Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Revsund - Revsunds, Brunflo och Näs tingslag - Revsundssjön el. Revsunden - Revue (revy) - Revue (granskning) - Revue des Deux Mondes - Revy - Revär - Rex - Rexius, Gunnar - Rexroth-Berg, Carl Natanael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Revsunds, Brunflo och Näs tingslag—Rexroth-Berg
718
Skogtäckta platåer och dalbebyggelse. 1,037
har åker, 31,313 har skogsmark. Utmed den
även fordom viktiga trafikleden längs
Rev-sundssjön ligga Stavre och Gällö med sågverk
(se även Gällö skans) samt Pilgrimstad (se
d. o.). Ingår i R:s, Sundsjö och Bodsjö
pastorat i Härnösands stift, Östersunds kontrakt.
— Litt.: P. Persson, »R:s socken i Jämtlands
län» (1923); R. Äström, »R:s kyrka, dess
tillkomst och renovering» (1927).
Revsunds, Brunflo och Näs tingslag, i s.
Jämtland, närmast ö. om s. Storsjön och
Östersund; 3,643,25 kvkm, 17,050 inv. (1931).
Socknar: Bräcke, Nyhem, Sundsjö, Revsund,
Bodsjö, Hackås (med Gillhovs kapellförs.),
Näs, Lockne, Marieby och Brunflo.
Munici-palsamhälle: Bräcke. Tillhör nästan h. o. h.
s. ö. Jämtlands (se d. o., sp. 10)
urbergsområde men når kring Brunfloviken av Storsjön
ned på det jämnare och tätt bebyggda
silur-området. De centrala delarna upptagas av
Gimåns vitt utgrenade källsjösystem med
bl. a. Revsundssjön; i v. avflyter Näckten
till Storsjön och i n. Ismundsjön till
Indalsälven. Mellanriksbanan och Inlandsbanan
följa huvudsaki. de urgamla huvudvägarna
genom tingslagets tätast befolkade bygder,
N. stambanan däremot ej. 10,357 har åker,
247,856 har skogsmark. Jordbruk, skogsbruk,
träindustri och vid Brunflo (Gusta) brytning
av kalksten. Tillhör Jämtlands ö. fögderi och
domsaga. Tingsställe: Östersund.
Revsundssjön el. Revsunden, ö.
Jämtlands (se karta vid d. o.) största sjö och
Gimåns källsjö, består av flera nästan skilda
fjärdar kring ön Ammern (se d. o.); 51 kvkm
(oberäknat Ammern), 288 m ö. h. Jfr Revsund.
Revue [rovy’], fr., revy (se d. o.).
Revue [revy’], fr., granskning; översikt;
titel på åtskilliga franskspråkiga tidskrifter,
bl. a. Revue Bleue (uppsatt 1863), Revue de
Paris (uppsatt 1894), Nouvelle Revue
Fran-Caise (se d. o.) samt Revue des Deux Mondes
(se d. o.) och Revue Historique (se
Historiska tidskrifter). Jfr Revy.
Revue des Deux Mondes [rovy’ de dö’ må’d],
fransk halvmånadsskrift för litteratur,
historia, politik m. m., urspr. uppsatt 1829. Den
leddes från 1831 av F. Buloz (1804—77), som
gjorde den till en av Frankrikes ledande
tidskrifter. Bland dess medarbetare märkas A.
de Musset, Ch. A. de Sainte-Beuve, E. Renan,
F. Brunetière (red. 1893—1906), R. Poincaré
och R. Doumic (red. sedan 1916). Under de
senaste årtiondena har tidskriften blivit ganska
högerorienterad. — Litt.: »Le livre du
cente-naire» (1929).
Revy (fr. revue), ofta namn på militär
parad; översikt; i denna betydelse ofta
tidnings-och tidskriftstitel; ett slags scenstycken, som
ha en lös dramatisk form och vari ingå sånger
och danser, varjämte själva den rika och
fantasifulla utstyrseln utgör en huvudsak.
Revär, i byxtyg invävd list, vilken på de
färdiga plaggen pryder sömmen på yttersidan
(så på frack- och uniformsbyxor).
Rex, lat., konung. R. aposto’licus,
apostolisk konung (se d. o.). — R. catho’licus,
katolsk konung (se d. o.). — R. christiani’ssimus,
allra kristligaste konung (se d. o.). — R.
fi-deli’ssimus, allra trognaste konung (se d. o.).
Rexius, Gunnar, statsvetenskaplig för-
fattare, universitetslärare (1886—1918). Blev
1911 docent i statskunskap i Uppsala och
kallades 1916 till prof, vid Åbo nyupprättade
akad. men dog, innan han tillträtt platsen.
Bland hans skrifter må nämnas »Stahls
lära om den konstitutionella staten» (1911;
gradualavh.), »Det svenska
tvåkammarsyste-mets tillkomst och karaktär med särskild
hänsyn till principernas grundläggning 1840
—41» (1915), »Geijers ’affall’. Anteckningar»
(s. å.), »Presidentmaktens renässans i Förenta
staterna» (1916), »Studier i Frankrikes
för-fattningsproblem» (1917) och »Studier rörande
striden om finansmakten under Karl XIV
Johan» (s. å.). Under inflytande av Vitalis
Nor-ström och S. J. Boethius kom R:s intresse att
till en början inriktas på statsteoriernas
historia. I senare arbeten sysslade R.
företrädesvis med modernt statsliv. R:s bok om
två-kammarsystemet hör till de bästa verk svensk
statsvetenskaplig litteratur äger. Då R.
alltför tidigt efter en sällsynt rik och intensiv
forskargärning gick bort, hade han hunnit
göra en djup och varaktig insats i svensk
statsvetenskap. A. B-tz.
Rexroth-Berg, Carl Natanael, sedan
1930 Berg, tonsättare (f. 1879 °/2),
regements-veterinär vid Svea art.-reg:te 1923. R. var
elev av Lindegren och utbildades vidare i
Paris och Berlin. 1907
framträdde han med
två verk för baryton
och orkester, »Saul
och David» och »Eros’
vrede». Som
orkester-kompositör slog han
igenom 1911 med
den symfoniska dikten
»Traumgewalten», ett
av de första svenska
orkesterverken i
impressionistisk anda.
Särskilt som
orkester-kolorist har R. vunnit
högt anseende genom symfoniska verk som
»Varde ljus» (1916), »Makter» (1917), »Alles
endet was entstehet» (1918), »Årstiderna» och
»Trilogia della passione» (1926). Hans första
opera var »Leila» (Kungl. teatern 1912), och
han har sedan skrivit operorna »Josua» och
»Engelbrekt» (Kungl. teatern 1929),
baletterna »Älvorna» (1914), »Hertiginnans friare»
REVSUNDS.
- BRUNFLOo.NÄS T£
Skala 1 1500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
