Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riddarhus - Riddarhusavgift - Riddarhusdirektionen - Riddarhuskanslist, Riddarhuskassör - Riddarhusordning - Riddarhussekreterare - Riddarhusstipendier - Riddarhusutskott - Riddarhyttan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riddarhusavgift—Riddarhyttan
785
Om svenska r. som institution se Adel,
Introduktion, Riddarhusdirektionen
samt Ridderskapet och adeln. Litt.: G.
M. Silfverstolpe, »Riddarhuspalatset», B.
Bo-ethius, »Svenska riddarhusets förutsättningar
och tillkomst», samt uppsatser av C.
Hallen-dorff, E. Naumann m. fl., alla i samlingsverket
»Sveriges r.» (1926). I. G. C. (G. M. S-e.)
Riddarhusavgift benämnes en
kapitations-avgift, som årl. utgöres av envar till myndig
ålder kommen adelsman, vilken är
mantalsskriven i riket samt till staten erlägger
inkomst- och förmögenhetsskatt. Avgiften (1812,
då den f. ggn åtogs, fastställd till 24 sk. bko,
därefter 1858 till 5 kr.) bestämmes av
adels-mötet samt debiteras och uppbäres i laga
ordning av kronans tjänstemän. Den utgör
numera 10 kr. och kan utsökas. Beloppet av
denna bevillning utgör omkr. 27,000 kr. årl.
och brukas till riddarhusets underhåll och
därmed sammanhängande ändamål. F. W. O. L.
Riddarhusdirektionen, en styrelse för
vårdande av ridderskapet och adelns
angelägenheter och ombesörjande av riddarhusets
förvaltning. Denna direktion, som förskriver sig
från 1638, utgjordes länge av fyra av
ridderskapet och adeln valda direktörer och består
numera av ordf, och sex led., som jämte
suppleanter utses före slutet av varje lagtima
adelsmöte. R. har till åliggande att i allm.
bevaka ridderskapet och adelns rätt och
fördelar samt att verkställa dess beslut. Den
ombesörjer förvaltningen av riddarhusets o. a.
under direktionens vård stående kassor och
fonder (förteckning över dessa av E.
Äker-hielm i »Sveriges riddarhus», 1926) samt
besörjer styrelsen och förvaltningen av
Vadstena adliga jungfrustifts ärenden, över
förvaltningen avger direktionen berättelse till
varje lagtima adelsmöte. Direktionen
vidtager de nödiga förberedelserna till
adelsmö-tena. Då K. m:t upphöjer i grevlig, friherrlig
eller adlig värdighet samt introduktion å
riddarhuset begäres, åligger det r. att pröva om
föreskrivna villkor för erhållande av
introduktion å riddarhuset fullgjorts samt att
därefter meddela introduktion. Direktionen
biträdes av tjänstemän:
riddarhussekreterare n, som är kanslichef,
riddarhuskanslisten och
riddarhuskassö-r e n. Om deras och direktionens verksamhet
se instr. av 20 dec. 1920. F. W. O. L.
Riddarhuskanslist, Riddarhuskassör, se
Riddarhusdirektionen.
Riddarhusordning, den svenska adelns
ståndsförfattning. Under medeltiden och de
första Vasakonungarna var begreppet
frälseman och därmed även adelns deltagande i
riksdagarna, vid vilka frälset ägde
självskriven representationsrätt, i viss mån svävande.
Denna oreda avhjälptes genom en av Gustav
II Adolf 6 Juni 1626 utfärdad stadga, kallad
riddarhusordning (R. H. O.). Denna
innehöll bestämmelser rörande adeln som
riksstånd (se Introduktion) samt rörande
representationen på riksdagarna, där adeln
indelades i tre klasser: herreklassen,
bestående av grevar och friherrar, riddarklassen,
sammansatt av riksrådsavkomlingar, samt den
talrika tredje el. svenneklassen. Därjämte
stadgades om val inom ätterna av en h
u-v u d m a n att representera ätten på rid-
786
dårhuset, vilket blev beteckningen såväl
för ridderskapet och adeln på riksdagarna
som för det palats, där ståndets
sammanträden höllos. Högsta antalet adliga
riksdagsmän blev lika med ätternas antal.
Politisk betydelse hade klassindelningen för
riks-dagsärendenas behandling. Huvudmännen
röstade näml, var inom sin klass, och klassernas
därigenom åstadkomna vota bestämde
ståndets beslut. Till förhandlingarnas ledande
ägde enl. R. H. O. konungen att tillsätta en
lantmarskalk (sed. o.). Redan på
1600-talet synes den senare rådande ordningen ha
stadgat sig, att ätterna utan val
representerades av sin huvudman (se d. o. 2). I
frihetstidens R. H. O. av 1762 stadfästes slutligen
bruket, att huvudmannen, när ingen av ätten
infann sig. ägde befullmäktiga annan adelsman
att representera densamma. Då 1772 års R. F.
upphävde alla från 1680 stiftade grundlagar,
återupplivades vid 1778 års riksdag 1626 års
R. H. O. Klassindelningen, som avskaffats
under frihetstiden men nu återinfördes av
Gustav III, försvann definitivt genom 1809
års statsvälvning, i det att R. H. O. 31 mars
1810 införde per capitaomröstningen på
riddarhuset. I huvudsak överensstämde denna
R. H. O. med frihetstidens; vissa
detaljförändringar infördes i nya R. H. O. av okt. 1810,
1818, 1823, 1829, 1835 och 1855. — Under den
utveckling, som slutligen ledde till 1866 års
representationsreform, framkommo yrkanden
på sådana förändringar i R. H. O., att adeln
på riksdagarna skulle representeras genom
valda ombud och plats på riddarhuset även
beredas valda ofrälse ståndspersoner, men de
ledde ej till någon påföljd. Adeln är numera
en privaträttslig korporation, vars rättigheter
utövas på adelsmöte t. Dettas
sammansättning och verksamhetsformer äro
fastställda i den av konungen och ridderskapet
och adeln 22 juni 1866 antagna, fortfarande
gällande R. H. O.; jfr Adelsmöte. — Jfr
uppsatser av E. Naumann m. fl. i »Sveriges
riddarhus» (1926). (E. F-ck.)
Riddarhussekreterare, se
Riddarhusdirektionen.
Riddarhusstipendier, vissa av riddarhusets
fonder utgående stipendier för adliga
studerande vid rikets högskolor.
Riddarhusutskott. 1. Under
ståndsförfatt-ningens tid ett inom ridderskapet och adeln
vid varje riksdags början valt
tolvmannaut-skott, som ägde att till avgörande inom
ståndet bereda sådana frågor, som uteslutande
rörde ståndet: avge yttranden om förslag till
ändring i riddarhusordningen, granska
riddarhusdirektionens förvaltning, revidera alla
under denna styrelse ställda kassor, undersöka
under riksdagen anländande adelsmäns
behörighet och utdela inträdespolletter till dessa
m. m. — 2. Ett vid början av varje
adelsmöte (se d. o.) tillsatt tolvmannautskott, som
äger avge utlåtanden över alla förberedande,
utskottsbehandling krävande och ej till
särskilt utskott hänvisade mötesärenden. S. B.*
Riddarhyttan, bruksdomän huvudsaki. i
Skinnskattebergs socken, Västmanlands län,
samt ändpunkt för Köping— Uttersberg—R:s
järnväg, varifrån stickspår utgå till
Källfalls-fältet, Bäckegruvans gruvfält och
Pers-gruvan; omkr. 1,300 inv. (1931). Bruks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
