Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Richmond—Richter
770
ring och fjärrsyn; han har i särskilda
skrifter behandlat filosofiska och psykologiska
problem samt livligt intresserat sig för
fredsfrågan. R. T-dt.’
Richmond [rFtJmønd]. 1. Förstad till
London i v. s. v., på högra stranden av Thames,
grevsk. Surrey, mellan Kew gardens (se d. o.)
och R. park; 37,791 inv. (1931). Här ligga
Wesleyan college (teol.) och Kew observatory.
2. Stad i Yorkshire, North Riding,
England, vid floden Swale, 70 km n. n. v. om
York; 4,769 inv. (1931). Har ett ryktbart
slott (gr. på 1070-talet).
3. Huvudstad, hamnstad och största
staden i Virginia, U. S. A., 161 km s. v. om
Washington, vid den hit segelbara James
rivers nedersta fall (R. är en av
»fall-linjestä-derna»), som lämna kraft till stadens
industri; 182.929 inv. (1930; 31 % negrer 1920).
Staden ligger vackert och har stora parker.
I stadshuset, Kapitolium (1789; efter modell
av Maison Carrée i Nfmes), står Houdons
berömda staty av Washington. På
Hollywood-kyrkogården ligga 16,000 av de
konfederera-des soldater begravda. Staden är en gammal
bildningshärd, säte för sydstaternas äldsta
med. college (1838), univ. och högskolor (även
för negrer). Betydande kommersiell
medelpunkt; stor svinmarknad; tobaks-, järn-,
stål-och pappersindustri m. m. — Anlagt 1737, var
R. maj 1862—april 1865 säte för sydstaternas
regering; det utrymdes 2 april 1865 (se
Nordamerikanska inbördeskriget). M.
4. Den sydligaste stadsdelen i New York
(se d. o., sp. 948 och färgkartan). Omfattar
Staten island och utgör sedan 1897 egen
borough. På nordkusten industriområden och
kajer, på Atlantkusten större
bostadsområden men f. ö. huvudsaki. obebyggd mark. I ö.
ligga de konstgjorda öarna Hoffmann island
och Swinburne island med
karantänanläggningar.
Richmond [riTJmønd], earler och hertigar
av. Den engelska adelstiteln earl av R. bars
på 1100-talet bl. a. av konung Henrik II:s
son Geoffrey Plantagenet (1158—
86) och dennes son Artur (se d. o.) av
Bretagne. Den bars 1342—72 av John
of Gaunt (se Lancaster), 1453—56 av
Henrik VI :s halvbror Edmund Tudor och
1457—85 av dennes son Henrik Tudor
(sedermera Henrik VII, se d. o.). Henrik
VIII gav 1525 titeln hertig av R. åt sin
son Henry Fitzroy (se nedan). Karl
II gav den 1675 åt sin son Charles
Len-nox (se nedan), i vars ätt titeln sedan burits
av huvudmannen. Den 5:e hertigen (se
nedan) ändrade 1836 av arvsskäl släktnamnet
till Gordon-Lennox, och den 6 :e
hertigen (se nedan) fick 1876 titeln hertig av
R. a n d G o r d o n. V. S-g.*
Richmond [rPtfmand], Charles
Gordon-Lennox, 5:e hertig av R. och L e
n-nox, hertig av Aubigny (1791—1860),
under faderns livstid (till 1819) kallad lord
M a r c h. Deltog från 1810 under Wellington
i Napoleonskrigen, var 1812—19 konservativ
medlem av underhuset och 1830—34
generalpostmästare i lord Greys kabinett. Från 1845
var R. en av ledarna för den
protektionistiska oppositionen mot Peels frihandelspolitik
men övergav snart politiken för jordbruk och
hästskötsel, som han bättre förstod. V. S-g.*
Richmond [riTjmend], Charles Henry
Gordon-Lennox, 6:e hertig av R. och
L e n n o x, hertig av G o r d o n och av A
u-bigny (1818—1903), son till 5:e hertigen av
R. Var 1841—60 konservativ medlem av
underhuset, till sitt inträde i överhuset vid
faderns död kallad lord M a rch. Han var 1867
—68 som handelsminister medlem av
kabinettet Derby-Disraeli och 1869—76 det
konservativa partiets ledare i överhuset. 1874—
80 var R. lordpresident i Disräelis ministär,
1885—86 handelsminister och en kortare tid
minister för Skottland i Salisburys första
ministär. R. ägnade sig också på sina
vidsträckta skotska gods med iver och framgång
åt jordbruk och boskapsskötsel. Hans sonson
den 8:e hertigen av R. Charles Henry
Gordon-Lennox (f. 1870) är släktens
nuv. huvudman. V. S-g.*
Richmond [ri’tjmond], Charles L e
n-n o x, hertig av R. (1672—1723), son till
Karl II och Louise de Kéroualle (se d. o.),
fick 1675 även titeln hertig av Lennox och
earl av March. Då Jakob II visade sig avogt
stämd mot R., fördes han av sin mor till
Ludvig XIV :s hov, där han övergick till
katolicismen. Han återvände 1692 till England,
blev åter protestant och gjorde sig sedan
känd som en äventyrlig och intrigerande
hovman. Hans son Charles Lennox, 2:e
hertig av R. och Lennox (1701—50), ärvde efter
farmodern en fransk hertigtitel av A
u-bigny. V. S-g.*
Richmond [rftfmond], Henry Fitzroy,
hertig av R. (1519—36), son till Henrik VIII
och Elizabeth Blount. överhopades av
konungen med höga ämbeten (storamiral,
lordlöjtnant över Irland m. m.), så att han en tid
ansågs designerad till konung av Irland eller
rentav till tronföljare. V. S-g.*
Richson [ri’k-], Ca 1 Eric,
marindirektör (1857—1925). Efter studier vid
Slöjdskolan och Tekniska högskolan i Stockholm samt
anställning vid verkstäder och varv i
Sverige emigrerade R. 1887 till Förenta staterna.
I tio år arbetade han där som ritare och
konstruktör inom Skeppsbygger i facket, bl. a. på
örlogsvarvet i New York. Efter hemkomsten
1897 inträdde R. i örlogsflottans tjänst, från
1899 som mariningenjör. Han ägnade sig
därvid särskilt åt byggandet av
undervattensbåtar och utarbetade bl. a. ritningarna
till Sveriges första u-båt, »Hajen», vilken typ
därefter utvecklades i följ, u-båtar. Den sv.
u-båtsmaterielens höga ståndpunkt kan i
väsentlig grad tillskrivas R:s förtjänst. ö-g.
Richter, från Tyskland stammande
guldsmeds- och konstnärssläkt, verksam i
Stockholm under 1600—1700-talet. — David R.
d. ä. (I), guldsmed (d. omkr. 1660), hade fyra
söner, alla guldsmeder, av vilka den mest
bekante var Fredrik R. (1636—omkr. 1713). —
David R. d. ä. (II), målare (1662—1735), son
till F. R., elev av Ehrenstrahl, reste 1697 till
Tyskland. 1696 målade han porträtten av A.
Brahe och hans fru, f. Bielke. Uppehöll sig flera
år i Berlin, där han bl. a. porträtterade
medaljgravören R. Faltz. Verksam i Dresden för
kurfurst Johan Georg IV:s räkning, vars por-
XVI. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
