- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 16. Posen - Ryssland /
711-712

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reventlow, Ernst zu - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

711

Reventlow, F.—Réville, A.

712

är sedan 1924 medlem av tyska riksdagen,
numera. som nationalsocialist. (L-ts.)

Reventlow (-Preetz), Friedrich,
greve, dansk ståthållare (1797—1874). Var 1821
—36 anställd vid holsteinska domstolen och
blev därefter klosterföreståndare i Preetz.
Vid resningens utbrott 1848 blev han
medlem av den provisoriska regeringen och 1849
tills, m. Beseler ståthållare i hertigdömena.
Efter kriget bosatte han sig i Preussen och
blev medlem av herrehuset. — Hans broder
greve Ernst Christian R.-Farve
(1799—1873) deltog före och efter 1848 i den
tyska rörelsen, slöt sig efter 1864 till
Preussen och blev medlem av herrehuset. P. E-t.

Reventlow, JohanLudvig, greve, dansk
godsägare (1751—1801), bror till Chr. D. F.

R., som han stödde i
frigörelsearbetet. R.
var anställd i
administrationen 1773—88
och verkade sedan för
sitt gods
Brahetrolle-borg på Fyn och för [-folkskoleundervisning-en.-]
{+folkskoleundervisning-
en.+} Han upprättade
mönsterskolor,
seminarium och en
uppfostringsanstalt, och
den av honom införda
undervisningsplanen
blev förebilden för

den allmänna skolordningen av 1814. P. E-t.
Reventlow, Peter Christian, dansk
författare (f. 1867). Var i bokhandelslära
1881—90, löjtnant 1891—93, därefter
journalist, 1901—14 red. av Lolland-Falsters
Stifts-tidende. Som folketingsman 1906—10 stod R.
utanför partigrupperna och arbetade för ett
parlamentariskt samlingsparti. I en rad
böcker har han efter 1914 behandlat
världspolitiska spörsmål, från starkt självständiga
synpunkter och mot den härskande opinionen.
1920 utgav R. den buddistiskt färgade
socialpolitiska berättelsen »I blinde», 1924 »Breve
fra skærsilden», där han, åter med
reminiscenser från buddismen, redogör för en
dogm-fri Jesustro, och 1927 de tre
historisk-poli-tiska essäerna »Ideer og mennesker». P. E-t.

Reveny (fr. revenu], inkomst, vinst.

Reverdil [rovärdi’1], Élie Salomon
Fran-gois, kabinettssekreterare i Danmark (1732
—1808). Föddes i Schweiz, kom 1758 till
Danmark, blev 1760 lärare för kronprins Kristian
och efter dennes trontillträde, 1766, först
föreläsare och sedan kabinettssekr. Sitt
inflytande begagnade R. att förbereda böndernas
frigörelse men landsförvisades 1767. R.
flyttade då tillbaka till Schweiz men inkallades
åter 1771 av Struensee för att sällskapa med
den sinnessjuke Kristian VII och avlägsnades
ånyo 1772 efter Struensees fall. R:s »Struensee
ou la cour de Copenhague 1760—72» (1858;
da. övers. 1859 och 1916) innehåller värdefulla
upplysningar. E. Ebg.*

Revere [rivi’e], stad i Massachusetts, U. S.
A., n. ö. om Boston; 35,680 inv. (1930). R.
har en av Atlantkustens bästa badstränder.

Reverend [re’varond], eng., förk. Rev.,
»högvördig», titel framför namnet på en präst
i England. För en biskop är titeln Right
reverend, för en ärkebiskop Most reverend.

Revere’ns, vördnad(sbetygelse).

Rèverie [rävri’], fr., drömmeri (ofta titel på
tonstycke).

Reve’rs (av lat. reve’rsus, omvänd). 1.
(Konstt.) Från- el. baksidan av mynt och
medaljer, i motsats till a v e r s, åt- el.
framsidan. -— Le revers de la m é d a i 11 e
[le revä’r de la medä’j], fr., »medaljens
frånsida», det mindre fördelaktiga, bristerna,
skuggsidorna hos en person eller sak.

2. (Jur.) Se Skuldebrev. —
Reversera, medelst skuldebrev erkänna.

Reversal, tryckt formulär till
skuldförbindelse; skriftligt meddelande om översändande
av penningar, handlingar o. dyl.

Reverslbel (fr. réversible), överflyttbar,
om-vändbar. Jfr G al v a n i sk a element, sp.
349, och Kemisk re ak tion slä ra, sp. 608.

Reversiönspendel, en med två eggar försedd
fysisk pendel, inställd så, att tiderna för
svängningar kring vardera eggen bli lika. Då
är avståndet mellan eggarna lika med
längden av en matematisk pendel med samma
svängningstid. Jfr P e n d e 1. J. T.

Revesjö, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, på v. sidan av Ätran, närmast s. om
Svenljunga; 38,83 kvkm, 399 inv. (1932).
Små-bergiga skogs- och kärrmarker. 355 har åker,
2,411 har skogsmark. Ingår i Svenljunga,
örsås, R., Redslareds och Ullasjö pastorat i
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.

Revetèra (fr. revétir), bekläda, överkläda
trähus med murbruk el. dyl. — Subst.z
Revet è r i n g.

Revett [re’vit], Nicholas, engelsk
arkitekt (1721—1804). Reste 1742 till Italien för
att studera måleri men sysselsatte sig mest
med arkitektur, vari han handledde sin
landsman James Stuart. 1748 begåvo sig de båda
till Neapel och 1750 till Grekland, där de
uppmätte de gamla byggnadsverken, huvudsaki.
i Aten. Resultatet av deras studier blev »The
antiquities of Athens» (1762—1816; fr. och ty.
uppl.; förk. ty. uppl. 1922). R. gjorde en ny resa
1764—66 i Jonien. R:s och hans kollegers
arbete fick stor betydelse för stilväxlingen
under årh. (se N y k 1 a s s i c i s m). (E. L-k.)

Revgöling, se Reva segel.

Revidera, genomse och noga granska; boktr.,
åter genomse och noga granska ett ark (r
e-v i d e r, re vider ark), sedan det blivit
intaget i press.

Revidérark, boktr., se Revidera.

Revièring, jaktv., hönshundens regelbundna
sicksacksök på fältet.

Review [rivjö’], eng., revy; ingår i namnet
på åtskilliga tidskrifter, t. ex. Edinburgh
Review, Fortnightly Review, Quarterly
Review och Review of Reviews (se dessa ord).

Review of Reviews [rivjö’ ov rivjö’z], eng.
månadsskrift, gr. 1890 av W. T. Stead (d.
1912), sedan 1923 utg. av W. Steed (f. 1871),
ger utom egna artiklar referat av uppsatser
i in- och utländska tidningar och tidskrifter.
Den hade under W. T. Steads ledning stort
inflytande på den brittiska
opinionsbildningen, särskilt i utrikespolitiska frågor.

Réville [revi’l], Albert, fransk
religionshistoriker, liberal teolog (1829—1906). R.
blev 1880 innehavare av den då nyinrättade
lärostolen i religionshistoria vid Collège de
France. Om religionshistorien har han gjort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jul 15 22:37:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdp/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free