Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribbing, Adolf Ludvig - Ribbing, Bengt - Ribbing, Bo - Ribbing (af Zernava), Conrad - Ribbing, Fredrik - Ribbing, Gustaf - Ribbing, Lindorm - Ribbing, Lännart - Ribbing (af Zernava), Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Ribbing, B.—Ribbing, P.
748
blev en trägen medarbetare. Utvisad 1820,
återvände han till Frankrike, där han
medarbetade i den radikala Le Courrier Frangais, bl. a.
som red. av utrikesavd. Hans antilegitimistiska
skriverier uppmuntrades 1818 av Karl XIV
Johan med en gåva av 3,000 floriner. R. dog
i Paris. Om hans son A. de Leuven se d. o. —
Litt.: Uppsats av E. Tegnér i Hist. Tidskr.
1892 .(omtr. i »Valda skrifter», V, 1906) ; E.
Wallis i Ill. Tidning 1891, n:r 5—13. A. G-de.
Ribbing, Bengt, riksråd (1541—94), bror
till Bo R. och Seved R. (d. 1613); jfr
släktövers. Nämnes som ståthållare oeh i
slotts-loven i Kalmar under åren 1568—83, blev
lagman på Öland 1582, i Västmanland, Dalarna
och Bergslagen 1590 samt var från 1588
riksråd. Efter Johan III :s död hörde R. till dem,
som 1592 ingingo föreningen med hertig Karl
om regeringens förande, underskrev Uppsala
mötes beslut 1593 och deltog i rådets
föreställningar till Sigismund s. å. och 1594. R.
användes juni 1594 av Sigismund som
sändebud till hertig Karl. (B. H-d.)
Ribbing, Bo, riksråd (1560—1640), bror till
Bengt R. (d. 1594) och Seved R. (d. 1613); jfr
släktövers. Var i hovtjänst hos hertig Karl,
blev 1593 lagman i Värmland, då han tillika
fick överinseendet över styrelsen i detta
landskap och Dal. R., som var en trogen
anhängare av hertigen, blev 1599 för en tid
ståthållare i Kalmar och 1606 i Örebro men var
dessemellan och senare ståthållare och från
1624 landshövding i Värmland. R., som blivit
hovråd 1602, satt från 1605 i riksrådet. Han
deltog i mötena med danskarna i Sjöared
1619 och 1624. (B. H-d.)
Ribbing (af Ze r n a v a), Conrad, frih.,
ämbetsman (1671—1736), bror till Pehr R.;
jfr släktövers. Beklädde 1711—19 successivt
ett flertal landshövdings- och lagmansposter,
var 1719—29 landshövding över Värmland och
Närke samt därpå president i Bergskollegium.
R. var på 1719 års riksdag en av broderns
främsta medhjälpare vid grundläggandet av
frihetstidens statsskick. T. S-g.
Ribbing, Fredrik, greve, riksråd (1721
—83); jfr släktövers. R. blev 1763 överste
och chef för Älvsborgs reg:te. Efter att ha
stått hovet nära anslöt han sig vid
riksdagen 1765—66 till mössorna och blev en av
de skarpaste förfäktarna av deras politik.
Han belönades av utskottet med posten som
prins Fredrik Adolfs guvernör och sattes flera
gånger förgäves på riksrådsförslag men
utnämndes slutligen 1766. Avsatt vid
parti-välvningen 1769, sedan han med kraft fört
rådets talan mot konungen, ansågs R. ha
stor del i det stränga genomförandet av 1772
års partivälvning, varefter han åter insattes
i rådet. Han fick kvarstå efter Gustav III:s
revolution s. å. och tillhörde
justitiedivisio-nen. Genom sitt inflytande på Fredrik Adolf
återvann R. Lovisa Ulrikas gunst, blev greve
1778 och änkedrottningens överstemarskalk
1779; han förmedlade hennes försoning med
konungen vid hennes dödsbädd. T. S-g.
