Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rexroth-Berg, Carl Natanael - Reyer, Louis Étienne Ernest - Reyes, Rafael - Reykdœlasaga - Reykjanes - Reykjanesryggen - Reykjavík - Reyles, Carlos - Reymersholm - Reymersholms gamla industri-a.-b. - Reymont, Władysław
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Reyer—Reymont
720
Utsikt över Reykjavik.
och »Sensitiva». Av körverk har bl. a.
uppförts »Salomos höga visa» (1927). I övrigt
har han skrivit ett hundratal sånger med
piano el. orkester, violinkonserter m. m. T.N.
Reyer [räjä’r], Louis Étienne Ernest,
fransk tonsättare (1823—1909), bibliotekarie
vid Stora operan. Var en tid
förvaltningstjänstemän i Alger och mottog där intryck
av den arabiska musiken. R:s första
kompositioner voro i orientalisk stil, närmast i F.
Davids anda (odesymfonien »Le Selam»
tillhör denna period). Han slöt sig sedan till
nyromantikerna och var i sina senare verk
påverkad av Wagner. Av hans operor vunno
särskilt »Salammbo» (1890) och »Sigurd»
(1884) beaktande. R. älskade en färgrik
orkester och var i viss mån en föregångare till
impressionisterna. Han framträdde även som
musikkritiker och utgav »Notes de musique»
(1875); postumt utkom »Quarante ans de
musique» (1909). — Biogr. av A. Jullien (1909),
H. Roujon (1911) och H. de Curzon (1923). T.N.
Reyes [rä’jäs], Rafael, president i
Colombia (1850—1921), se Colombia, sp. 1245—46.
Reykdælasaga [rö’jkdöla-J, fornisländsk saga
om ätterna i Reyk jadalen på n. Island och
deras inbördes fejder under senare hälften av
900-talet. R. anses tillkommen senast omkr.
1200. R. är utgiven i »Islenzkar fornsögur»,
II (1881). R. N-g.*
Reykjanes [re’jkja-], »Röknäset», Islands
sydvästligaste halvö. Kalfjäll och ofruktbara
lavafält med tills, omkr. 700 kratrar. I
historisk tid ha endast fyra vulkaner varit
verksamma. Handelsplats Keflavik i n. På s. v. udden
Islands största fyr. Jfr Island, med karta.
Reykjanesryggen, se Atlantiska
oceanen, sp. 412.
Reykjavik [re’jk-], Islands huvudstad; 28,183
inv. (1930). Ligger på Seltjarnarnes på v.
kusten, vid Faxaflöis s. strand, i en ofruktbar
trakt med vacker utsikt mot omgivande fjäll.
Är säte för Islands regering, alltinget (se
d. o.), högsta domstolen, biskopen o. a. högsta
myndigheter. R. har univ. (jfr Island, sp.
776), läroverk m. fl. skolor, radiostation,
landsbibliotek, nationalarkiv,
nationalmuseum, naturhistoriska samlingar och ett
museum av skulptören Einar Jönssons arbeten,
vidare stort sjukhus och utanför staden
hospi
tal och spetälskehem. Simhall
och teater äro under
uppförande. R. är säte för det
isländska litteratursällskapet,
föreningar för jordbrukets och
fiskets befrämjande m. m.; de
flesta isländska böcker och
tidningar utkomma här.
Islands tre banker och största
företag, ss. det kooperativa
förbundet och det isl.
ång-båts-a.-b., ha huvudsäte i R.
Staden har sedan 1917
modern hamn, sedan 1910
gasverk och sedan 1921
elektricitetsverk. Varma källor i
R:s närhet användas till
uppvärmning av vissa
byggnader, bl. a. det nya sjukhuset.
Största delen av de isländska
trålarna är stationerad i R.
Huvudnäringar äro fiske och
handel. 1929 var värdet av importen 44,862,000
kr., av exporten 34,809,000 kr., motsv. 48 %
av landets hela import och 46 % av exporten.
Bebyggelsen tillväxer hastigt. Förr användes
huvudsaki. trä som byggnadsmaterial, numera
betong. — R. blev stad 1786, hade 1801 307
inv., 1860 1,444 inv., 1901 6,682 inv. och 1920
17,679 inv. — Litt.: K. Jönsson, »Saga
Reyk-javlkur» (1929). Porkell Jöhannesson.
Reyles [rä’j-], Carlos, uruguaysk
författare (f. 1868). Har publicerat flera goda
romaner, bl. a. »Beba» (1894) och »La raza de
Cafn» (1900). K. A. H.
Reymersholm, holme i Mälaren, strax v. om
Södermalm i Stockholm, bekant för den av
L. O. Smith 1869 gr. stora
spritförädlings-fabriken, numera tillhörig a.-b. Vin- och
spritcentralen, samt det 1868 gr. Stockholms
yllefabriks a.-b:s anläggningar (120 arb.).
Reymersholms gamla industri-a.-b. omfattar
(1932) svavelsyrefabriker i Hälsingborg och
Liljeholmen, Stockholm, kopparverk i
Hälsingborg (se Hälsingborgs
koppar-v e r k) samt olje- och kraftfoderfabrik i
Karlshamn; aktiekap. 11,137,400 kr. (1931), tills,
omkr. 600 arb. — Bolaget övertog vid starten
1910 Reymersholms nya spritförädlings-a.-b.
m. fl. spritförädlingsföretag, vilka 1918
försåldes. Firmanamnet ändrades i samband
därmed från Reymersholms gamla
spritföräd-lingsbolag till det nuv. S. å. övertogs Skånska
superfosfat- & svavelsyrefabriks-a.-b. jämte
dotterbolag och följ, år Karlshamns olje- &
kraftfoderfabriks-a.-b.
Reymont [rä’jmånt], Wladyslaw, polsk
författare (1867—1925). Var omväxlande
skådespelare och
järnvägstjänsteman, sedan
novis i ett kloster
och debuterade 1893
med några noveller.
R. skrev bl. a. ett
par romaner om
resande teatersällskap,
en skildring frånLödz,
»Ziemia obiecana» (2
bd, 1899; sv. bearb.,
»Det förlovade
landet», 1924—25), en
svag historisk roman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
