Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhizopoda - Rhizopogon - Rhizotrogus - Rhodanthe - Rhode Island (R. I.) - Rhode island (hönsras) - Rhodes, Cecil John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rhizopogon—Rhodes
733
och flerdelning men även genom utbildning
av gisselbeväpnade gameter, som
sammansmälta (kopulation). R., som äga en el. flera
cellkärnor, i regel av blåsformig natur, låta
sig i systematiskt hänseende fördela på följ,
fem ordn.
1) De lägst stående, Amoebozoa, omfatta dels
nakna former, Amoebina (se A m ö b o r), som
på sin höjd avsöndra ett slemhölje el. bilda
cystor, dels skalbärande, Testacea
(thekamö-bor), som äga enkamriga hus, bestående av
membran- el. geléartat hölje el. hopfogade av
agglutinerade främmande partiklar, ss. hos
den urnelika Difflugia el. kalottliknande
Ar-cella, båda vanliga i sötvatten.
2) De uteslutande marina f oraminif
e-r e r n a (se d. o.) ha i regel flerkamriga,
oftast av kalk uppbyggda skal, som kunna vara
genomborrade av fina hål (perforata former),
medan Astrorhiza o. a. rhabdamminider
sammanfoga sand och slam till skyddande fasta
höljen.
3) Ileliozoa, heliozoer, soldjur, ha
sitt namn av den klotformade kroppen, som
strålformigt åt alla sidor utsänder fina
pseu-dopodier, ofta stödda av kiselnålar.
Tangen-tiala skelettkroppar i form av plattor, korn
och små klot förekomma även. De leva vanl.
frittsvävande i sötvatten men även i havet,
relativt få äro bottendjur, t. ex. den
skaft-försedda Clathrulina.
4) Uteslutande i havet leva de ytterst
mångskiftande radiolarierna
(Radiola-ria), av vilka Haeckel från
Challengerexpedi-tionens samlingar beskrev omkr. 4,000 arter.
De utmärkas av en inre, kärnförsedd del,
centralkapsel, som genom en tunn, på olika
sätt genomborrad pseudokitinhinna är skild
från den geléartade, av plasmasträngar
genomdragna (extrakapsulära) yttermassan, från
vilken pseudopodier utstråla. Av de fyra
underordningarna äga acantharier och
spumella-rier talrika porer, nasellarier och tripyléer
blott 1—3 öppningar på
centralkapselmembra-nen. Radiolarierna äro bekanta för sina sirliga,
konstfullt utformade skelettbildningar, där
radierande och koncentriska stavar och
gitter-verk av kiselföreningar, el. hos acantharier av
strontiumsulfat, bygga upp en iriserande
rustning av hjälm-, urne-, bur- el. klockform, men
även skelettlösa former, ss. Thalassicola och
kolonibildande Collozoum, förekomma. Hos
många radiolarier liksom hos heliozoer leva
encelliga alger i symbios. I sitt nutida
uppträdande visa de pelagiska radiolarierna
typiska varm- och kallvattensarter med
karakteristisk vertikal fördelning intill 5,000 m
djup, och deras olösliga skelettdelar ingå som
väsentlig beståndsdel i avlagringarna på de
största havsdjupen (se
Djuphavsbild-n i n g a r). Fossilt äro de kända redan från
prekambriska lager, från tertiär t. o. m. som
bergartsbildande (trippelsten från Sicilien).
5) Mycetozoa, förr under namn av
myxo-myceter el. slemsvampar (se d. o.) allmänt
räknade till växtriket, ansluta sig emellertid
i sina yngre utvecklingsstadier så nära till R.,
att de på goda grunder kunna inordnas som
särskild ordning bland dessa. Unga äro de
förvillande lika nakna amöbor (dock med tätare
kärna), äga pulserande vakuol, livnära sig av
bakterier och organisk substans och ha för-
734
måga av encystering. Genom direkt
omvandling bildas gisselförsedda svärmstadier. Större
plasmodier uppstå genom sammansmältning
av haploida gameter och nå en högre
differentiering, utdanande säregna fruktkroppar,
sporangier, för sporbildning, el. kunna uthärda
ogynnsamma betingelser genom intorkning
till hornaktiga sklerotier (se f. ö.
Slemsvampar). S. B-k.
Rhizopogon, bot., se Gasteromyceter.
Rhizotrögus, zool., se Ollonborrar.
Rhoda’nthe, bot., se Eterneller.
Rhode island [råu’d aTland], förk. R. I., en
av Nya Englands stater och U. S. A:s minsta
stat, v. om Connecticut och s. om
Massachusetts (se kartan vid d. o.); 3,233 kvkm,
därav 470 kvkm kustvatten, 687,232 inv.
(1930; 1900 428,556. 1920 604,397). R. är U. S.
A:s tätast befolkade stat (249 inv. på kvkm
land). 1920 utgjorde de utlandsfödda 173,499
(28,7 % av befolkningen); talrikast äro
kanadensare, italienare, engelsmän och skottar.
1,7 % voro negrer. På grund av den stora
mängden utlandsfödda var antalet ej
skriv-kunniga 1920 ganska högt (6,5 %). R. har
dock ett gott skolväsen. Omkr. hälften av
befolkningen är katolsk. Staten tillhör h. o. h.
Appalacherna. är småkuperad och når en
högsta höjd av 245 m. Hela området har varit
nedisat, och glaciala jordslag förhärska.
Kusten är rik på små bukter och öar, en följd
av landsänkning i sen tid. Den i ö. delen av
R. djupt inträngande Narragansett bay har
många öar, av vilka den största givit staten
dess namn. Kusterna äro låga och rika på
strandsjöar. Klimatet har maritim
anstrykning. Providences medeltemp. i jan. är —3,7° C,
i juli 21,4°. Nederbörden är över 100 cm årl.
Åkerarealen utgjorde 1925 blott 308 kvkm,
11 % av landarealen. Mest produceras hö
och potatis. Jorden är en hård moränlera el.
sandjord. Industrien är betydande. 1927 hade
R. 1,497 anläggningar med 120,000 anställda
och ett tillv.-värde av 592 mill. doll. Främst
står textilindustrien, som sysselsätter halva
arb.-antalet; i Pawtucket anlades U. S. A:s
första bomullsspinneri. Ej mindre än 97,5 %
av inv. bo i städer. Störst är huvudstaden,
Providence (252,981 inv. 1930), men 5 andra
städer ha över 25,000, däribland Newport, en
av Amerikas mondänaste badorter.
R. grundades av flyktingar från
Massachusetts. 1636 anlades den första kolonien i
Providence. R. var en av de 13 ursprungliga
staterna. Representationen består av en
senat och ett representanternas hus.
Guvernören är ex officio senatens president. Till
kongressen sänder R. 2 senatorer och 3 medl.
av representanternas hus.
Litt.: N. 8. Shaler, J. B. Woodworth och
A. F. Foerste, »Geology of the Narragansett
basin» (1899); »State of R. and Providence
plantations at the end of the century» (3 bd,
1902; utg. av E. Field); L. B. Miner, »Our
state, R.» (1925); »Book of R.» (1930; utg.
av State bureau of information). H. N-n.
Rhode island [råu’d äPland], hönsras, se
Höns, sp. 382 och bild 8 på färgplansch.
Rhodes [råudz], Cecil John, brittisk
statsman (1853 5/7—19 0 2 26/a). För att söka
bot för en lungsjukdom begav sig R., som
var son till en prästman i England, 1870 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
