Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Ribbing, S.—Ribbingsholm
750
1718) vann han en för sina planer gynnsam
ledarställning, samtidigt som han ådrog sig
ett drygt ansvar för den hänsynslösa
uppgörelsen med enväldets verktyg. R. har främsta
förtjänsten av den politiska taktik, som ledde
till 1719 års författning: att nödga Ulrika
Eleonora till avsägelse av sina arvsanspråk
(liksom förut av envåldsmakten), att fingera,
att 1719 års riksdag var en fortsättning på
den av 1714, och att först i samband med
en R. F. genomföra hennes val till drottning.
Av Ulrika Eleonora utsedd till lantmarskalk,
lät han sig dock i stället väljas därtill av
sitt stånd. Även i författningens redigering
tog R. ledande del, men resultatet blev mer
radikalt än den återställelse av det forna
högadliga överväldet, som han närmast torde ha
avsett. R. framstår för eftervärlden som den
obestritt främste av 1719 års »riksfäder». —
Litt.: E. Hjärne, »Från Vasatiden till
frihetstiden» (1929). T. S-g.
Ribbing, Seved, riksråd, riksskattmästare
(1552—1613), bror till Bengt R. (d. 1594) och
Bo R.; jfr släktövers. Var i hovtjänst hos
Johan III, lagmansdomhavande i
Västergötland 1588 och blev hovmarskalk 1591. Under
striden mellan Sigismund och hertig Karl
synes R. ha intagit en opportunistisk
hållning. Han användes t. ex. av Sigismund för
uppdrag i Västergötland 1594 men underskrev
ständerbesluten i Söderköping 1595 och
Arboga 1597. I aug. 1598 åter var R. en av dem,
som för konungens räkning genom
överrumpling intogo Älvsborg och Gullberg, men
återfinnes likväl under ständerbeslutet i
Jönköping 1599. R. var från 1604 riksens överste
räntmästare el. skattmästare (ny fullmakt
1612). Han var 1605 bisittare i domstolen
över H. Bielke men underskrev ej domen, var
även bland ärkebiskop Abrahams domare och
blev s. å. riksråd. Som riksskattmästare
måste R. ej sällan försträcka kronan pengar.
R. var svärfar till Carl Carlsson Gyllenhielm
och hertig Karl Filip (jfr Gyllenhielm,
Elisabeth). B. H-d.
Ribbing. Seved, läkare, universitetslärare
(1845—1921), bror till Gustaf R. (f. 1849); jfr
släktövers. R. blev med. dr i Uppsala 1871,
e. o. prof, i pediatrik i Lund 1879 och var
prof, i praktisk
medicin där 1888—1910
samt överläkare vid
länslasarettet. R. var
1904—07 univ:s
rektor, blev jur. hedersdr
i Glasgow 1901 och
teol. hedersdr i Lund
1918. Han satt länge
i landsting och
stadsfullmäktige samt var
led. av flera
kyrkomöten. R. var en av
Sydsveriges mest
anlitade läkare och
fram
stående universitetslärare. På
folkupplysningens område blev R. en banbrytare som flitig
och utmärkt föreläsare vid bl. a.
folkhögskolor och sommarkurser vid univ. samt verksam
men måttfull nykterhetsvän. Stort uppseende
väckte R:s föreläsningar i Lund 1886 »Om
den sexuela hygienen och några af dess etiska
konseqvenser» (i bokform 1888; många uppl.;
övers, till minst 8 utländska språk). Mycket
använda blevo även R:s arbeten »Våra barns
fostran och vård» (1892; 3:euppl. 1908) och
»Terapeutisk recepthandbok» (1894; många uppl.,
numera kallad »Ribbings recepthandbok»).
Hans vidsträckta författarskap berörde i
övrigt de mest skilda områden. Med bred
humanistisk, särskilt anglosaxiskt orienterad
bildning och varmt religiöst intresse förenade R.
en sällsynt ädel och vinnande personlighet.
Litt.: Uppsats av B. Hildebrand i Skåne,
Årsbok 1930 (med litt.-anvisningar). B. H-d.
Ribbing, Sigurd, filosof (1816—99); jfr
släktövers. Var prof, i logik och metafysik
i Uppsala 1850—85. R. tillhörde
boströmian-ska skolan (se B o s t r ö m, C h r. J.) och var
i övrigt starkast
påverkad av Platon och
Leibniz. R. var en
framstående
föreläsare. Hans
huvudarbete är »Genetisk
framställning af
Pla-tos ideelära» (1858;
ty. övers. 1863—64), i
vilket han vill
uppvisa, att Platons alla
skrifter från olika
synpunkter utveckla
ett strängt enhetligt
system, övriga
skrif
ter: »Om pantheismen» (1851), »Grundlinier
till anthropologien och logiken» (1861),
»Grundlinier till philosophiens historia» (1864) m.
fl. R. utgav även föreläsningar av Geijer
och Boström. Han hade flera allmänna
uppdrag, var bl. a. medlem av Andra kammaren
1867—72, av Första 1875—79, av
kyrkomötena 1868, 1873 och 1878 samt av en 1870
tillsatt kommitté för revision av
elementarläroverkens stadga. G. O-a.
Ribbing, Sigurd, ämbetsman (f. 1879 18/t2);
jfr släktövers. Blev jur. utr. kand, i Uppsala
1908, byråchef i Medicinalstyrelsen 1914, vice
ordf. 1919 och ordf. 1920 i Arbetsrådet samt
statssekr. i Socialdep. 1923. R. har haft ett
flertal kommittéuppdrag, var svenskt
rege-ringsombud vid internationella
arbetskonfe-renserna i Genève 1921—22 samt har även
verkat som förlikningsman i arbetskonflikter.
Han var 1926—-28 konsultativt statsråd i
C. G. Ekmans ministär och är sedan 1930
generaldirektör och chef för
Riksförsäkrings-anstalten. (B. H-d.)
Ribbing, Sofie Amalia, målarinna (1835
—94); jfr släktövers. Studerade i Stockholm,
Düsseldorf, Paris och Bryssel, var länge
bosatt i London och därefter i Rom, avled i Oslo.
Hon målade genremotiv, »Rökande gossar»
(1864; i Göteborgs museum), »Den övergivna»
(1869), »Napolitanska tiggarbarn» m. fl., men
nådde sin höjdpunkt med självporträttet i
Uffizigalleriet i Florens,porträtt av Helena
Nyblom i Nationalmuseum i Stockholm. G-g N.
Ribbingeiund, kungsgård i Kjula socken,
Södermanland, 12 km s. ö. om Eskilstuna;
2,502 har, därav 594 har åker; tax.-värde
783,900 kr. (1930). Bildades på 1600-talet av
Carl Carlsson Gyllenhielm och fick namn efter
hans maka, Christina Ribbing.
Ribbingsholm, förr H a 11 e s t a d, gods i
Kullerstads socken, Östergötland, vid Motala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
