— allenast den s. k. rättsfrågan, spörsmålet
huruvida det faktiska förhållandet i målet
bedömts på ett ur rättslig synpunkt riktigt
sätt. Det i svensk processrätt förekommande
rättsmedlet revisionsansökning (se d. o.)
tillhör dock rättsmedlen av appelltyp. Se
Rättsmedel. Å. H.
RevisionTsm (ty. Revisionismus), en
riktning inom socialdemokratien av numera
hu-vudsakl. historiskt intresse. Dess innebörd
var kravet på en revision av den ortodoxa
marxismens ekonomiska och politiska
doktriner. Detta revisionskrav, framför allt
förfäktat av E. Bernstein (se d. o.), fördes fram
inom tyska socialdemokratien och ledde
särskilt 1896—1903 till skarpa
sammandrabbningar inom partiet. Bernsteins förnämsta
vedersakare voro K. Kautsky och F. A. Bebel
(se dessa ord). Revisionisterna förordade en
praktisk social reformpolitik i st. f.
revolutionär propaganda och ville av det
socialdemokratiska partiet skapa ett folkparti i st. f.
ett klassparti. På en rad tyska
partikongresser stodo väldiga drabbningar om r., men
kongresserna avvisade med stora majoriteter
re-visionistkraven. Revisioniststriden kastade
sitt återsken på de socialdemokratiska
partidebatterna i andra länder och på de
internationella socialistkongresserna. Allteftersom
socialdemokratiens politiska inflytande växte
och den s. k. reformistiska taktiken tog
överhand, anpassade sig de flesta
socialdemokratiska partier de facto efter de praktiska
714
revisionistkraven. Den svenska
socialdemokratien har i sin praktiska politik alltid följt
r:s huvudprinciper. R. L-dm.
Revisionsansökning, jur., ordinärt
rättsmedel för fullföljd av talan från hovrätt till
Högsta domstolen. I mål, som inkommit till
hovrätt genom vad, ävensom i tvistemål, som
instämts till hovrätt, fullföljes, med några
undantag, talan mot hovrättens slutliga
utslag genom r. Dessutom kan detta rättsmedel
komma till användning mot beslut, varigenom
hovrätt, utan att skilja målet från sig, dömt
till värjemålsed. Part, som vill söka revision,
har att först göra missnöjesanmälan i
hovrätten samt därefter inställa sig i Nedre
justitierevisionen och dit inge revisionsinlaga.
Skriftväxlingen i revisionsmål försiggår enl.
samma regler som i vademål (se V a d). Ang.
rätten att överklaga hovrätts slutliga utslag
se Summa revisibilis. Ä.H.
Revisionsdomstol, jur., se I n s t a n s.
Revisionsexpeditionen, se Expedition
2, Kansli 1, sp. 270—271, och Nedre
justitierevisionen.
Revisionsinlaga, se
Revisionsansökning.
Revisionskansliet, se N e d r e
justitierevisionen.
Revisionskommissarie. 1. Se N e d r e j u
s-titierevisionen. — 2. Tjänsteman i
Arméförvaltningen och i Riksräkenskapsverket.
Revisionssekreterare. Justitieärenden
bereddes och föredrogos inför K. m:t under
1600-talets senare hälft och början av 1700-talet
av sekr. el. »sekreterare av revisionen». I
1720 års kansliordning förekommer titeln r.,
som de i rättegångsärenden föredragande
bibehållit, även sedan dessa ärenden överförts till
Högsta domstolen (se d. o., K a n s 1 i 1,
Expedition 2 och Nedre
justitierevisionen). Ldht.
Revisionsskilling, jur., tidigare benämning
på penningbelopp, som skulle nedsättas i
samband med fullföljd av talan genom
revisionsansökning. Numera utgår i stället f u
11-följdsavgift (se d. o.). Ä.H.
Revisor (jfr Revision), person med
uppgift att inom statliga och kommunala
myndigheter samt enskilda företag granska
räkenskaper och förvaltningsåtgärder ävensom
däröver avgiva revisionsberättelse. Inom en
del ämbetsverk titel för tjänsteman, som
verkställer utredningar. I revision av
bank-och försäkringsbolag samt av enskilda
statsunderstödda järnvägsbolag deltager ett statens
ombud. Se även Statsrevisorer. Ldht.
1899 bildades den första revisorsföreningen
i Sverige, Svenska r e v i s o r s s a
m-f u n d e t, med ändamål att tillvarataga
kårens intressen och stärka dess anseende utåt.
Samfundet äger f. n. (1932) 160 aktiva medl.
1912 tog Stockholms handelskammare
initiativ till auktorisation av r. och 1930 till
godkännande av granskningsmän för
räkenskaper. Denna verksamhet har sedermera
upptagits på de flesta övriga handelskammares
program. 1919 bildades Handelskamrarnas
centrala revisorsnämnd med uppgift att avge
yttrande över ansökningar rörande
auktori-sering av r. och godkännande av
granskningsmän. På de förra uppställas härvid större
kompetenskrav än på de senare. Januari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