Ribbing, Gustaf, jurist (f. 1849 17/7), bror
till prof. Seved R.; jfr släktövers. Blev jur.
utr. kand, i Uppsala 1876, vice häradshövding
1878 och var t. f. revisionssekr. 1889—92
samt hovrättsråd i Svea hovrätt 1898—1900.
R. var häradshövding i Uppsala läns norra
domsaga 1900—19. Han har innehaft flera
sakkunnig- och kommittéuppdrag (ordf, i
skiftes-stadgekommittén 1906—11) samt varit
kommunalt verksam (stadsfullmäktiges ordf, i
Uppsala 1910—14). R. blev 1907 juris
heders-dr i Uppsala. Ths.*
Ribbing, Lindorm, riksråd (1569—1627),
brorson till Bengt R. (d. 1594), Bo R. och
Seved R. (d. 1613); jfr släktövers. R. var
först i hovtjänst hos Johan III. I
striden mellan Sigismund och hertig Karl slöt
sig R. till hertigen. Då R. som dennes
sändebud till Sigismund under början av slaget vid
Stångebro 25 sept. 1598 återvände från
konungens högkvarter, synes R. vid Lilla
Stångebro ha givit en falsk order i Sigismunds namn
till adelsfanan att kvarstanna hos konungen,
vilket bestämmande inverkade på slagets
utgång (se S. Tunberg, »Sigismund och Sverige
1597—1598», 2, 1918). R. blev 1604 hertig
Johans råd och hovmästare, 1605 befallningsman
i Vadstena och 1618 ståthållare där och i
Östergötland samt 1615 lagman i detta
landskap. R. blev riksråd säkerligen i mars 1623.
Han deltog i underhandlingarna med
danskarna i Sjöared 1619 och 1624. (B. H-d.)
Ribbing, L ä n n a r t, zoolog (f. 1876 20/ö),
son till prof. Seved R. Blev fil. dr i
Stockholm 1907, docent i jämförande anatomi vid
Lunds univ. 1909 och är sedan 1922 prof, i
anatomi vid Konsthögskolan. R. har särskilt
ägnat sig åt studiet av
extremitetmuskulaturen hos ryggradsdjuren och på detta
område gjort värdefulla undersökningar, av
vilka märkas »Die distale Armmuskulatur der
Amphibien, Reptilien und Säugetiere» (1907),
»Unterschenkel- und Fussmuskulatur der
Tet-rapoden» (1909), »Kleinere Muskelstudien»
(1911 ff.) m. fl. Han har senare även ägnat
sig åt antropologi, där han särskilt i
rashygieniska frågor intagit en av dagsopinionen
oavhängig, kritisk ståndpunkt. R. är även
känd som folkföreläsare och
litteraturanmälare i pressen samt har utgivit diktsamlingar
(»Dagsmeja», 1909, »Framstänk», 1926, »Vox
humana», 1931) och en samling essäer (»I
höstanden», 1931). E-k N-d; B. H-d.
Ribbing (af Zernava), Pehr, frih.,
ämbetsman, parlamentariker (1670—1719), bror
till Conrad R.; jfr släktövers. Blev 1693
kommissarie i Kammarrevisionen, 1712
kammarråd och 1714
landshövding i Uppsala län.
R. deltog i 1710 års
utskottsmöte och 1714
års riksdag och torde
vid den senare ha
mottagit
betydelsefulla impulser i
enväldes-fientlig riktning. Enl.
en tillförlitlig ehuru
dunkel tradition har
han sannolikt 1716
jämte C. G.
Gyllen-creutz uppgjort ett
icke återfunnet för-
fattningsförslag, byggande på
förutsättningen, att ingen arvsrätt till Karl XII:s krona
kunde göras gällande. Efter konungens död
samlades omedelbart kring honom de krafter,
som ville grundlägga ett nytt statsskick, och
såsom ordf, i kommissionen över Görtz (22 dec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
