Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781
Riddaren av den sorgliga skepnaden—Riddarholmskyrkan
782
Utsikt över Riddarholmen från stadshusets torn.
greppets utformning i Sverige; kungörelsens
frälsebestämmelser torde dock från början ha
gällt lågfrälset. På 1300-talet började ordet
ridderskap användas som en sammanfattande
benämning på dem, som mottagit
riddarsla-get, och för att beteckna vapentjänst och
levnadsförhållanden av ridderlig art. Då rätten
att utdela riddarvärdighet i Sverige
förbehölls konungen, kom riddartiteln under
medeltidens sista oroliga århundrade endast att
mera sällan utdelas. Ryktbara
riddardubb-ningar ägde rum vid Kalmarmötet 1397 samt
1441, när Kristofer kröntes till svensk
konung. En svensk riddarlängd för 1400-talet
föreligger i F. de Brun, »Varia» (övertryck
1931). — Litt.: H. von Wedel, »Deutschlands
Ritterschaft» (1904); C. V. Langlois, »La vie
en France au moyen age» (1908); V. Vedel,
»Ridderromantikken i fransk og tysk
middel-alder» (1906); H. Olrik, »Ridderliv og
kors-togskultur» (1924); H. Hildebrand, »Sveriges
medeltid», II (1884—98); B. Boethius i
»Sveriges riddarhus» (1926). — Om riddarståndet
i det antika Rom se E q u i t e s 1. Kj. K-n.
Riddaren av den sorgliga skepnaden (sp. el
caballero de la triste figura) kallar Sancho
Panza sin herre, Don Quijote (se C e r v a
n-t es), efter ett av dennes bedrövliga äventyr;
person, som »hänger huvudet» el. ser komiskt
eländig ut.
Riddarens väg, se B u s h i d o.
Riddarfjärden, se M ä 1 a r e n, sp. 615.
Riddarfjärilar, zool., sv. namn på
fjärils-familjen Papilionidae (se d. o.).
Riddarholmen, en av de holmar, på vilka
Stockholm är byggt, efter det
franciskan-kloster, som, trol. vid 1270-talets början, där
uppfördes, kallad Gråmunkeholmen, vilket
namn mot 1600-talets mitt utbyttes mot
Riddarholmen på grund av ridderskapets starka
bosättning där. En självständig församling,
Riddarholmsförsamlingen, fanns här från
1600-talet till 1807. I de gamla
klosterbyggnaderna s. om kyrkan voro under olika tider
av 1500- och 1600-talet inrymda bl. a.
sjukstugor, kungl. myntet och skolor av olika
slag. R. är numera ett ämbetsverkscentrum,
där vanliga hyreshus saknas och de forna
adelspalatsen utgöra lokaler för olika
ämbetsverk. Wrangelska palatset, ännu ofta kallat
K ungshuset sedan den tid, 1697—1754,
hovet bodde där under pågående slottsbygge,
inrymmer sålunda Svea hovrätt och
Kammarkollegium, Stenbocks hus disponeras av
Riksarkivet, Rosenhanes av Statskontoret etc. Det
gamla tornet på R:s n. v. hörn, en rest av
R:s forna befästningsverk, ingår i
Stadsarkivets Riddarholmsdepås komplex, medan ett
annat torn utgör s. v. hörnet av Kungshuset.
1854 avtäcktes framför Riddarholmskyrkan
en av Fogelberg modellerad bronsstaty av
Birger jarl. R., som endast inrymmer en
industriell anläggning (firman P. A. Norstedt
& söners hus), har f. ö. sin betydelse som
utgångspunkt från Mälarsidan för flera viktiga
sjöfartslinjer, bl. a. till Göta kanal. Se även
Stockholm (med karta). — Litt.:
Riksarkivets utredning om R. genom E.
Hilde-brand (1910). G. B-l-n.
Riddarholmskyrkan ligger på s. delen av
Riddarholmen i Stockholm. Den grundlädes
av Magnus Ladulås på 1280-talet som kyrka
för gråbrödraklostret i Stockholm. I sitt
testamente tilldelade han klostret stora gåvor
och föreskrev, att han skulle begravas i
kyrkan. Så skedde, och över hans grav uppfördes
framför högaltaret en minnesvård under
Johan III. Här vila även många andra av
medeltidens märkligaste svenskar, bl. a. Karl
Knutsson, 1470 begravd i högkoret vid sidan
av Magnus Ladulås, och Tyrgils Knutsson.
R. är ännu i dag konungahusets gravkyrka.
Den ursprungliga kyrkan var tvåskeppig
och utgjordes av nuv. mittskeppet, koret och
n. sidoskeppet med vapenhuset. Till kyrkan
slöto sig klosterbyggnaderna s. om denna, av
vilka klostergården med korsgången gränsade
närmast intill kyrkans huvudskepp.
Byggnadsmaterialet är tegel. Skeppen äro täckta
av kryssvalv, försedda med ännu bevarade
or-namentala målningar av tidig gotisk
karaktär. De spetsbågiga fönstren hade
glasmålningar i samma art. Koret var genom sina
många och stora fönster mycket ljust.
Mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
