Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhodes, Cecil John - Rhodeserriddare - Rhodesia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Rhodeserriddare—Rhodesia
736
Sydafrika, förbättrades där hastigt och köpte
jämte sin bror en diamantgruva, på vilken han
förtjänade en ansenlig förmögenhet. Sedan
han i hemlandet fullbordat sina studier och
i Oxford graduerats till master of arts, slog
han sig ned i Sydafrika, inträdde 1881 i
Kap-koloniens parlament och upptog en
politiskekonomisk verksamhet, som inriktade sig på
utvidgande av det brittiska väldet, åtm. över
hela Sydafrika. Ett första resultat
uppnåddes 1884, då Bechuanaland (se vidare d. o.)
blev brittiskt, och 1888 fick han genom
fördrag med matabelekonungen Lobengula
ensamrätt till mineralfyndigheterna inom hans
land. Denna rätt överläts till det 1889
bildade British South Africa company (se d. o.),
vars ledning övertogs av R. Han organiserade
nu kolonisation av detta område, som
småningom fick namnet Rhodesia (se vidare d. o.).
Hans syfte var att få till stånd en kedja av
brittiska kolonier »från Kap till Kairo» (jfr
Afrika, sp. 232, och K a p—K a i r o -
järnvägen). — R. blev 1890 Kapkoloniens
fjremiärminister. Samtidigt behöll han sin
edarställning såväl i Sydafrikanska
kompaniet som i det av honom 1888 bildade De
Beers Consolidated mines, som omfattade hela
diamantgruvindustrien omkring Kimberley.
Han sökte utjämna motsättningen mellan
engelsmän och boer, främst för att minska
de senares intresse för de av P. Krüger (se
d. o.) ledda strävandena att få till stånd en
av boerna behärskad stor sydafrikansk
fristat med Krügers Sydafrikanska republik
som kärna. R. var icke heller främmande för
tanken att vid lämpligt tillfälle begagna den
inre spänningen i denna republik mellan
utlänningar och boer till ett ingripande där.
Dock sökte han hejda den av L. S. Jameson
(se d. o.) vid årsskiftet 1895—96 företagna
invasionen i Transvaal. Genom sitt tidigare
samarbete med Jameson var R. emellertid
komprometterad och nödgades omedelbart
avgå som premiärminister (6 jan. 1896),
var
jämte han lämnade kompaniets styrelse (för
att 1898 återinträda där). Han ägnade sig
nu huvudsaki. åt Rhodesias utveckling och
stillade där ett uppror bland infödingarna.
I boerkrigets början var han med om
Kimber-leys belägring, men krigets slut upplevde han
icke. Enl. sin egen önskan begrovs han högt
uppe i Matoppobergen i Rhodesia, hos
mata-belefolket, som han gjort till sina vänner. —
R. är den moderna brittiska imperietankens
mest energiske men också mest hänsynslöse
banerförare och har karakteriserats som
»Sydafrikas Napoleon». Ett storslaget
minnesmärke över honom är uppfört nära hans
landställe Groote schuur utanför Kapstaden.
Genom en donation av R. till univ. i Oxford
har inrättats ett forskningsinstitut i R h
o-des h o u s e för studiet av kolonialpolitik i
allm. och särskilt brittiska imperiets problem,
och stipendier utdelas till studerande i
Oxford (R hodes scholarships), avsedda
att främja den brittiska riksenhetstanken.
En del av dessa stipendier utdelas till tyskar
och amerikaner för att bidraga till
samförstånd med dessa länder. 1932 ha sådana
tillkommit även för argentinare, som en följd av
prinsens av Wales stora sydamerikanska resa
1931. — Jfr biogr. över R. av H. Hensman
(1902), sir L. Michell (2 bd, 1910), sir T. E.
Fuller (s. å.), B. Williams (1921) och J. G. Mc
Donald (1927). V. S-g.*
Rhodeserriddare, se J oh an n i tor d en.
Rhodesia [räudi’zie], brittiskt koloniområde
i inre Afrika, gränsar till Mogambique,
Angola och Belg. Kongo men omges f. ö. av britt,
territorium (se även politisk karta till A
f-r i k a). R. delas administrativt i
kronkolonierna S y d r h o d e s i a (Matabeleland och
Mashonaland) s. om Sambesi och N o r d r h
o-d e s i a n. om nämnda flod, med
styrelsesäten i resp. Salisbury och Livingstone.
Sydrhodesia (389,374 kvkm, 1,108,949
inv., därav 49,904 vita, 1931) utgör en del av
sydafrikanska platån, som i Sydrhodesias
centrala delar når 1,200—1,500 m ö. h. och
här bildar vattendelare mellan Sambesi och
Limpopo. Mot Sambesi och mot s. ö. sänker
sig landet till mindre än 600 m ö. h. för att
i de ö. gränsbergen i Inyanganimassivet nå
mer än 2,500 m ö. h. Vanligaste
landskapstypen är savann, avbruten av
bergssträckningar och »öberg» (kopje). Galleriskogar följa
vattendragen, och skog är f. ö. vanlig på
bergssluttningarna, särskilt i ö. Omkr. 40 %
av Sydrhodesias areal ligga 900—1.200 m ö. h.,
på vilken nivå årets medeltemp. är 19°—
21,6° C. Nederbörden är vanl. tillräcklig för
jordbruket (mer än 600 mm årl.). Regntid:
okt.—mars. Klimatet är i högländerna
relativt sunt, men R. i sin helhet är ej fritt från
malaria och ej heller från tsetseflugans
härjningar bland boskapen. —■ Nötkreatursavel
bedrives f. n. även för export av slaktdjur
och hudar. Mejerihanteringen lämnar
exportöverskott liksom odlingen av det viktigaste
sädesslaget, majs. Citrusfrukt- och främst
tobaksodling lämna även viktiga exportvaror.
Guldproduktionen är betydande (2,4 mill. pd
st. värde 1929). Därjämte brytas kol
(Wan-kiefälten), asbest och krommalm för export.
Importen från Storbritannien hade 1929 ett
värde av 4,02 mill. pd st. (metall- och textil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
